På äventyr i Alperna

Hemma

2011-04-15T13:27:00.000+02:00

Då var man hemma i Sverige igen, för gott denna gången. Äventyret är därmed officiellt över. Jag har njutit var enda sekund och i stort sett älskat varenda minut under de senaste nio månaderna. Jag är för evigt tacksam till Ticino Unihockey att jag fick denna möjligheten och det kommer alltid finnas en plats i mitt hjärta för Ticino och folket runt omkring.

Men allt har sin tid och nu är det skönt att vara hemma igen och även här finns nya utmaningar att se framemot. Trots allt, borta är bra men hemma är alltid bäst.

Denna blogg kommer nu också snart gå i graven. Har hela tiden varit planen att hålla den vid liv under min tid nere i Schweiz. Har inget intresse av att blogga om min vardag hemma i Sverige. Kan kanske dock dyka upp någon form av blogg framöver, vem vet.

När lugnet lagt sig ytterligare och framför allt lusten finns så ska jag försöka sätta ihop ett par avslutande och sammanfattande inlägg med gott om bilder från hela äventyret.

Ikväll blir det att träffa vänner och imorgon väntar SM-finalen på plats i Malmö Arena. Ska bli riktigt trevligt. Mitt tips är som sagt att Mika Kohononen och hans Storvreta drar det längsta strået, men jag hoppas och tror på en hård match.

TICINO, DI NUOVO GRAZIE MILLE DI TUTTO! CI SARÀ SEMPRE IN CUORE MIO!

Grandissimo Ticino Unihockey!

2011-04-10T10:33:00.000+02:00

Så var det klart! Ticino Unihockey spelar nästa säsong i NLB! Så otroligt välförtjänt och jag är otroligt glad för alla inblandade inom klubben. Glädjescenerna när slutsignalen gick var bland det största jag varit med i min innebandykarriär och jag kunde inte riktigt hålla tårarna borta. Jag är så stolt över att få varit med om att bidra att ta Ticino hit och jag är som sagt väldigt glad för alla inblandade. Dom har kämpats, slitit och längtat efter detta i så många år. Vilket också speglade sig väl i gårdagens firande. Man vet hur man firar en framgång kan jag lova! Och jag njöt varenda minut...

Nu återstår bara ett par få dagar i detta fantastiska Ticino och det kommer vara med ett tungt hjärta som jag lämnar. Hade såklart varit underbart härligt att stanna någon vecka till och bara njuta av väder och omgivning men det känns naturligt att sätta punkt för detta äventyret redan nu. Dags att återvända och börja förbereda sig för nya utmaningar. Och inte minst för att träffa Ingrid, hade hon varit kvar här nere så hade vi nog stannat kvar lite längre!

Jag återkommer med längre summering av hela detta äventyr.

Just nu ska jag bara njuta.

Skärpning Sverige!

2011-04-08T12:37:00.000+02:00

Regn. Storm. Knappa tio grader. Det duger inte Sverige, det duger inte. Jag kräver skärpning av det svenska vädret. Det klassiska aprilrusket är inte bra nog. Jag ligger ju här och gottar mig i ren sommarvärme och är närmare 30 strecket än 20. Om en vecka kan jag vara hemma i Sverige, om två är jag det definitivt. Önskar då betydligt behagligare väder!

Modo-Södertälje ikväll. Idrott när det är som allra charmigast. Hopp och förtvivlan. Minst sagt. Vinnaren behåller elitseriestatus - förloraren spelar Allsvenskan nästa säsong. Hopp och förtvivlan som sagt, ställt på sin absoluta spets. Laget som lyckas brotta ner sin ångest bäst vinner detta.

Warberg till SM-final, som väntat. Enormt starkt slutspel av Falun dock.

Storvreta har mitt tips i finalen i Malmö.

Den sista (??) träningen genomförd igår. Kändes ok. Men man känner att säsongen har varit lång och tankarna ligger redan på lördag. Man är inte riktigt närvarande mentalt. Längtar massor. Vill så otroligt gärna vinna detta. Ska dock passa på att njuta maximalt också. Underbara matcher att spela.

Bern kommer vara desperata och med kniven på strupen så kommer dom pressa sig till sista svettdroppen. Vi behöver hitta en bra balans mellan avslappnat och taggat. Blir vi för trygga och bekväma med att vi har 1-0 och har "råd" att förlora så kommer vi återvända till Ticino med betydligt dystrare miner än vid en vinst. När vi väl kliver in på planen kan vi inte tänka på livlinor. Vi måste bemöta denna match som vi gjort med alla de andra matcherna sedan december månad - avgörande och utan återvändo.

Avgöra hemma eller borta. Vilket är bäst och roligast? Jag har fått prova på båda delarna och båda har sin charm. När vi vann division 2 gjorde vi det på bortaplan i en avgörande match mot Borås. Året därpå segrade vi i division 1 genom en avgörande batalj på hemmaplan mot Växjö. Att avgöra i en fullknökad hemmahall är såklart en fantastisk upplevelse. Men när man avgör på bortaplan så väntar ett häftigt firande tillsammans i en lång och underbar bussresa. 1-1 alltså. Själva matchen är roligare att spela hemma. Firandet blir bättre om du vinner borta. På lördag ska vi kriga för att få uppleva det sistnämnda.

Nu blir det en sväng till gymmet för ett lättare pass. Sen lite dopo scuola innan det blir en lugn och avkopplande kväll i hemmet. Samling redan 10.00 imorgon. Blir att knoppa in tidigare ikväll.

Nu ska jag ut och smaka lite på solskenet.

Wow

2011-04-07T13:16:00.000+02:00

Ja, wow. Så kan man kort och enkelt beskriva tisdagens upplevelse i Milano. Inter 2 - Schalke 5. Wow. Inramningen var som alltid mäktig på San Siro. Stankovic briljans fick hela arenan att explodera innan man hunnit sätta sig till rätta ens. Sen tog Raul och hans tyska kumpaner över showen och förnedrade de europeiska mästarna på ett sätt som var lika charmerande som oväntat. Den italienska publiken bjöds (och bjöd oss neutrala) på en resa från hög förväntan genom euroforisk glädje till frustration och ilska. Redan med kvarten kvar och 5-2 precis hamrats in så började stora delar av publiken demonstrativt lämna arenan.

En intressant iaktagelse är att jag under denna fotbollssäsong nu alltså besökt San Siro sex gånger. Jag har sett Milan fyra gånger och Inter två. Utifrån hemmalagets synvinkel har jag inget bra poängfacit. Endast EN hemmavinst har det blivit, det var första besöket. Milan-Chievo, 2-0. Därefter har hemmalaget gått miste om segern. Tre oavgjorda och två förluster.

Lördagen närmar sig. Underbart. Lördag kl. 17.00 i Bern brakar vi loss igen. Gara 2. Vinst och vi är klara för NLB. Sista träningen ikväll. Kan vara min allra sista träning med laget och i Arti & Mestieri.

Igår var jag runt på olika byråkratier för att meddela att jag snart lämnar landet. Idag ska jag till banken och avsluta mitt konto. Det börjar minst sagt närma sig slutet det här äventyret.

Och solen samt sommarvärmen fortsätter hålla oss sällskap. Bra bit över 20 grader även idag.

Champions League kvartsfinalerna blev ju för övrigt betydligt mindre dramatiska än väntat. I stort sett alla är redan avgjorda. Eller alla är avgjorda, för jag bedömmer även Chelseas chanser att åka upp och vinna på Old Trafford som minimala.

Men vilka semifinaler. Eller ja, vilken semifinal. För dessvärre kan Manchester United redan boka in sig på Wembley i slutet på maj. Schalke gjorde det fantastiskt bra mot Inter. Men ett Inter i spillror är en sak, Manchester United en helt annan. Men Real-Barca. Fyra El Clasico på 19 dagar! Mötet i ligan är först ut, och med minst betydelse då ligan i praktiken redan är avgjord. Champions League mötena kommer bli något helt sanslöst!

Ikväll tror jag Warberg blir klara för SM-final. Storvreta-Warberg. Storvreta ser otroligt starka ut och får mitt guldtips.

San Siro, San Siro...käre vän

2011-04-05T13:23:00.000+02:00

Nu beger vi oss strax söderöver och Milano på nytt. Solen strålar och värmer gott. Ska bli en riktigt go eftermiddag i modehuvudstaden.

Ikväll blir det så det sjätte och sista besöket på mäktiga San Siro. Eller för att vara korrekt, ikväll heter ju faktiskt arenan Guiseppe Meazza stadion eftersom det är Inter som spelar. Hur som helst så menar dagens Gazzetta på att det blir fullsatt ikväll, dvs 80 000 åskådare. 80 000. Kvartsfinal i Champions League. Maffigt!

Ha en bra dag - det ska jag ha!

1-0!

2011-04-03T21:37:00.000+02:00

Ticino Unihockey marscherar vidare. 1-0 i matcher efter vinst 5-3 i kvällens match mot Bern. Med nerverna på utsidan av kroppen tog det halva matchen innan spelet började hitta rätt en aning. Avgörandet föll under de sista tio minuterna, klassisk idrottspsykologi att laget som kommer från en förlorande trend torskar i slutminuterna.

Fullständigt galet häftig stämning i hallen under matchen, i synnerhet under andra halvan av matchen! Fruktansvärt roligt att spela!

Nu hoppas jag detta blev den sista hemmamatchen för min del i Arti & Mestieri, för det skulle betyda att vi vunnit nästa helg och gått upp i NLB. Minst sagt en värdig sista hemmamatch i så fall, om än otroligt vemodigt.

Känns dock skönt att ha med i ryggsäcken att OM, jag säger verkligen OM, vi inte knyter ihop detta nästa helg så har vi en tokigt häftig tredje avgörande match i hemmaborgen. Ska inte behövas, men en skön livlina.

GARA 1

2011-04-03T11:13:00.000+02:00

Äntligen - GAME DAY! Gara 1!

Helgen har hittills varit mycket trevlig, idag ska vi avsluta den på bästa tänkbara vis genom en vinst.

Fredagskvällen var vi inbjudna till Dieter och hans fru, Dieter är en av de mer aktiva inom föreningen och som bl a organiserar dopo scuola aktiviterna som jag gör. Otroligt god mat och gott sällskap summerade en trevlig kväll.

Under lördagen tog mig först en sväng ner på marknaden. I det oförskämt strålande vädret var marknaden knökfull och varenda uteservering var fullsatt. Underbart. Vädret igår var som vilken svensk sommardag som helst. Därefter bar det söderöver för att hämta helgens besökare, bröderna Elliot. Väl tillbaka bevittnades ytterligare en bedrövlig bortamatch av Liverpool innan vi begav oss till restaurang Piazza för veckans obligatoriska pizza. Som vanligt utsökt, och föll även besökarna i smaken. Kvällen avrundades sedan hemma hos Ludo tillsammans med ett par lagkamrater samt helgens stora fotbollsmatch, Milan-Inter. Trots avsaknaden av Zlatan så krossade faktiskt, aningen oväntat, Milan och avgick med en fullt rättvis 3-0 viktoria. Inter var vansinnigt bleka, vilket kan kännas märkligt med tanke på digniteten på matchen. Men man var nog kraftigt påverkat av landslagsuppehållet där man hade betydligt många fler spelare iväg än vad de rödsvarta hade. Men i ett derby av denna betydelsen tycker jag ändå det är bedrövligt att man inte kan bjuda på mer.

Vi håller iaf våra tummar för att formen är bättre i tisdagens kvartsfinal i Champions League mot Schalke 04. Vi kommer nämligen vara på plats på San Siro. Nämnde ju för någon vecka sedan att det väntade en stormatch på San Siro för oss under brödernas besök, och det är alltså denna CL-batalj vi ska bevittna. Med hopp om bra väder så ser vi framemot en heldag i Milano med matchen som höjdpunkt.

Nu ska jag lägga mig till rätta i min säng, läsa ett par rader om gårdagens derby i Gazzettan och bara koppla av inför kvällens match. "Svensk" speltid idag faktiskt, 17.00 är den tidigaste matchstarten på hela säsongen. Men det känns positivt, då slipper man vänta så länge på att matchen ska dra igång!

För man hylla sig själv?

2011-03-30T18:11:00.002+02:00

Klart man får, men det ska jag inte göra. Däremot ska jag vara lite självgott stolt och nöjd. I eftermiddag har jag nämligen genomfört ett uppdrag som jag tog på mig för ett par månader sedan. Visste knappt vad jag tackade ja till när två av spelarna i U16 högg mig på en träning en novemberkväll och frågade om jag i slutet på mars kunde komma till deras skola och prata om och hålla i lite innebandy. Tydligen har dom på den skolan varje år någon form av kulturdagar där eleverna bestämmer innehåll och ansvarar för att plocka in folk utifrån som kan föreläsa i ämnet eller som då i mitt fall instruera. Kändes långt iväg då i november när jag svarade ja efter deras något difusa beskrivning av vad som väntade, men idag var det alltså dags.

Så där stod jag idag, ensam framför 27 stycken högstadie/gymnasieungdomar pratandes om innebandy - på italienska. Inte för att det är en ovan scen för mig, prata och instruera innebandy gör jag nästan i sömnen numera men det är verkligen fascinerande vilken resa man gjort. För åtta månader sedan anlände jag hit utan att kunna mer än en handfull hälsningsfraser på italienska. Idag står jag och instruerar och föreläser inför 27 ungdomar som jag aldrig har träffat - på italienska!

Jag menar inte att dra igång någon egen hyllningskör här, vill bara högljutt konstatera vilken fascinerande väg man vandrat och hur mycket man kan lära sig på så kort tid. Det vågade man inte riktigt tro för åtta månader sedan. Kommer vara evigt tacksam och glad för att få upplevt detta. Sen skadar det inte att klappa sig själv lite försiktigt på axeln lite då och då...det är det många som borde göra lite oftare!

Inom tre veckor är vi alltså tillbaka i Sverige. Konstig känsla. När man ligger med sovrumsdörrarna öppna, med solstrålande skinandes in i rummet till en bakgrundsmusik av härligt fågelkvitter och en temperatur som allt oftare lägger sig i närheten av 20 strecket så är det svårt att inte känna att tre veckor låter lite. Vill jag verkligen hem redan? Men har ju som tur är en hel del kul att komma hem till. Hade Ingrid varit kvar hade det nog känts annorlunda. Då tror jag banne mig inte att jag hade velat åka hem än!

Vi får njuta ordentligt och suga i oss allt vi kan de sista veckorna helt enkelt. Vilket säkert inte ska vara några problem.

Ikväll är det videostund med laget. På tablån står en match med Bern såklart, studie av helgens motståndare helt enkelt. Härligt att matchen närmar sig nu. Kommer nog bli bra drag i Arti & Mestieri igen, och framför allt riktigt riktigt roligt! Ser framemot det tokigt mycket!

Semifinalerna i innebandyslutspelet brakar igång ikväll. Spännande. Warberg valde något oväntat men ändå hyfsat logiskt Falun framför ett formstarkare Pixbo. Och då slog ändå Falun ut AIK i kvarten. Mitt tips är väl som alla andras, vågar nog inte tippa något annat än det givna. Alltså Warberg-Storvreta i final i Malmö Arena 16 april. Men det kommer bli tajt, det är jag övertygad om. Pixbo-Falun hade ju varit en minst sagt intressant final! Men tror nog att favoriterna är för tunga denna gången.

Men det hade varit kul om Kalle Brännberg, hela Ticinos stora hjälte, hade fört sitt Pixbo till final. Ett år i Ticino tycks kunna göra under. Jag ser själv redan framemot nästa säsong...

2011-03-27T23:00:00.000+02:00

Blev inga tacos, den jakten var fruktlös. Blev rätt ok mat ändå, fick skjuta från höften.

Södradal fixade det inte. Åkte ur. Mycket tråkigt. Elliot lite bitter men säger som vanligt inte så mycket. Man får väl hoppas på någon ihopslagning någonstans i landet. Är ju bland annat tal om att CL98 och Färjestaden ska slås ihop. Kan kanske ge en div 1-biljett till Södradal trots allt.

Röke avslutar med vinst. Men 15-12? Man gör flest mål i serien - starkt. Men slutar 23 (!!) poäng ifrån serieseger. Hmmmm....undrar var vi ska lägga fokus på förbättringar till nästa säsong?!?

Poängligasegrare från vinrött. Fredrik Karlsson. Serien må vara medelmåttig på sina håll, men 40 mål är alltid 40 mål. Bra jobbat Udd. Kristian Torstensson var senaste poängligavinnare bärandes en vinröd tröja, sex år sedan var det.

Kvällen har spenderat med att läxa upp diverse kamrater i NHL11 via Xbox LIVE. Först ut var Rookie, lagkamrat här nereifrån, sen var det i tur och ordning Jeppe Kaga och Fredde Nilsson som fick sig varsin omgång. Går och lägger mig med ett litet leende på läpparna trots allt. Men ja Ingrid - jag vet att det bara är tv-spel... Prestige kallas det...!

Ny vecka imorgon. Inte många kvar nu. Blev idag klart att det blir Bern som står för motståndet nästa helg. Föll i tredje avgörande med 5-2 idag. Förra veckan föll de i en femte avgörande, idag återigen i den avgörande matchen. Dom kommer såklart slicka såren under veckan och samla nya krafter. Men med ett fullsatt Arti & Mestieri i ryggen är det viktigt att vi sätter full fart från början. För ger vi Bern uppförsbacke, då kommer dom få det jobbigt mentalt.

Buona notte

2011-03-27T14:05:00.000+02:00

Spelledig helg, igen, och således innebandyfritt. Och det har vi försökt ta tillvara på och inte bara sitta och uggla framför datorn. Fredagskvällen tog vi vårt obligatoriska veckobesök på Piazza för att sedan gå till en bar för att kika på Slovenien-Italíen. Ingen höjdarmatch direkt, men en god öl blev det åtminstone.

Lördagskvällen bjöd på full rulle hemma i vårt casa. Det kom över ett gäng från laget för lite pokerspel och tv-spel för förlorarna. Jag hamnade just i loosers lounge efter en sanslös utdragning på sista kortet mot Rookie. Är inte särskilt bitter över det, poker är inte riktigt min grej. Dock kul att spela på denna vänskapliga nivå emellanåt. Ett par vinster på xboxet blev tillräckligt med plåster på såren.

Idag blir det en klassisk söndag. Vilodag. Inte för att jag är överdrivet trött, men vädret är lite gråmuligt och trist idag så det känns rätt att ta en sådan dag. Nu undrar säkert många vad i hela världen menar han att han göra andra dagar? Han gör väl aldrig något om dagarna? Det jag menar är att det inte blir någon form av träning eller annan aktivitet under dagen...

Lite innebandy blir det trots allt i helgen. Warberg-Linköping, femte avgörande kvartsfinal, sänds på webben idag med start 16.00. Ska bli kul att se sin första SSL-match live för säsongen. För övrigt såklart vansinnigt imponerande att Linköping pressar Warberg till en femte match. Bara att ta sig till slutspel var ju en enorm bedrift. Nykomlingar och för bara två säsonger sedan var man seriekonkurrent till Röke och lirade på Tyrs Hov. Nu spelar man en femte kvartsfinal i ett fullsatt Sparbank Arena i Varberg. Tvära kast kan man väl säga - imponerande som sagt.

Och en morot för oss som fortfarande håller till på lägre nivå. Nu menar jag inte att Röke IBK ska spela kvartsfinal i SSL mot Warberg om två-tre år. Röke har inte den organisatoriska kapaciteten som finns i Linköping, som är världens största innebandyklubb. Men deras resa är ändå en inspirationskälla som tydligt visar hur långt man kan nå om man jobbar hårt och framför allt TROR på vad man gör. Linköpings trupp är nämligen i mångt och mycket, såklart ett och annat nytt ansikte, inte helt olik den trupp som besökte Tyrs Hov för ett par säsonger sedan.

Att dom har innebandy-Sveriges sämsta golv har väl inte gått någon innebandyintresserad omärkt förbi. Och jag skriver under den listan alla dagar i veckan. Makalöst märklig matta och otroligt opassande för innebandy. Under distriktslags-SM i Linköping förra året pratade jag med en representant från Linköping kort och då kom såklart golvet på tal. Han berättade då att kommunen var redo att byta ut golvet, men LIBK själva ville - om man gick upp i SSL - skjuta upp detta byte något år. "Det kan ju vara skillnaden mellan att hålla sig kvar eller åka ur" sa han. Jo, minst sagt. Det tog dom till slutspel t o m! Nu är ju dock inte golvet hela svaret, än en gång - hatten av för Linköping. Men nog bör väl Warberg vinna i eftermiddag tämligen enkelt - eller? Idrottspsykologi när den är som charmigast...

För övrigt tycker jag få mig en känsla av att ni i Sverige har fått lite vårhybris bara för att det har varit lite solsken och ett par plusgrader. Pratade med ett flertal och såg ytterligare ett par på FB under gårdagen - som skulle grilla. Nog för att vi inatt gick över till sommartid och att det varit en lång och dyster vinter, men sansa er en aning - ett par dagar med sol är inte likhetstecken med vår. Det svenska vädret slår alltid tillbaka hårt och jag såg att det var flertalet minusgrader hos er inatt. Själv har man däremot knallat rundor i shorts med en sommarkänsla i kroppen de senaste dagarna, det däremot - det är VÅR!

Idag är det sista omgången i division 1 södra. Inte en särskilt spännande omgång, bortsett från en match. Som en viss rumskamrat har ett visst, milt uttryckt, intresse för. Tvååker-Södradal gör upp i en helt avgörande match där segraren nästa säsong åter lirar division 1-innebandy och förloraren får se sig degraderad. Inget scenario som någon inblandad i Södradal hade trott eller föreställt sig när man i julas släppte iväg Elliot på lån till oss här nere. Jag håller såklart tummarna för att man fixar det. Vill ju möta dom nästa säsong om inte annat!

När seriepyramiderna inför denna säsong gjordes om i Sverige ändrade man riktning till att nu ska seriesegrarna gå upp direkt, mot som det var tidigare när man fick kvala. Helt korrekt enligt mig. Dock har konsekvensen blivit att vi nu har en seriepyramid och serietabeller med färre streck och helt befriad från kvalmatcher, vilket för mig är förödande. Alldeles för många lag har för lite att spela för de sista omgångarna vilket tar udden av det vi håller på med. De nervkittlande, direkt avgörande matcherna är ju alltid de roligaste att spela och är de som drar extra publik.

När man nu själv har spelat en serie där det sedan i början på december varit slutspelskaraktär på varje match för att kunna nå kvalplatsen så är det lite svårt att förstå upplägget, hade nämligen vår serie sett ut som i Sverige så hade vår säsong i praktiken varit slut i o m förlusten mot Zürisee 27 november. Hur kul hade det varit!? Nu har vi inte bara spelat ett tiotal seriematcher med slutspelskaraktär, utan vi har även nått ett kval som är uppbyggt som ett slutspel med matchserier i bäst av 3. Mycket är konstigt i Schweiz kan jag lova, allt genomförs inte så klokt, men detta upplägg gillar jag verkligen. Och vår säsong har ju verkligen ur intressesynpunkt varit helt klockren, varje match blir allt viktigare och intresset och temperaturen stiger hela tiden för att nå sin topp i de allra sista matcherna på säsongen. Precis som det ska vara!

Varför inte köra detta i Sverige? Varför inte t o m köra slutspelsupplägg om uppflyttningsplatserna? Skulle iofs ta bort lite av prestigen att vinna en serie, men hade garanterat höjt intresset även i serierna under SSL något enormt. Tänk er att de fyra bäst placerade lagen i slutet på säsongen gör om upp en uppflyttningsplats i form av ett minislutspel. Semifinal och sedan final, bäst av 3. Hade varit grymt!

Nu känner jag nog att jag får gå ut än sväng trots allt, lite sugen på tacos idag och ska nog ge mig ut på lite jakt efter detta. Får hoppas att bensinmackarna har detta i sitt sortiment då affärerna som bekant alltid är igenbommade på söndagar.

Buon domenica! Trevlig söndag!

2011-03-23T16:36:00.000+01:00

Efter en kort Sverigetripp och sedan ett par krassliga veckor så har vi nu hittat tillbaka till gymmet. Två pass har vi hunnit med i veckan, faktiskt riktigt gott att vara igång med det igen.

Då vi är spellediga till helgen har vi även fått en extra kvälls ledighet denna vecka. Ingen träning ikväll firar vi med lite ostfondue och skön avkoppling.

Våren tycks hittat till Sverige också. Får hoppas den stannar också, är ju inte så många veckor kvar tills vi beger oss. Men tills dess så fortsätter vi att njuta av Ticino och dess helt fantastiskt väder, vi smög oss ner på stan idag och intog en glass efter träningen. Termometern som finns i stan visade då upp 27 grader! I solen förvisso, men än dock... Vintern är i alla fall över och nu blickar vi fram mot klart ljusare och härligare tider!

Nästa helg får vi besök av ett gäng Elliotbröder, eller båda två för att vara mer exakt. Alltid trevligt med besök och det livar upp vardagen en aning, ryktet säger dessutom att det blir en tripp till San Siro också (såklart). Till vilken match avslöjar jag inte än, det är en riktigt stor match i alla fall (dock inte derbyt, endast italienska medborgare är välkomna dit)...

Nu blir det nog att sätta sig i solskenet och bläddra lite i Gazzettan...

CIAO

2011-03-21T16:28:00.000+01:00

Äventyret är som sagt inte slut än och målsättningen NLB lever vidare. Matchen i lördags gick exakt enligt planerna för oss och genomfördes på ett utomordentligt bra sätt. Vi fick precis som önskat en snabb ledning, perfekt då Fribourg sakta men säkert fick känna desperationen och frustationen smyga sig allt närmare i takt med att sekunderna tickade på medan vi allt jämnt var i ledningen. När vi lyfte in 7-1 i tom kasse med 8-9 minuter kvar så var segern givetvis säkrad och begraven. Men det kan som bekant gå fort i innebandy, och med lite hjälp från domarna (som matchen igenom var hopplöst bedrövliga) kunde Fribourg pricka in två mål i powerplay samt kort därefter få se ytterligare en boll slinka in till 7-4, med ett matchur som då visade 17.01 var det såklart aningen darrigt och lite oroligt i det rödblå lägret. Faktum är att Fribourg hade ytterligare en reducering i nät men här bjöd domarna tillbaka till oss genom att, helt felaktigt, döma bort det vilket tog död på den sista återvunna energin som våra motståndare hade kvar. Vi redde ut "stormen" och kunde helt förtjänt fira segern och avancemanget till nästa playoff steg när slutsignalen ljöd.

Blågul touch på segerna som vanligt. Elch höll sin goda hemmamatchstradiotion vid liv och prickade för tredje hemmamatchen i rad in ett hattrick. Samtliga framspelad av undertecknad som också hittade fram till vår tredje länk, Raffo, 1-0 mål. Sju svenskpoäng men stor eloge till hela laget, och i synnerhet Renato i kassen och hela backuppsättningen som stod för en otroligt stabil och solid insats hela matchen igenom.

Att vi har ett ruggigt bra läge att nu nå NLB är inget att sticka under stol med. Det lag vi kommer att möta kommer att ha spelat väldigt mycket matcher på slutet, då upplägget i NLB är aningen ovanligt och minst sagt tveksamt, och dom har framför allt förlorat en hel drös med matcher och kommer till detta avgörande play off med helt andra känslor än oss. Dom kommer att ha krigat, slitit och svettats de senaste två månaderna för att UNDVIKA att behöva spela dessa avgörande matcher, medan detta har varit vårt stora mål med hela säsongen - att nå dit vi nu nått. Enorm psykologisk skillnad som helt enkelt skulle kunna fälla avgörandet.

Då vi besegrade Fribourg i två raka så väntar nu, återigen, en ledig helg innan den avgörande bäst av 3 serien drar igång första helgen i april. Denna gång har vi hemmafavör och inleder således hemma med då även en eventuell avgörande match i vår egen borg.

Ett bilder från fighten, de sista med Ingrid som fotograf:

Söndagen tillbringade sedan jag och Ingrid ett par timmar uppe i bergen. I höstas vann Ingrid under en hemmamatch en middag på två på en s k Grotto, klassisk liten schweizisk restaurang med hemlagad mat och som finns lite här och var men framför allt uppe i bergen. Då vi vaknade upp till strålande solsken så utnyttjade vi denna lottovinst. Som vanligt sagolikt vacker natur och maten var fantastiskt god.

Idag har jag, tyvärr, åter varit en sväng på Malpensa. Nu för att lämna Ingrid en sista gång som nu alltså åkt tillbaka till Sverige en sista gång. Trist såklart men man får fokusera än mer på det positiva och roliga som vi har kvar här nere. Att våren tycks ha kommit för att stanna är en god hjälp för att hålla humöret uppe trots att Ingrid inte är här längre. Fyra veckor kan tyckas vara en lång tid men ser man till hela detta äventyret så är det snarare så att det endast återstår fyra ynka veckor på en fantastiskt härlig tid.

Nu blir det en bit mat och sen har vi som vanligt träningar hela kvällen...

CIAO

Och målet lever vidare...

2011-03-21T00:25:00.000+01:00

Det blev vinst, en stabil sådan t o m, 7-4. Vidare till nästa och sista steget i kampen om NLB.

Ett par rader till och några bilder kommer i början på veckan...

Var fan kom det ifrån?

2011-03-18T19:22:00.000+01:00

...det var Elliots spontana kommentar imorse när vi tittade ut genom fönstret. Efter ett par veckor med dimma, dis, moln och massor med regn bevittnade vi en klarblå himmel med strålande solsken. Ingrid välkomnades alltså väl av Ticino. När dessutom kvicksilvret pallrade sig precis över 20 strecket var där inget att tveka på - idag blev det 2011 års shortsdebut! Oväntat och helt underbart!

Årets första gelato intogs och sedan smög vi upp på det stora slottet och satte oss och bara njöt av solskenet.

Hörde något om snö i Sverige - igen!?

Gara 2 imorgon! Gara står för match, eller typ batalj och är ordet man använder i playoff sammanhang. Det ryktas om ett fullsatt Arti & Mestieri. Vansinnigt taggad, och då har jag inte ens börjat fokusera än. Ska verkligen se till att njuta fullt ut, och förhoppningsvis blir matchen också något att njuta av. Tror vi har goda förutsättningar att stänga igen denna matchserien, men det kommer bli tajt och tufft. Precis som det ska vara när det vankas playoff.

Liverpool fullbordade säsongen med uttåg ur Europa League igår. Bedrövligt. Får hoppas man samlar ihop sig och avslutar Premier League bra. Ska i alla fall bli intressant att få se Andy Carroll och Luis Suarez tillammans, redan på söndag kanske?

Champions League lottning idag. Jag och Elch hade spekulerat oss fram till en lottning vi var bergsäkra på, helt grundat på att lottningen skulle vara riggad i form av många kära gamla återseenden och intressanta bataljer (som det har tendens att bli i CL). Vårt "tips" gick dock helt i kras och vi pricka inte in någon av kvartsfinalerna. Inter drog vinstlotten i form av Schalke. Chelsea-United såklart den stora höjdpunkten (heja Torres säger jag där, faktiskt), åtminstone än så länge. Allt är upplagt för en megagiganternas batalj i semifinalen, Barca-Real. Mama mia. Jag hade hoppats att dom skulle lottas mot varandra på vägen fram till en final, vilka matcher det kan bli på Bernabeu och Nou Camp. Shaktar och Tottenham bör inte kunna stå i vägen för det drömmötet. Ska man ge sig på ett tips så drar jag iväg ett lite mot strömmen, kan Mourinho knäcka Barca än en gång? Jag slår till med Chelsea-Real Madrid på Wembley i slutet av maj. Kan dock inte bestämma mig för om jag tippat med hjärta eller mage. Tror väl kanske egentligen som alla andra på det mer givna, Barca-United. Kul ska det hur som helst bli att följa.

Nu ska vi strax smaska på Ingrids kladdkaka, sen blir det förhoppningsvis film.

Domani, 20.00. Arti & Mestieri. Gara DUE!

Härliga tider

2011-03-16T18:08:00.000+01:00

Vi är nu inne i denna härliga period, det är slutspelstider och avgörande matcher runt om i idrottsvärlden. Allt från Champions League till kvartsfinaler i hockey- och innebandysverige samt playoff spel i Schweiz. Serielunken och transportsträckan under hösten är till ända och nu betyder alla matcher allt eller inget. Även seriespelen i fotbollseuropa drar sig sakteliga in mot spurten och poängen är nu viktigare än någonsin då titlar och europacupplatser ska fördelas. En ren njutning för en idrottsälskare.

Dock begränsas mitt deltagande en aning denna vår då man sitter här nere bland Alperna. SSL och hockeyslutspelet har man inte tillgång till via några streamar tyvärr. Dessutom begränsas Champions League tittandet än mer dessvärre av de hemska träningstiderna, som man i övrigt numera vant sig vid. Våra träningar inleds mer eller mindre samtidigt som avspark och skyndar man sig hem hinner man hem för att få se de sista självande minuterna. Som en fotbollsentusiast är det aningen frustrerande, nu när de riktigt häftiga matcherna dragit igång.

Tisdagskvällarna är dock lediga och gårdagens Bayern-Inter gjorde ju ingen besviken. Fantastiskt underhållande fotboll från start till mål och tyskarna är säkerligen mäkta besvikna idag, säkert med en viss känsla av att blivit bestulen. Men sätter man inte sina lägen man har för att döda matchen är man alltid sårbar. Starkt av Inter att hålla sig kvar i matchen och ta möjligheterna när dom gavs. Eto'o bar sina kamrater vidare till kvartsfinal. Viktigt för italiensk fotboll också, då Inter var det sista laget kvar i båda de europeiska cuperna. Sorti igår och det totala fiaskot hade varit ett faktum. Men Inter räddar Italien även detta på den europeiska scenen.

Som liten grabb var det hockey som drog tills sig det största intresset och jag följde allt jag kunde. Numera är det intresset kraftigt avsvalnat och det är numera klar fördel för fotbollen. Men när det börjar dra ihop sig för slutspel brukar jag kasta ett och annat öga extra åt det hållet. Tyvärr som sagt ingen möjlighet att se några matcher, men läsa tidningar kan man fortfarande göra. HV71-AIK, 0-4 i matcher - WOW. Snopet för mästarna, som nog vaknade upp idag men en känsla som kan jämföras när man varit på en rejäl fest och vaknar och undrar "vad var det som hände igår egentligen?". Dryga 50 omgångar går ett lag som HV71 enbart och väntar på slutspelet, så tar det slut i fyra raka matcher mot nykomlingen. Hoppsan. Så blir vi åter påminda över charmen med idrott.

Gissa om att Linköping Innebandy har slukat i sig allt kring just matchserien mellan HV och AIK. Dom kliver nu själva in i ett slutspel med exakt samma förutsättningar som nämnda AIK. Nykomlingen som oväntat knep en slutspelsplats och nu ställs mot giganten - i detta fallet Warberg. Warberg ska nog se till att inte smygstarta denna matchserien, gasen i botten direkt och tryck till Linköping direkt i första matchen. Annars kan det bli en jobbig serie.

Dalen-Pixbo var först ut annars i SSL-slutspelet. Dalen plockade hem första matchen i sudden och i Pixbo prickade min föregångare här i Ticino Kalle Brännberg in två kassar för Pixbo. Han verkar hittat tillbaka till formen lagom i tid den gode Kalle. För ett år sedan var hans säsong slut här nere i Schweiz då Ticino missat playoff. Nu lirar han slutspel i SSL - och jag lirar playoff med Ticino. Ja, jag är nöjd över det faktumet... ;-)

På lördag är det alltså dags. Match 2, hemma i Arti & Mestieri. Chans att avgöra och stänga matchserien. Snackas om storpublik och klubben satsar hårt med att locka folk genom att trycka upp flygblad osv. Hoppas gör jag i alla fall på mycket folk och jag ser verkligen framemot lördag. Denna typen av matcher är en helt ny erfarenhet att spela, även om man spelat massvis med viktiga och mer eller mindre direkt avgörande matcher tidigare. Givetvis är skillnaden inte särskilt stor, och det förändrar inget i förberedelserna jämfört med att spela en streckmatch i seriespelet. Men förutsättningar skiljer ju sig en del, vinst och vi vinner matchserien och avslutar säsongen för Fribourg. Förlust och vi möts igen. Kittlande och spännande. Och framför allt fruktansvärt roligt. Sa jag att jag ser framemot det...??

Imorgon kommer Ingrid ner igen. Ska bli skönt att träffa henne igen. När hon åker igen på måndag blir det dock en något större prövning för oss, då har vi en månad framför oss på vars ett håll. Får se till att ha ett playoff att sysselsätta mig med!

CIAO

1-0!

2011-03-14T17:24:00.000+01:00

Kvalet inlett på bästa sätt. Vinst 4-3 och 1-0 i matcher. Möjlighet att avgöra hemma i Arti & Mestieri på lördag. Och den chansen vill vi inte missa, inte minst för att slippa åka den långa bussresan en gång till. Fribourg var alltså destinationen och motståndet. En stor och härlig hall med massor publik och skön inramning, riktig slutspelsstämning. Och alltså Ticino som drog längsta strået, i ärlighetens namn dock aning lyckosamt. För Fribourg var nämligen bra, men dom tog inte tillvara på sina möjligheter framför allt i power play och sådant blir kostsamt i täta kvalmatcher. Vi växte under matchens gång, bjöd inte på någon sprudlande innebandy men höll ihop det ganska bra och slog dessutom till när det behövdes som mest vilket blev avgörande.

Jag hade skickat över stora delar av min förkylning till Elch som nu också var riktigt risig vilket såklart inte var någon bra uppladdning. Det är svårt att förbereda sig mentalt inför en sådan här match när man är riktigt krasslig. Rent fysiskt är det samma rutiner med mat och vila men mentalt blir det annorlunda. Man vet inte riktigt hur mycket man vågar pumpa upp sig eftersom man inte vet hur mycket kroppen kommer att palla. Man fokuserar på ett mer sansat och avslappnat vis, då spelplanen blir att känna sig fram för att se vad man orkar med. För spelmässigt måste man tänka efter och vara klokare, det går inte löpa på allt och köra för långa byten. För min egen del är detta som bekant inte en jättestor omställning, jag är som bekant inte den som har flest löpmeter efter 60 minuter men man får ändå tänka efter lite extra. Samtidigt vill man inte gå rundor och hålla igen för mycket, man måste fortfarande bidra då det finns en match att vinna. En balansgång som vi klarade ganska utmärkt denna gången. Det blev inte så publikfriande innebandy då det mest handlade om att jag gick ner och hämtade boll och satte upp den långt på Elch som låste fast den i anfallet. Fribourg spelade ur denna synpunkt också ganska tacksamt då dom spelade med ganska lågt och avvaktande försvar, precis som vi, vilket ledde till lägre intensitet vilket var välkommet.

Fribourg var dock ett spelskickligt lag med flertalet riktigt duktiga spelare, bland annat två tjecker som höll bra klass. Det som dock till slut avgjorde var, vilket som sagt så ofta avgör täta kvalmatcher, power- och boxplay. Efter att vi (Elch på frislag) kvitterat i inledningen av tredje perioden så kom ett par avgörande sekvenser. Halvvägs in i sista tredjedelen så drabbas vi av två utvisningar tätt inpå varandra, spel 3 mot 5 i nästan 1.50 vid ställningen 3-3. Detta dödar vi galant efter ganska blekt PP-spel av just dessa annars så skickliga spelare. Kort därefter betalar domarna tillbaka till oss, och det rejält. I en situation som enligt mig är ganska tveksam så gräver domarparet fram en fem minuters utvisning på deras kille, detta med 5.20 kvar på klockan. Guldläge för vår del såklart och bara att tacka och ta emot. Det dröjer inte heller länge innan Raffo klappar in 4-3. Vi spelar sedan "vanligt" powerplay ungefär en minut till och är mycket nära att sätta även 5-3. Jag slår sedan en glimt på klockan och tar beslutet att jag tycker det är bättre att bara spela av tiden på powerplayet så riskfritt som möjligt, håller vi i bollen tiden ut så återstår endast 20 sekunder för dom att plocka målvakten och leta kvittering. Självklart kunde vi tryckt på för att avgöra i PP, men det kan också ibland innebära en viss risk. Nu gjorde jag bedömningen att det var bättre att spela av tiden, vilket såklart kan diskuteras. Vi tappa dessutom bollen vid ett par tillfällen och med halvminuten kvar ca plockade dom även keepern för att köra 5 mot 5. Men vi höll dock distansen ut och plockade en tung seger med oss hem till Ticino.

Ser verkligen framemot lördagens match hemma. Bör kunna bli rejält med folk och dessutom bör man hunnit friskna till ordentligt också!

Helgen har i övrigt annars som sagt inneburit besök av Tommy som idag åter har lämnats på Malpensa. Höjdpunkten, förutom vår vinst, var då gårdagens besök på San Siro och Milan-Bari. Då det var halva priset på biljetterna till matchen igår slog vi till och köpte biljetter på första läktarnivån, vi brukar normalt sitta på andra. Betydligt närmare planen ger således också en mer intim känsla, riktigt häftigt. Matchen i sig blev faktiskt väldigt underhållande även om man hade förväntat sig en enkel Milanvinst. 1-1 och rött kort för Zlatan var såklart en missräkning. Men matchen bjöd som sagt ändå på en hel del underhållning. Och San Siro är alltid San Siro, om man säger så.

Ny vecka och nya utmaningar. Strax dags att bege sig på ungdomsträningar och sedan egen träning. På torsdag kommer Ingrid ner igen och på lördag smäller det alltså i Arti & Mestieri!

Vi hörs!

2011-03-09T23:41:00.000+01:00

Känns som en liten comeback ikväll. Inte tränat innebandy på en vecka så det var skönt att vara tillbaka och få köra ett pass. Förkylningen känns egentligen inte alls bra, men behövde verkligen röra på mig lite och känna på klubban. Blev att hålla igen lite, men gick ok ändå tycker jag. Tyvärr en del andra i laget som också tycks dras med lite förkylningar, sviter av karnevalen kanske!? Lite dålig tajming minst sagt, men vi hoppas på det bästa. För egen del känns det just nu tveksamt att man kommer känna sig bättre imorgon, inget jag räknar med. Vi får helt enkelt hålla tummarna att man kurerar sig en aning åtminstone till lördag!

Milan ute ur CL. Var väl inte direkt oväntat efter förlusten hemma på San Siro. Vi kom hem och såg sista tjugo och efter att ha sett höjdpunkterna från matchen och med första mötet i bakhuvudet så måste jag säga att Milan varit ganska olyckliga, enligt mig har Milan varit det bättre laget över 180 minuter. Hade verkligen samlat ihop till minst ett mål. Därmed inte sagt att Tottenham inte är förtjänta av att gå vidare. Tvärtom, starkt gjort och dessutom på ett sätt jag inte trodde just Spurs var kapabla till - genom stark defensiv. Inget dom briljerar med i Premier League normalt sett...

Första hemmalagade måltiden utan Ingrid i huset idag. Kockmössan satt på mig idag och det bjöds på spaghettilåda, min fars paradrätt och en personlig favorit sedan barnsben. Blev dessutom alldeles lyckad. Vi var dessutom även och handlade idag alldeles själva, och hade t o m snickrat ihop en handlelista! Än så länge reder vi oss...

Platsen bredvid mig i bussen till lördagens match kommer faktiskt inte vara tom, trots att Ingrid inte är här. På fredag tittar nästa besökare ner, och detta i form av ingen mindre än Tommy "Tompa" Johansson. Han får finna sig i att spendera större delen av lördagen, och hans korta visit, i en buss men jag tror inte han kommer att klaga nämnvärt. Dels för att det är en viss skillnad på att åka buss längs schweiziska vägar jämfört med plana Sverige. Men framför allt för att på söndag väntar San Siro och Milan-Bari. Ändå sedan det stod klart att playoffet skulle inledas samma helg som Tommy skulle komma ner har han varit extremt nervös för att, om vi skulle kvalificera oss, det skulle krocka med Milan-matchen och att han skulle miste om denna upplevelse, vilket såklart hade varit ett stort anti-klimax. Men pusselbitarna föll lyckligtvis på rätt plats och nu får han alltså både se Ticino och Milan i action. Inte illa det.

Nu blir det att krypa till kojs, det blir minsann inte många knop under det kommande dygnet fram till morgondagens träning. Vitaminer och massor med vila är receptet för att lura bort förkylningen!

Ci sentiamo

2011-03-08T15:07:00.000+01:00

Då var man tillbaka i lugnet i Ticino och Bellinzona efter en lång, intenisv men mycket rolig helg. Givetvis med en förkylning på köpet, den får man verkligen se till att skaka av sig de närmsta dagarna - med tanke på helgen som kommer.

Det började alltså i torsdags med Carnevale. Utklädda till fotbollsspelare spatserade tre nyfikna svenskar in på karnevalområdet för att äntligen få uppleva det som alla pratat så vitt och brett om så länge. Och det infriades absolut. Upplägget är som sagt som vilken svensk sommarfestival som helst, med öltält här och var och diverse musikunderhållning på både torg och gator. Skillnaden är som sagt utklädnaden, och det var en sann fröjd att var man än vände sig så kryllade det av folk i maskeradkostymer. Det vanligaste var heltäckande dräkter i form av kor, björnar eller något annat djur. Och fotbollsspelare, faktiskt, så vi var inte ensamma om denna enkla utstyrsel. Natten blev sedan både lång och hysteriskt rolig. De sista två timmarna och de sista drinkarna både kunde och synnerhet borde man skippat. Men å andra sidan, går man på carnevale en gång i hela sitt liv - varför inte gå all in? Hur som helst, så länge minnet var med mig hade jag en fantastiskt rolig kväll!

Fredagens hemfärd blev sedan såklart ingen dans på rosor. Men halvt sovandes under hela dagen landade man slutligen i Tyringe hemma hos föräldrarna där det intogs en trevlig och god middag. Stupade dock i säng vid en mycket tidig timme, vilket troligen var livsavgörande.

Direkt lördagmorgon stack jag för att hälsa på Tommy, Emelie och framför allt Lexie. Helgens Sverigebesök handlade ju som sagt om just denna lilla ängels dop och då jag tilldelats hedersuppdraget av att vara fadder och dessutom hålla henne under dopet så ville jag bekanta mig en aning med henne lite mer så att jag inte skulle skrämma slag på henne allt för mycket i kyrkan. Var ju två månader sedan jag träffade henne sist, och jisses vad dom växer fort. Ett riktigt charmtroll har hon redan blivit med världens härligaste skratt.

Tommy och jag drog sedan söderöver för att kika på lite innebandy, Södradal-Röke. Var kul att få kika på, även om matchen i sig inte var någon jättehöjdare. Stabil vinst för Rökes del. Kul att se "gamle" Ehnbergs inhopp i tredje perioden för hemmalaget, han kan än kan jag intyga! Som nyutnämnd tränare för kommande säsong så var jag inne i omklädningsrummet och sa ett par ord till boysen. Jag ser verkligen framemot att sätta igång arbetet med kommande säsong, ska bli otroligt roligt!

Lördagskvällen var kalas för Ingrids brors sambo. Ingrid stod för maten, delikat som vanligt. Söndagmorgon träffades jag och Ingrid ute på Garnisonen vid vår nya lägenhet, jag hade hämtat ut nycklarna under fredagen så vi satte igång att lyfta in saker. Vi har haft den otroliga turen att vi har haft alla våra grejor i ett förråd nere i källaren, så det var bara att lyfta in grejerna i hissen och sedan rakt in i lägenheten! Tyngre flyttar har man varit med om... Ett par timmars lyftande före och efter dopet under söndagen och sedan ett ryck under måndagsförmiddagen och hela förrådet med alla våra grejor var tomt. Alla möbler och lådor inne i lägenheten. Härligt, och skönt att jag hann hjälpa till så mycket innan jag begav mig av tillbaka hit. Behöver man inte ha alltför dåligt samvete för det. Förvisso är där ju en faslig massa jobb kvar, men att packa upp lådor och sortera saker är jag vansinnigt usel på - vilket Ingrid också vet så även om det är mycket jobb för henne nu så vet hon att det är bättre hon gör det själv, hon hade ändå inte haft någon nytta av mig!

Dopet gick alldeles galant, Lexie var en ängel, under hela dopet och skötte sig strålande. Skönt såklart, hade inte varit så kul att stå där framme med alla ögon på sig om hon hade skrikit och gråtit hela tiden. Dock var det jäkligt jobbigt mot slutet, armen började sakta men säkert krampa sig och svetten började rinna längs ryggen. Men vi fixade det ända till slutet, både jag och Lexie...

Under mottagningen efteråt blev det flitigt kikande på mobilen för uppdateringar från Anfield, vilka som så småningom fick leendet att växa. 3-1 mot United, hattrick av Kuyt och en briljant insats av Suarez. Känslan är att vinden har vänt och att det går mot ljusare tider på den röda sidan av Merseyside. Aningen försent denna säsongen såklart, vi missar Champions League på nytt. Men det andas optimism på nytt och förhoppningsvis redan till nästa säsong är man med och krigar om titlarna igen.

Resan tillbaka till Bellinzona gick sedan smärtfritt. Hann kika på sista halvtimmen på träningen igår. Såg rätt ok ut tycker jag. Räckte att titta ett par minuter på träningen innan jag kände ett ordentligt sug efter att dra igång igen. Irriterande att ha dragit på sig en förkylning just nu dock, ville bara komma igång och börja köra. Ska bli riktigt kul till helgen. Ett playoff med riktigt slutspelskaraktär, då matcherna avgörs i bäst av 3. Jag har kvalat tidigare, men då har det handlat om kvalserie och dubbelmöten där den totala målskillnaden avgör. Nu handlar det om att den som först vinner två matcher går vidare, ska bli jäkligt skoj!

Ikväll blir det Champions League fotboll, och inte vilken match som helst. Barcelona-Arsenal. Upplagt för en strålande underhållning. Vi tänkte gå ut och käka en pizza och kika på matchen. Sista kvällen på karnevalen i stan, tror dock dom får avsluta utan svenskarna. Känner mig inte riktigt på hugget för en runda till. Har knappt repat mig från i torsdags - man är inte 19 längre...

Vi får alltså numera även klara oss själva här hemma, jag och Elliot. Blir en omställning då Ingrid verkligen har skämt bort oss med massor med got mat hela tiden. Gliringarna är redan många i laget om att det från och med nu bara blir hamburgare och pizza för vår del. Men även om våra insatser i köket under tiden här nere har varit få, då Ingrid som sagt skämt bort oss med detta, så är varken jag eller Elliot i den kategorin av personer som inte ens kan sätta på pastavatten eller koka ett ägg. Vi kommer gå miste om variationen då Ingrid har en bredare repertoar men framför allt ett större intresse, men vi kommer inte att leva på pizza - det kan jag lova. En hel del pasta lär det dock bli, då det är mitt område av expertis. Faktiskt jag som brukar ta hand om just pastan hos mig och Ingrid också. Och städa, det brukar Ingrid inte heller vara så förtjust i så där förändras nog inte så mycket. Och tvätta, det har vi faktiskt gjort redan idag - alldeles själva.

Så nog ska vi klara oss själva allt, även om det känns lite tomt och trist i avsaknade av henne. Vilken tur då att hon kommer ner redan nästa helg för att kika på hemmamatchen i kvalet!

2011-03-02T10:25:00.000+01:00

Nämnde i senaste inlägget att det skulle hända en del kul denna vecka. Det har det inte gjort än, men ett minst sagt kul och spännande veckoslut har vi framför oss.

Imorgon, torsdag, inleds den så otroligt omtalade och nästintill mytomspunna karnevalen här i Bellinzona. Varje år i början på februari inleds karnevalperioden i Schweiz. Det är karneval varje helg (torsdag-tisdag) i någon ort och vandrar runt i hela regionen. Denna vecka är det alltså dags för Bellinzona, som ska vara en av de bättre i Ticino. Folk har snackat om hur galen denna karneval är ändå sedan jag kom hit och nu ska vi alltså äntligen få uppleva och se med egna ögon. Den stora skillnaden mellan karneval här jämfört med karnevaler och festivaler hemma i Sverige är att här klär man ut sig, en gigantisk maskerad helt enkelt. Föreställ er Kristianstadsdagarna, Hässleholmsfestivalen eller Tyringedagarna och alla är utklädda i maskeradkostymer - ALLA! Ska bli minst sagt intressant. Folk säger att festandet är galet, men med tanke på hur de dricker alkohol vanliga veckor samt hur luttrade vi är från svenskt festande så misstänker vi att själva festandet inte är värre än en vanlig svensk lördagkväll... Men ska bli spännande att få ett svar!

Tyvärr, eller lyckligtvis, blir det bara en kväll för mig på karnevalen. Fredagmorgon ska vi ut på resande fot igen, vid lediga helger från innebandyn är det alltid skönt att komma bort lite från Bellinzona. Även om det denna gång råkar vara karneval i stan. Men med tanke på att destinationen denna helg är Sverige och Hässleholm så känns det genast kanon igen, huvudanledningen till besöket är som jag nämnt tidigare dop på söndagen för lilla Lexie. Ska bli riktigt trevligt att få träffa familj och vänner. Ska t o m hinna med och se Röke en match, tyvärr på bortaplan i Lund men än dock. Kommer kännas aningen konstigt på måndag, när vi hämtat ut nyckeln till vår nya lägenhet och Ingrid ska börja göra sig hemmastadd där så lämnar jag perrongen på Hässleholms station ensam. Att det är ett play off som väntar underlättar den proceduren massor och med tanke på att det är ett par riktigt häftiga helger som väntar här nere de kommande gör att jag trots allt återvänder med ett leende på läpparna.

God middag och stor fotbollsmatch stod på schemat igår. Chelsea-United. Infaller alltid sig ett visst välbehag i mig när United förlorar - konstigt... Torres tyckte jag för övrigt såg aningen skarpare ut än tidigare. Vidic avstängd på söndag, det var ju verkligen synd...

Vi ses!

2011-02-27T01:45:00.000+01:00

Vinst 6-5 i sudden. Aningen oväntat men alltjämnt en härlig vinst. Zürisee är bra och väl värda seriesegern, det är stor klasskillnad på dom och övriga lag i serien precis som serien skvallrar om. Men nu knep vi alltså med oss majoriteten av poängen hem till Ticino. Bra för moralen inför stundande play off.

Zürisee var det klart bättre laget i första perioden, 3-1 hemmafavör efter den. Vi ändrar taktiken en aningen, höjer oss en hel del även om dom fortfarande har klar majoritet av bollinnehavet. 4-4 efter två spelade perioder efter att vi gjort tre (!!) frislagsmål, två turliga och ett snyggt.

Sista perioden aningen jämnare. Med dryga fem minuter kvar får vi chansen i power play, undertecknad avlossar tunga bössan - ledning för första gången och måltorkan äntligen över. Säkert mitt andra mål på slagskott någonsin i karriären. Resultatet står sig...inte till slutet. 50 sekunder kvar tappar vi både boll och för många spelare lite väl enkelt högt upp i banan och Zürisee utnyttjar det snabbt. Delad pott efter 60 spelade minuter.

Sudden blir dock inte långvarig, 16 sekunder in skickar vi lång boll på Elch som plockar ner, gör sin back och blir foulad - straff Ticino. Jag är snabbt framme till Elch som först tvekar och säger att han inte vill ta den, jag säger att självklart ska du göra det, finns ju inget att förlora. Miss och vi spelar vidare, mål och vi vinner. Han tar den, och sätter den kallt. Matchen över och rödblå segeryra. Go vinst, även om poängen inte hade någon inverkan på tabellen.

Nu pausar vi från spel en helg. Mer om kommande veckas händelser återkommer jag med, för det händer nämligen en del...

Nu stämplar jag ut för ikväll. Imorgon blir en lugn och sansad söndag med mycket fotboll och en pizza.

Buona notte

2011-02-26T11:27:00.001+01:00

Så var det äntligen officiellt.

http://www.nsk.se/article/20110225/SPORT/702259757/1127/-/-/johannesson-slutar--lagerkvist-ny-tranare-i-roke-ibk

http://www.rokeibk.se/

För er trogna läsare kommer det inte särskilt oväntat, framför allt inte ni som läser Ingrids blogg. Vi flyttar hem. Inget dramatiskt över det. Äventyret har varit fantastiskt från första dagen - och det är fortfarande inte över.

Men det är en skön känsla i kroppen att ha så mycket att se framemot. Först de sista två månaderna här med allt vad det kommer innebära. Och sen alla spännande utmaningar och roliga återseenden när vi så flyttar tillbaka. 2011 kan nog bli rätt bra det också...!

Match idag. För tabellen helt betydelselös. För moralen i laget hade det varit skönt att göra en bra match och kunna ha det med oss in i kvalet. Tyvärr har veckans träningar hissat en varningsflagg för en liten motivationsdipp efter playoffsäkrandet. Inte alls ovanligt och inget konstigt. Det är ännu två veckor till kvalet drar igång, det kommer finnas tid att ladda om. Men det är ingen promenad i parken vi åker till idag. Zürisee borta. Seriesegrare efter endast tre tappade poäng i hela serien. Dessutom tydligen inte förlorat hemma i seriespelet på tre år. Har vi inte huvudet med oss in i denna matchen riskerar vi storstryk, och det är inget man vill ha med sig in i förberedelserna till playoff. Vi saknar även ett par ordinarie killar, men ett par nya får chansen till mer speltid och tar förhoppningsvis tillvara på den chansen. Känner ändå själv att det ska bli kul att spela.

Detta blir Ingrids sista bortaresa och hon har förberett en liten överraskning till laget. Det blir till att smaska på läckra muffins efter matchen. Blir garanterat uppskattat!

Igår var det middagsbjudning i casa Svezia. President Bottoli med flickvän var på besök. Avslappnat och trevligt och som vanligt med god mat när Ingrid varit i köket. Vi bjöd på svensk meny som uppskattades av våra gäster.

Snart dags att slänga ihop dagens matchlunch.

CIAO

Det börjar närma sig...

2011-02-24T14:25:00.000+01:00

...med stormsteg till och med känns det som. Slutet på tiden här nere i fantastiskta Ticino. Jag ska inte börja summera än, riktigt så snart är det inte och det är massor med kul och spännande kvar. Då inte minst ett play off, som faktiskt varit huvudmålet med under hela säsongen.

Men det börjar absolut närma sig och hur det än går så är det knappa två månader kvar på vistelsen här för min del. Ingrid lämnar ju redan nästa vecka. Vi åker tillsammans hem till Sverige över helgen nästa vecka för att gå på dop för lilla Lexie, där man är stolt gudfar (eller fadder som det kallas nuförtiden). Ingrid stannar sedan därefter i Sverige och jag och Elch får klara oss själva den sista tiden. Blir nog än mer pasta och pizza då.

Att det börjar närma sig slutet märker man dock då vi nu har provpackat allt vi har och ska ha med oss hem till Sverige igen. Med tanke på att vi skickade sex fulla lådor med posten samt resväskor i höstas så krävs det noggrannt upplägg och planering av packningen. Kort beskrivet, Ingrid behövs för detta! Med facit i hand var vi både dumma och tokiga som packade med oss så mycket när vi flyttade hit. Vi har dock redan skeppat hem en del överskott, annat ska kastas här och resten ska slussas hem nu under de sista månaderna. Provpackningen är iaf genomförd och allt verkar få plats...

Avslappnad träning igår, vilket var skönt. Ikväll har dock coach Max beställt övningar med hög intensitet, så vi får se vad vi kan få ihop.

Denna veckan har även "dopo scuola" dragit igång igen. Tre grupper på tre olika skolor. En gång i veckan per grupp, sex veckor. Blandade känslor men bra betalt och så länge kidsen sköter sig så är det ganska kul. Precis som innan jul så fungerar det som en liten nedräkning, när dopo scuola är över så väntar Sverige.

Fick en fråga angående Torres insats mot FCK. Tycker nog allt att om han inte höjer sig rejält så kan Liverpool skratta hela vägen till banken, dryga 500 miljoner för den spelaren som uppträtt i Chelseas tröja hittills ter sig än så länge vara ett rån på öppen gata. Men såklart fortfarande tidigt att döma och behöver lite tid med nya lagkamrater. Men ni som menar att hans svaga spel i höstas berodde på att han vantrivdes och ville bort från Liverpool - har ni glömt hans spel i VM? Nä, hans "formsvacka" har varit oroväckande lång och just nu känns det som att det lika gärna kan vara Shevchenko-varning på honom som en blivande succé...

Ett avslutande tips, håll utkik på http://www.rokeibk.se/ de närmsta dagarna...

CIAO

En lång morgondag...

2011-02-22T20:43:00.000+01:00

...jag vet. Men jag sög så hårt på vinstkaramellen från i söndags att jag helt enkelt inte orkade blogga någonting igår. Men nu ska jag slänga ihop ett par rader. Matchen var en härlig match, en på sätt och vis ganska klassisk SVENSK innebandymatch med höga höjder, djupa dalar och svängigt.

Första 20 minuterna var det väldigt tydligt vilket lag som inte hade rest någonstans och framför allt vilka som hade mest att spela för. Full gas från första början och i synnerhet, full utdelning direkt. 7-2 visade resultattavlan när vi klev in i omklädningsrummet för första vilan. Med lång erfarenhet från det svenska seriespelet och svensk innebandy så vet man att fem mål när det återstår 40 minuter innebandy att spela inte är någon given ledning. Nu visade det sig att just det försprånget var för stort. Men faktum är att Herisau besegrar oss de sista två perioderna men rycket i första perioden blev avgörande. Men nog susade det nog förbi en del hemska tankar hos både publik och spelare när Herisau under de sex första minuterna i sista perioden smällde in tre snabba kassar och gick från 4-9 till 7-9. Två måls ledning med 14 minuter kvar att spela. Lyckligtvis satte vi 10-7 i bytet efter vilket kändes lite som nådastöten och den energi Herisau hade samlat på sig rann snabbt av dom och vi spelade mer stabilt igen den avslutande biten av matchen. 11-7 skrevs slutresultatet till. Ett resultat vi med jämna mellanrum ser hemma i Sverige, men något mer sällan här nere i Schweiz. Något för givmilda försvar snarare än starka anfall var svaret denna gång, framför allt vi bjöd lite för enkelt på ett par av målen. Ska dock sägas att Herisau stod upp riktigt bra och när krutröken och chocken lagt sig efter första perioden så bjöd dom på bra motstånd, jag är faktiskt förvånad att dom inte ligger högre i tabellen.

Min egen insats? Ja, vad ska man säga. En konstig match för mig själv också. Dessvärre inte en av mina bättre i den rödblå tröjan, vilket jag är mycket besviken över då det var en så viktig match. Men efter ganska noggrann analys så var det kanske inte så illa ändå, små marginaler hit och dit och bollen ville inte alltid riktigt studsa min väg. Jag var inne på för många mål bakåt, jag gick mållös för tredje matchen i rad och har olägligt nog hamnat i min första måltorka här nere. Men vår lina hittade framför allt rätt mot slutet när vi svajjade som mest och den blågula duon snickrade ihop de två avslutande målen när vi var på väg att falla samman som lag. De båda målen innebar att Elch fullborade sitt andra raka hemmahattrick och han fortsätter att spela stabilt och mottog välförtjänt sin andra "Man of the Match-vinflaska". Denna gång fanns där även fler som var förtjänta av den, andra linan med Gian-Carletto-Pelle fortsätter att spela bra och den formen kommer att bli viktig i playoff. Med två farliga femmor och mer stabilt försvarsspel så blir vi farliga i play off, som drar igång helgen 12-13 mars.

Ni hinner jag inte skriva mer, CL-matcherna drar igång nu och jag sätter mitt huvudsakliga fokus på FCK-Chelsea. Faktiskt första gången jag ska se Torres i blått...

Vi hörs!

Grande TIUH!!!!

2011-02-20T23:28:00.000+01:00

Playoff nästa! Playoff prossimo!Playoff next!

Vinst 11-7 efter att vi satt gasen i botten direkt och hade 7-2 efter första perioden!

Mer under morgondagen...

Lite bilder från en förtrollad stad...

2011-02-20T13:00:00.001+01:00

Venedig. Vilken stad. Vilken otroligt fascinerande stad. Så otroligt härligt vacker trots sin ålder och sitt slitna yttre.

Men ord säger inte så mycket, här kommer ett axplock bilder av vår korta vistelse i denna fantastiska stad...

Under lördagskvällen skulle Carnevalen i staden börja, där man klär sig i denna utstyrslen. Maskerna fanns att köpa precis överallt i hela staden.

Nog om Venedig och semester. Nu är det fokus på innebandy igen. 20.00 ikväll är det som sagt dags.

Pronto!

2011-02-17T23:45:00.000+01:00

Pronto betyder alltså då inte genast eller snabbt som vi i svenskan tror, åtminstone betyder det inte det på italienska. Utan på italienska betyder det - redo. Och redo är precis vad jag känner mig. Två relativt bra träning avverkade under onsdag och torsdag. Dock vet jag av erfarenhet att träningarna egentligen inte har särskilt stor betydelse när man kliver in för match, inte minst när matchen har så stor betydelse som den som väntar på söndag. Men det är alltid skönt att ha en bra känsla med sig i kroppen.

Dock var Ingrid förkyld förra veckan och inledningen på denna och igår tycktes Elch få en liten släng av något liknande och stannade hemma från träningen. Han var dock med idag igen. Jag rustar min kropp med mer vitaminer än vanligt för att hålla detta lilla virus borta från mig till åtminstone måndag...

Men jag är faktiskt inte i första hand pronto för matchen, den är ju trots allt inte förrän på söndagkväll. Nä, jag är framför allt redo för nästa utflykt. Imorgon styr vi skutan ner mot Italien och en av världens mest romantiska städer (sägs det) - nämligen Venedig. En mini-mini-minisemester över fredag och lördag ska vi spendera i denna spännande stad där alltså inga bilar finns. Man tar sig runt överallt till fots eller med båt. Detta gäller även polis, brandkår och ambulans. Fascinerande och ska bli härligt.

Hemma i Bellinzona igen lördagkväll och då ställs fokuser till 100 på söndagens otroligt intressanta match. Ska bli vansinnigt roligt att spela och man märker att det är en ganska stor händelse för klubben, man har ju aldrig lyckats nå play off trots att man varit nära ett par gånger. Nu har vi alltså chansen att fixa detta på hemmaplan. 60 minuters innebandy och ett motståndarlag med andra tankar och planer står mellan oss och detta play off. Ser verkligen framemot det!

Men som sagt, först lite avkoppling och turistande i Venedig.

Trevlig helg!

Ciao

Una serata indimenticabile!

2011-02-16T14:58:00.000+01:00

Många som såg matchen igår tror kanske att vi är grymt besvikna. Men när du ser en match av denna dignitet på plats så är där så många andra faktorer än bara spelet på planen som gör det till en fantastisk upplevelse. Självklart hade en galet öppen 4-2 vinst för hemmalaget troligen tagit även läktarupplevelsen till oanade höjder, men hur ofta inträffar sådana matcher på denna nivå? I synnerhet inte i första mötet av två i en slutspelsuppgörelse. Nä, jag kan intyga er alla att 75 000 åskådare på San Siro är en maffig upplevelse och jag är inte det minsta besviken. Vi satt precis i hörnet intill Milans egna Curva Sud och ljudkulisserna när de drar igång allt ifrån ramsor till visselorkaner är alldeles enorm. Och när spelarna marscherar in på planen till den pampiga Champions League-hymnen kryper rysningarna ända nerifrån tårna upp längs ryggen...

Milan är såklart i stort sett utslagna ur CL redan. Finns inte att dom vinner med två bollar på White Hart Lane, Spurs är alltför farliga på kontringar vilket demonstrerades kort igår.

Träning ikväll. Fokus flyttar sig allt närmare söndagens hysteriskt roliga och avgörande match hemma i Arti & Mestieri.

Ciao

CHAMPIONS LEAGUE

2011-02-15T12:23:00.000+01:00

Ute är det grått och mulet. Det regnar och är inte mer än 6-7 plusgrader. Våren har tagit en paus i Ticino. Kommer garanterat bli ruggigt kallt ikväll, men det kan jag ta när man ska sitta och frysa tillsammans med 70-80 000 andra personer på San Siro. Fjärde besöket på denna mäktiga arena men de andra matcherna har bara varit uppvärmning, aptitretare en sorts inkörning inför större uppgifter. Ikväll är det den stora kvällen.

Jag har varit på Anfield tre gånger, jag har sett både Milan och Inter på San Siro, beskådat Real Madrid på Santiago Bernabeu, United på Old Trafford och City på deras hemmaplan. Jag har även både sett Sverige och Brasilien spela VM-matcher, i Dortmund samt Berlin. Men ikväll känns som det största hittills. Ikväll gör jag Champions League-debut och jag gör det i en slutspelsmatch. Milan-Tottenham, San Siro. Jag suger på det, jag känner efter och lyssnar på orden och...jo, det är det största hittills! Känner mig lagom förväntansfull men ändå som ett litet barn på julafton. Även om jag har lite sympatier hos de svartröda och inte minst hos vår egen hjälte längst fram så hoppas jag allra mest på en bra match och en oförglömlig läktarupplevelse.

Tottenham kommer tyvärr utan Bale och Modric men har fortfarande Lennon ute till höger. Till vänster har Milan Antonini, och gör inte han sitt livs match upphöjt till tio samt får vansinnigt mycket understöd så kommer Lennon att slakta honom i varenda anfall och då kommer Milan få det vansinnigt tufft. Det kommer då dock bli garanterad underhållning och stoppar du in ett och annat Zlatan nummer där emellan så kommer jag lämna San Siro troligen stelfrusen men framför allt säkerligen mycket mycket lycklig...

Hopp, förtvivlan men slutligen glädje - vilken vecka

2011-02-13T14:07:00.001+01:00

Känslan man får av en seger - alltjämnt underbar. En seger i en viktig match grundad genom karaktär, kamp och lagmaskineri smakar dessutom än ljuvare. Jobbet är inte fullbordat, får inte glömmas, men playoff är onekligen nära nu...

Det började dock inte särskilt bra. Uppvärmningen gav inga goda vibbar vilket även första perioden vittnade väl om. Vi var långsamma, vi var omständiga, vi förlorade närkamper och vi lät Gators lyckas med sin taktik som var en salig blandning av många olika stilar. Dom låg högt med forwards, med en spets likt 2-2-1, spelade i vissa stunder man-man med backar men avvaktande med centern. Som sagt en ganska blandad kompott och i första perioden lät vi dom lyckas fullt ut med detta och bjöd på alldeles för många kontringar. Målen som föll kan kännas slumpartiga och oturliga (för oss), två självmål och en retur men faktum är att det egentligen inte var särskilt slumpartat. 0-3 hade vi med oss in i omklädningsrummet efter första 20 och den enda skillnaden mellan lagen var helt enkelt att Gators var hungrigare, ville mer och krigade hårdare. Varför kan man alltid spekulera i. Aningen tagna av stundens allvar och vikten av matchen är säkert en trolig anledning. Stämningen i omklädningsrummet var minst sagt låg. Dock stor heder åt coacherna Max och Luca för deras lugn och hur de hanterade detta periodsnack. Vi var verkligen svaga i första perioden och väldigt många tränare hade troligen gapat, skrikit och sparkat på papperskorgar. Ingen stil jag föredrar, kan absolut behövas ibland och kan funka emellanåt men oftast ger det egentligen ingen effekt utan spelarna stänger ofta av och tar inte till sig av det som sägs. Som sagt, cred till Max och Luca för paussnacket, vilket också minst sagt gav önskat utslag...

Små justeringar gjordes, vi gick ner på folk, men framför allt så tryckte vi på ett par spelmässiga detaljer. Men egentligen var det inte taktiken som var den stora biten. Det var viljan att ta upp kampen och få igång rytmen i spelet som skulle vara avgörande. Och det var precis detta vi gjorde från start i andra perioden. Nu var det vi som var hungrigast, var starkast i närkamperna vann flest dueller över hela planen och då visade det sig också sakta men säkert att vi är det bättre laget. Målen började trilla in och 30 sekunder innan periodpausen tar vi dessutom mycket psykologiskt ledningen för första gången i matchen. I tredje perioden fortsätter vi sedan trumma på samma vis och så här med facit i hand var nog faktiskt Gators ett slaget lag redan när vi sätter 5-3 redan i första bytet (en bredsida av Elch). Vi var helt enkelt för stabila för Gators som saknade både kraft och kunnande för att förändra något och sätta tryck på oss, trots två möjligheter i powerplay. Två mål till prickade vi in och slutresultatet skrevs till 7-3.

Detta var en lagseger. Från minut 20 spelar vi stabilt utan att på något vis briljera, vi mal ner Gators sakta men säkert som egentligen inte skapar några större farligheter. Åtminstone inte tillräckligt farligt för att hota vårt grymt värdefulla målvaktsförvärv, "Pizza", längst bak. Otroligt stabil och kommer att vara vansinnigt viktig i ett (eventuellt) kval. Laginsatsen underströks dessutom av det faktum att målen delades mellan kedjorna. Andra femman har stundtals varit bländande på träningar men har haft det svårt på matcher. Igår stod de för en klockren insats, och bjöd dessutom på tre riktigt läckra mål. Pelle, Gian och Carletto delades dessutom broderligt på poängskörden, 1+1 vardera. Vår lina stod inte för några läckerheter denna gången men ordnade även vi tre kassar. Lägg sedan till ett i PP och vi har våra sju.

Blågula insatser? Återigen, var verkligen en lagseger igår. Vi drog vårt strå till stacken och samlade ihop lite poäng. Elch pillade in två kassar och stod för en snygg assist till 6-3. För egen del blev det 0+2, mållös för andra matchen i rad är såklart inte bra men alltjämnt minst två pinnar per match. Borde dock inte gått mållös från denna matchen heller, straffmiss med fyra minuter kvar av matchen såklart bästa möjligheten. Dock helt nöjd med själva straffutförandet men keepern gjorde en ruggigt bra, och efter att studerat Ingrids bilder i efterhand även ganska turlig, räddning. Hatten av till honom helt enkelt. Hade dock varit skönt att ha marginalerna med sig denna gången, så man hade sluppit alla gliringarna efter matchen. Men det får man snällt bjuda på, nästa straff får dock Elch ta hand om...

En minst sagt bra vecka strax till ända. Den inleddes i Madrid och den avslutas i ett behagligt och skönt segerrus. Det firar vi med att gå på Piazza ikväll.

Nästa vecka hoppas vi dock blir ännu bättre, och förutsättningarna finns definitivt! På tisdag beger jag och Elch oss till Milano för att göra Champions League-debut. Ett förhoppningsvis fullknökat San Siro, Milan-Tottenham. Ruset av detta surfar vi sedan på resten av veckan innan hemmamatchen mot Herisau väntar söndagkväll och möjligheten att helt säkert fixa den där playoff-platsen!

5-3

Elch, framspelad av mig, ordnar straff...

...som jag bränner

...men tittar ni noga vid målvaktens övre hand så ser ni en boll där, onekligen snygg men minsann aningen tursam räddning!
Grattis till honom...

Ascona och James Bond

2011-02-11T16:36:00.000+01:00

Idag har det blivit lite utflykter. Vädret fortfarande på vår sida, dock väldigt disigt vilket tyvärr gör att bilderna blir lite sämre tyvärr. Men håll till godo ändå!

Det första bilderna är ifrån Ascona. Fantastiskt härlig liten stad liggandes alldeles vid sjön. Omöjligt att inte omedelbart bli förälskad och vi har redan planer på slå ner våra rötter här när vi blir pensionärer, ett litet litet litet problem bara - huspriserna... Men med ett snävt sparande från idag så kanske vi skulle kunna skrapa ihop till något! ;-)

De andra bilderna kommer från Valle Verzasca. Här har det spelats in scener från James Bond-filmen Golden Eye, ett världskänt bungey jump. Som ni kan kika på i klippet jag lade upp nedan.

Som bilderna skvallrar om - det är vansinnigt svårt att sakna Sverige just nu...

Nu blir det en lugn hemmakväll med lite god mat och film.

220 M BUNGEE JUMP - JAMES BOND - GOLDENEYE

2011-02-11T16:15:00.000+01:00

Äntligen börjar det närma sig igen

2011-02-10T14:03:00.001+01:00

Efter ett par veckor med fokus på vackert väder (ja, jag sitter även idag på balkongen i solen och bloggar), god mat, resande och allmänt njutande av tillvaron så börjar det äntligen bli dags att fokusera på innebandy igen. Till helgen drar äntligen serien igång igen och det känns verkligen att det börjar bli dags. Träningen igår kändes för egen del som en enorm skillnad jämfört med de senaste veckorna bedrövliga figurer. Precis som träning skiljer sig från match i form av att de sista procentens fokus saknas så skiljer sig i allra högsta grad också träningar matchveckor från träningar uppehållsveckor. Man känner ett helt annat sug att åka till träningen och man känner sig aningen mer skärpt under densamma.

Serien drar som sagt igång igen och det är ingen mjukstart vi pratar om heller direkt. Inte så konstigt i och för sig eftersom det bara återstår tre omgångar. Det är stormatch och en i stort sett avgörande match som vi har framför oss. Vi parkerar på andra plats i tabellen, 31 poäng. På lördag reser vi norröver till Widnau för att ta oss an Gators som återfinns på tredje plats, 30 poäng. Tre matcher kvar. Vinst och vi är fyra före med bara sex poäng kvar att spela om. Torsk och vi släpper taktpinnen och tappar kommandot. Det är denna typ av matcher man älskar och önskade att man fick spela lite oftare.

Jag och Elch snackade lite om det i bilen efter träningen igår, att vi har lite rutin av denna typ av matcher med Röke de senaste säsongerna. Dock i andra änden av tabellen, men än dock krigandes runt ett streck och spelandes matcher med större innebörd än endast tre poäng. Tydligaste minnet är inte minst Engelholm borta för två år sedan, när vi grejade kontraktet genom två mål sista minuten. Givetvis även kvalmatcherna mot Malmö förra säsongen, dock mindre glada minnen därifrån. Hursomhelst är det som sagt sådana här matcher som gör att all möda och alla timmar som läggs ner och spenderas i träninghallar och längs vägarna i buss blir värda varenda en och känns aldrig som en uppoffring. Det är dessa ögonblicken vi älskar med vår innebandy och som får oss att fortsätta år efter år.

Sista träningen ikväll och sista detaljerna ska slipas - frislag, powerplay, boxplay och andra taktiska bitar.

Lördag 19.00 är det dags.

Vi hörs!

Dagens bild

2011-02-08T13:15:00.000+01:00

Jag ber om ursäkt. Men jag tycks njuta än mer när jag får retas med er där hemma i kalla och nu så blåsiga Sveriga...

Håll i hatten i stormen...

2011-02-07T23:42:00.002+01:00

Jag gör det enkelt för mig ikväll...

Kika gärna in här för lite bilder från vår helg:

http://ingridischweiz.blogspot.com/

2011-02-07T09:49:00.000+01:00

Santiago Bernabeu och Real bjöd på det enda vi var ute efter igår kväll - underhållning! Härligt liv på läktaren, även om jag har svårt att förstå vad som är så kul med vuvuzelas, och på planen bjöd Real på bra fotboll och många mål. 4-1.

Övriga dagen och Madrid som helhet bjöd på ungefär samma sak, kort sammanfattat en strålande dag! Europa och dess huvudstäder är verkligen otroligt vackert! Att solen dessutom skämde bort oss och värmde så att fick kränga av sig jackan med jämna mellanrum skadade ju inte heller...

Ett par timmar kvar i denna stad och nu ska vi strax promenixa ner för att kika på lillebror Atleticos arena, Vicente Calderon. Vi bor nämligen bara ett par hundra meter ifrån. Sen blir det en sväng ner på stan innan det under eftermiddagen bär tillbaka mot Milano och Bellinzona - det är ju tillbaka till verkligheten och träning ikväll som gäller!

Lite bilder och lite mer från helgen kommer i dagarna.

Men än en gång, alla ni som är inblandade i denna födelsedagspresent...tusen, tusen och åter tusen tack!

2011-02-06T10:34:00.000+01:00

Första dagen i Madrid var strålande. Solen började blygsamt under morgonen då det var lite småkyligt men framåt eftermiddagen värmde den något otroligt härligt. Kvicksilvret är jag säker kravlade sig över 20 strecket under ett par härliga timmar. Riktigt skönt och njutbart...

Vi började vår vistelse med att direkt ta oss till Bernabeu-stadion där vi gick en rundtur. En fantastisk arena minst sagt och Real sitter verkligen på en maffig historia. Hela stadion och klubben fullkomligen osar makt och lyx. Ska bli riktigt skoj att se match ikväll! Mäktig historia till trots så är Barca ett snäpp före för tillfället och deras nya vinst igår innebär noll utrymme för misstag för Mourinhos mannar. Vi hoppas man släpper lös hela artelleriet ikväll!

Ingrid överraskade mig med att bidra till min samling fotbollströjor. Jag hade egentligen tänkt avstå denna gången, men Ingrid överraskade som sagt. Tusen tack för det min älskade! Så ikväll kan jag klä upp mig ordentligt till match med 14 ALONSO på ryggtavlan - YNWA helt enkelt.

Nu ska vi göra oss redo för att utforska Madrid lite närmare...

Have à nice day!

Brrrrrr....

2011-02-04T23:35:00.000+01:00

Ingen mening att sitta att skryta hela dagarna om att man har varm och fint väder när man sedan spenderar kvällarna med att åka norröver för att titta på hockey och frysa häcken av sig! Snö på marken och allmänt askallt i Ambri ikväll. Hockeyn värmde inte särskilt mycket heller. Stök och bök matchen igenom. 2-0 blev till slut 2-3 då Lugano kvitterade i slutminuterna och avgjorde i sudden. Stämningen på läktaren dock alltid en enorm upplevelse, kylan till trots.

Nu lyfter planet mot Madrid om sju timmar och 25 minuter. Bilen rullar från Bellinzona om fem...

Buona notte

2011-02-04T16:10:00.000+01:00

En lite småtrist vecka har nu kommit fram till helgen. Solen inte bara skiner på Ticino himlen, utan idag värmer den också. Och framför oss har vi en minst sagt händelserik och spännande helg. Ikväll bär det ett par mil norröver för Il Grande Derby, Ambri-Lugano. Vid min första derbyerfarenhet var Ambri alltför svaga och Lugano segrade klart, vilket tog udden av det hela en aning. Numera har Ambri fått bättre ordning på saker och har dessutom två raka derbyvinster. Vi ser framemot ett kokande hockeyskjul ikväll!

Sedan får jag och Ingrid nöja oss med ett par timmars sömn innan färden går söderöver, till Malpensa och flyg mot spanska huvudstaden Madrid. Ska bli mycket trevligt och intressant att bekanta sig med denna stad, vilket kommer bli första gången. Spanien är för övrigt ett land jag faktiskt bara varit i en gång, för väldigt många år sedan, så vad passar då bättre än att besöka huvudstaden.

Huvudanledningen till denna mini-semester stavas ju såklart fotboll. Resan är en födelsedagspresent från både min och Ingrids familj - tusen tack till er alla för detta! Under lördagen har vi tänkt oss att tjuvkika lite på Santiago Bernabeu stadion och förhoppningsvis också ta oss runt på stadionturen. På söndag väntar sedan Real Madrid-Real Sociedad, kl 19.00. Ett Real med ganska knackig form efter tufft matchande men som inte har råd att tappa mer poäng till sanslösa Barca. Hemma på Bernabeu och mot Sociedad är dock allt annat än tre poäng ganska otänkbart. Vi hoppas på stor underhållning och massor med mål! Skönt att bänka sig för en sådan här häftig upplevelse och vara helt neutral och endast se framemot underhållning.

Varför Madrid och Real? Varför inte fantastiska Barcelona? Jag vet faktiskt inte, Barca och Nou Camp är ju onekligen något otroligt speciellt och något man absolut skulle vilja uppleva i livet, men det får hamna längre ner på listan helt enkelt. Säga vad man vill om Real och deras filosofi men jag har på något vis alltid charmats av storleken och den maktfaktor som kommer med i paketet Real Madrid. På något vis känns dessutom Bernabeu som en väldigt pampig och häftig arena - ser framemot att få bocka av den på listan över besökta arenor.

Måndag bär det tillbaka till Ticino så nog ska vi hinna med betydligt mer än att bara kolla fotboll på Santiago Bernabeu. Madrid har nog mer än så att erbjuda...

Nu blir det att hoppa in i duschen innan vi ska sparka igång helgen på bästa sätt, med ett besök på Piazza och en delikat pizza.

Trevlig helg!

2011-02-02T15:55:00.000+01:00

En bild säger väl mer än 1000 ord sägs det - så jag kommenterar inte detta mer än så här...

Madrid väntar i helgen, det ska bli fantastiskt. Santiago Bernabeu stadion kan nog bli häftigt.

Sms från coach Max imorse, träningsmatch imorgonkväll mot Verbano (grannklubben i serien under). Ska bli kul faktiskt, träningarna de här veckorna har faktiskt varit riktigt sega. Har verkligen bara varit ett drygt uppehåll. Så en träningsmatch kommer väldigt välkommet och lägligt.

Vilken j-vla dag

2011-02-01T00:44:00.000+01:00

Jag ska vara helt ärlig. Jag är knäckt. Jag är besviken. Jag är uppriktigt sagt riktigt ledsen. Känner inget starkt hat mot huvudpersonen själv, han kommer alltjämnt vara en av mina absoluta favoritspelare. Men jag kommer vara både gråtfärdig och illamående av att se honom i en blå tröja framöver. Har varit en fruktansvärd dag som tyvärr fick det fruktansvärda slut som det hela tiden pekade mot.

För Liverpool's del som klubb är det ingen katastrof. Självklart, tappar man en av världens bästa forwards så är det ett hårt slag. Men med Suarez och Carroll har vi ändå en intressant framtid till mötes.

Men Torres i blått - mitt hjärta är krossat.

2011-01-29T11:06:00.000+01:00

Hade på känn att det skulle komma - bakslaget. Vi har varit lite väl kaxiga över det fina vädret och vårkänslan som det har inneburit. Men idag kan jag bjuda er svenska läsare på ett muntert litet leende - idag faller det snöflingor från den molntäckta himlen! Snopet, men inte helt oväntat. Lite synd dessutom med trist väder eftersom vi ska ge oss ut på roadtrip nu alldeles strax. Och då menar jag inte att det ska vara svårt väglag. För så mycket snöar det inte, det är bara några enstaka stackars snöflingor som faller. Utan snarare för att det som sagt alltid är en enorm upplevelse att färdas längs vägarna i detta land och då är det alltid betydligt trevligare med ett bättre väder...

Sverige föll tyvärr och som väntat mot Frankrike igår. Dock med flaggan i topp.

Torres - va fan... http://www.liverpoolfc.tv/news/latest-news/lfc-reject-torres-transfer-request

Kan bli en lång såpa av detta. Fönstret stänger redan om två dagar så mitt tips är att han alltjämnt iträder sig den röda tröjan på Anfield på onsdag. Men detta lär bli en riktig följetong under hela våren och sommaren, tyvärr.

Tog ju dessutom udden av att Liverpool faktiskt igår gjorde klart med en riktig toppvärvning - Luis Suarez.

Jaja, nog om sport - nu sticker vi på roadtrip längs de vackra schweiziska alpvägarna.

2011-01-28T16:39:00.001+01:00

Man blir ganska snabbt bekväm och kommer fort in i behagliga rutiner. Sista månaden i december tränade vi alltid på torsdagar, alltså var fredagen ledig. Sedan vi kom tillbaka hit har vi dessa veckor tränat torsdagar, och fredagen har varit fri till annat. Det har blivit att vi gått till Piazza och tagit en pizza, avnjötit den med en god öl och sedan tagit oss hem och avrundat med att se en film. En klassisk, härligt och mysig svensk fredagskväll.

Men inte denna veckan. Denna veckan, av alla veckor, är den förhatliga fredagsträningen tillbaka på schemat. Och inte nog med att den är tillbaka, just ikväll är den dessutom flyttad till en annan hall - en halvtimmes bilfärd från Bellinzona! Normal har vi fyra minuter till träningen, ikväll 30...

Nä, jag är inte bitter....

Ikväll är det ju som bekant dessutom semifinalsdags i handbolls-VM. Tack och lov spelar Sverige den tidiga matchen, och för en gång skull är det en fördel med de vansinnigt sena träningstiderna här nere. Vi kommer att hinna se matchen. Får hoppas det inte blir förlängning eller liknande - blir kanske träningsskolk då... ;-)

Att vi dessutom har matchledigt gör det ännu svårare att köpa kvällens träning. Men det är som sagt bara att acceptera, detta är en av de små kulturkrockar som finns. I Sverige är fredagskvällen en helig kväll - i Schweiz är den bara en kväll som alla andra.

Har skrivit om detta "dilemma" flera gånger innan - känns som jag börjar bli lite tjatig. Ska försöka att inte älta detta mer...

Imorgon beger jag och Ingrid mig ut på en liten roadtrip. Ska bege oss västerut till de franska delarna av landet för att besöka Ingrids faster med familj som sedan många år är bosatta i Schweiz. Ska bli trevligt att komma iväg lite, vi hoppas på fint väder så det blir en njutbar bilfärd.

Strax dags att hjälpa Ingrid med matlagningen. Tror stekningen av köttbullarna blir min uppgift. Vad kan passa bättre än det mest svenska (internationellt sett iaf) vi har en kväll som denna! Heja Sverige! Forza Svezia! Francia, Francia - vaffanculo! Det sista kan ni skippa att översätta....

Trevlig helg!

CIAO

2011-01-26T17:15:00.000+01:00

Idag så lämnade vi slutligen lägenhetsdöden - åtminstone för eftermiddagen. Destination - Lugano. Ett kort stopp vid shoppingcentrat Lugano Sud, där IKEA ligger. Elch inhandlade strumpor. MediaMarkt besöktes där det införskaffades nya hörlurar, Elch hade nämligen lyckats trampa sönder mina och var hygglig nog att köpa nya helt enkelt... På IKEA gick vi bet på de svenska matvaror vi hade tagit sikte på - Kalles kaviar och kräftost. Inget av detta återfanns i kyldisken och därmed gick vi lottlösa därifrån.

Sedan styrdes skutan ner mot vackra centrala Lugano. Jag hade ett par bilder jag skulle lägga upp men den funktionen i bloggen tycks strula just nu så dom får ni bli utan. Hur som helst blev det en stillsam promenad längs med den bedårande vackra Luganosjön. En sväng längs de mysiga gatorna i centrum där de exklusiva butikerna avlöser varandra. En våt dröm för inte minst klockfantaster - exklusiva klockor då alltså. Många av våra bekanta här i Ticino, med president Botolli i spetsen har inte mycket till övers för Lugano och dess invånare. Och jag kan absolut förstå vad dom menar. Klassisk storstadkänsla (även om den inte är så stor) på både stad och folk. Det är dock inget jag själv lägger någon värdering i utan nöjer mig med att konstatera att det är en otroligt vacker stad.

Lunch intogs på Manor - svampravioli för min och Elliot's del och klassiskt pasta med tomatsås för Ingrid.

Solen håller oss alltjämnt sällskap men kvicksilvret tar sig ändå inte mycket högre fem-sex grader. Vårkänslorna stannar alltjämnt vid just känslor - den är inte här än.

Träning väntar ikväll. Max gav oss ledigt i måndags men från och med nu tränar vi på som vanligt under uppehållet. Idag är det Max som har tagit hand om planeringen av träningen så det blir en överraskning för min del, men jag misstänker att det kan bli lite fys. Det är ju uppehåll.

Trevlig kväll

Söderling kunde inte stänga en strålande helg...

2011-01-24T12:02:00.000+01:00

Det var så nära. En helg där alla resultat gick vägen - iaf om du nöjer dig med lagen man har lite sympatier för och skippar de man hoppades skulle förlora.

Liverpool öppnade helgen på ett briljant och efterlängtat sätt - nu ska man "bara" fortsätta på det viset så kommer den välrförtjänta klättringen i tabellen slutligen inledas.

Sverige dubbelvinner i handbolls-VM och är klara för semifinal - grymt!

Ticino Unihockey utför ett strålande dagsverke och krossar Toggenburg med 9-1.

Väl hemma konstateras att Milan vinner igen och Zlatan gör mål - igen.

Så skulle då Robin Söderling stänga igen butiken för denna sportmässiga toppenhelg. Själv valde jag t o m att sitta uppe och följa denna fjärde omgång av Australian Open ända in i småtimmarna. Enbart för att få se en onödig förlust. Den hästsvans prydda och hemskt grönklädda unga ukrainaren spelade sitt livs tennis och var makalöst bra, samtidigt som Robin spred bollarna över hela arenan. Ingen vinnarkombination såklart och följdaktligen skrällen ett faktum. Synd. Blir nog inte fler tennisnätter för min del. Schweizarna och kung Federer för ursäkta. Man måste tänka på sömnen.

Tillbaka då till vår egen match. Vi roffar åt oss taktpinnen redan i första bytet och släpper inte över den under mer eller mindre hela matchen. Förvisso kvitterar Toggenburg till 1-1 halvvägs in i första men kort därefter återtar vi ledningen, då Elch styr in sin första balja i rossoblu, och sen gasar vi bara på. Toggenburg har tre chanser i power play under andra perioden vilket hade kunnat ta dom in i matchen åtminstone på resultattavlan, men samtliga fruktlösa. Vi slarvar en hel del i inledningen av tredje, men Toggenburg är för svaga för att utnyttja något av det. Segern var aldrig hotad. 9-1 nästan i underkant sett över 60 minuter.

Elch firar första kassen i TIUH-tröjan

Vår lina spelade egentligen riktigt bra nästan hela matchen igenom, men igår iklädde vi oss en annan roll än vad vi brukar - målsumparna! Redan i första bytet bränner jag och Elch vars ett hyfsat läge och på den vägen fortsatte det. Två mål skrapar vår femma ihop i fem mot fem spelet, vilket är helt makalöst sett till bollinnehav och framvaskade chanser. Vi borde gjort sju-åtta mål bara vår femma - minst. Undertecknad största sumparen av oss alla dessutom. Med huvudnumret ett par minuter från slutet där på kontring Elch hittar fram till mig som bränner vidöppen kasse från tre meter. Välförtjänt (?) lämnar man således också planen mållös.

Denna bild och bilden nedan tagna precis efter min stora målsump...

Nu är det ju ingen mening att gnälla över spilld mjölk när man har kylskåpet fullt - eller nått i den stilen. Vi vinner tre tunga poäng på ett kassaskåpsäkert vis. Alla kedjorna producerar vilket är mycket positivt, extra glädjande att tidigare tredje linan med Biffi i spetsen får chansen som andra lina och tar chansen med råge och producerar flera mål.

Som jag som bekant utlovade efter förra veckan så skulle Elch sätta sina första mål i TIUH-tröjan i denna match - och alltså mycket riktigt blev det så. Och inte nog med det, trots att vår femma som sagt hade ovanligt svårt att trycka in bollen så lyckades Elch slutligen dessutom skrapa ihop till sitt första hattrick! En balja från "min" position i powerplay som jag så givmilt har lämnat över till honom (själv spelar jag nu point istället) och det sista på en snygg kontring där undertecknad bjuder tillbaka för förra läget, med skillnaden att Elliot sätter bollen i nät.

Gators vann. Oförändrat tabellen. Två lediga helger nu - tyvärr. Sen väntar den i stort sett direkt avgörande matchen mot just Gators, borta. Hade gärna haft dom nu direkt - vi är i kanonform. Men det är bara att gilla läget och vi får se till att konservera formen väl under uppehållet.

Nu ska jag ut en sväng och smaka på solskenet...

CIAO

Fit for fight

2011-01-23T14:12:00.000+01:00

Jodå, kroppen har samlat ihop sig och jag har lyckats ganska bra med att samla på mig energi inför kvällens match. Kommer säkert kännas ganska tungt och segt, men det ska nog gå alldeles utmärkt! Mycket viktiga poäng som vanligt på spel. Man kan såklart räkna fram och tillbaka inför avslutningen men den enklaste matematiken är trots allt att vinner vi de kommande tre matcherna så är playoff-platsen säkrad och bortamatchen i sista omgången mot seriesuveränen Zürisee blir av akademisk karaktär och kan behandlas som en träningsmatch. Självklart varit strålande om det blivit så. Men fortfarande en bra bit dit och allt vi kan göra är att ta en match i taget som sagt.

Toggenburg väntar ikväll och förutom de tre poängen så har vi åter revansch att utkräva. Bortamatchen i höstas stängde vår mörka oktober och innebar en tredje raka förlust då. Ska erkännas att jag då hade mycket svårt att se framför mig och ens hoppas på att vi skulle ha med playoff-platsen att göra i slutet av säsongen. Vi var nere i en djup svacka då och spelade verkligen inte bra och just matchen mot Toggenburg förlorades på ett sätt som fick mig att kraftigt tvivla på lagets förmåga att kriga i toppen av tabellen. Efter denna match hade vi ett mycket välbehövligt uppehåll där vi pratade igenom situationen, gjorde små förändringar och kom ut på andra sidan som ett nytt lag och sedan dess har vi endast tappat fem poäng och rättmätigt också parkerar tvåa i tabellen.

Toggenburg imponerade dessutom inte ett dugg på mig vilket var en av anledningarna till att jag var så förbaskad och besviken över den förlusten. Nu har jag ju dock bara sett och mött dom i en enda match och dom återfinns alltjämnt på övre halvan av tabellen, fem poäng bakom oss. Sista chansen för dom ikväll således, förlust och de är åtta poäng efter med endast nio poäng kvar att spela om vilket såklart betyder att deras säsong stängs ner här nere i Ticino om dom inte får något med sig hem i bussen. Så bra eller inte, ett heltaggat Toggenburg lär vi ställas emot ikväll. Men vi har ju som sagt själva också en del att spela för.

Ikväll säger jag hela ja. Återigen går vi loss på den charmiga matchtiden 20.00 söndagkväll. Såklart absolut vansinne. Absolut Schweiz helt enkelt. Men man har börjat vänja sig.

Elliot's Södradal lirar tung ödesmatch i södra ettan idag. Carlshamn borta, ligger på varsin sida av det förhatliga nedflyttningsstrecket med endast målsskillnad som differens. Röke åker dessutom upp till Halmstad för att ge dessa båda lag en viktig hjälpande hand, Halmstad ligger nämligen endast en pinne bakom streckduon. Så om det inte är särskilt intressant i toppen av denna tabell så är det alltså desto mer intressant i andra änden.

Spänning bjöd även Sverige på i handbollen igår. Tyvärr missar man kvällens match. Hoppas publiken är vakna från första minut idag. Bör ta efter danskarna lite mer. Fan, ta en öl eller två och släpp loss lite!

Efter kvällens match har vi uppehåll två veckor - igen. Känns som att uppehåll inte är riktigt vad man längtar efter just nu. Nyss varit jul och man har knappt hunnit komma in i matchpuls igen innan det är dags för nytt break. Är såklart för att göra så gott man kan för att förlänga säsongen så mycket som möjligt. Vi har ju trots allt bara 18 omgångar att avverka, redan där fyra spelveckor färre än de flesta serier hemma i Sverige.

Om denna vecka har varit händelsfattig och lite småtrist så kommer det bli annorlunda i februari. Då ska vi dra liv i upplevelserna på nytt. Inte minst väntar en weekend i Madrid med besök på Santiagio Bernabeu och dessutom ytterligare en tripp till San Siro, och inte till vilken match som helst - åttondelsfinal i Champions League, Milan-Tottenham. Lite annat smått och gått ska vi nog också få in i februari, förutom det redan nämnda samt att vinna ett par innebandymatcher och greja kvalplats!

Nu väntar ryggläge, lite Gazzetta dello Sport-läsning, lite slösurf, kanske lite fotbollskikande och såklart spaghetti och köttfärssås!

och så var det min tur...

2011-01-21T18:09:00.000+01:00

Som jag nämnde tidigare så låg Ingrid däckad i en liten kort magsjuka i tisdags med lite sviter under onsdagen. Igår var det således min tur att få känna på detta lilla virus. Kände inget speciellt under dagen och vi hann t o m med ett pass på gymmet innan jag så smått under eftermiddagen började känna mig lite konstig. Fick bli att stanna hemma från alla träningar under kvällen och mycket riktigt dröjde det inte länge innan tomatsoppan fick bekanta sig med toastolen. Det stannade dock vid ett knästående toabesök. Med lite lätt feber blev det att somna tidigt och redan idag har jag kännt mig bättre. Fortfarande dock inte alltför kaxig men ska nog hinna repa gott mod och lyckas med att fylla kroppen med tillräcklig energi inför söndagens viktiga batalj.

Inget ont som inte har något gott med sig brukar man ju säga ibland. Min lilla magsjuka gjorde att jag fick se Sverige dänga Polen i handbolls-VM och väcka nytt liv i medaljdrömmarna. Magisk stämning i Scandinavium igår och jag sa till Ingrid precis före avkast att "gör dom inte sitt livs match ikväll så kan dom sluta på denna nivån, då har man inte där att göra". Sitt livs match gjorde dom kanske inte men tillräckligt för att besegra ett starkt Polen och det räcker långt nog! Ska bli otroligt intressant att följa mellanrundan och lite snopet känns det allt att handbolls-VM avgörs hemma i Skåne några mil från vår normala bostad just detta året när vi befinner oss här nere! Men man kan inte få allt här i världen...

Efter ett dygn mer eller mindre helt i ryggläge lämnar vi nu strax lägenheten och tar ett besök på Piazza och intar en himmelskt god pizza. Kan tänka mig att det blir någon filmrulle när vi kommer tillbaka och så får jag hoppas att jag får behålla pizzan i magen!

Engelholm-Munka ikväll i en sprillans ny hall i Ängelholm. Låter riktigt häftigt och måste säga att jag är vansinnigt avundsjuk på spelarna i de båda lagen, hade varit vansinnigt kul att lira en sådan match. Tror nog dessutom att Engelholm drar längsta strået ikväll.

CIAO

2011-01-20T01:25:00.000+01:00

Ett par dagar har nu passerat och vi kliver nu in i andra delen av veckan, den betydligt roligare och mer spännande delen. Den känslan är nästan än starkare här nere faktiskt. Måndag-onsdag känns både långa, tråkiga och segdragna. Men när så torsdagen kommer så ljusnar det mesta upp och helgen står vid dörren med allt vad den har att erbjuda. Då kan man ju tycka att vi som har all tid i världen till vårt förfogande borde väl kunna ta och hitta på roligare saker även under veckans första dagar. Skulle vi nog absolut kunna göra, men har inte blivit så. Möjligen en gammal svensk sjuka, i Sverige höjer vi upp helgen högt på en pidestal och behandlar den som något heligt som aldrig får röras och fredagskvällen behandlas som det allra heligaste. All övrig tid är mer eller mindre transportsträcka. Här nere har man inte riktigt den kulturen och jag tycker man är bättre på att ta till vara på varje dag, vilket jag gillar. Men vad jag vill ha sagt med det vet jag inte, eftersom vi då uppenbarligen inte tagit efter det särskilt mycket.

Vår vecka har annars i sin enkelhet bestått av långa promenader i vansinnigt härligt och vårlikt väder, avkopplande eftermiddagar och givetvis en del träning. Under gårdagen drabbades Ingrid av något mystiskt virus och låg utslagen. Jag och Elch tog oss då friheten att införa en ny tradition under resterande tiden här nere i Ticino och ökade på antalet pizza-kväller från en till två. Som nämnts ett antal gånger här i bloggen så är pizzorna här nere i Ticino vansinnigt goda och vi börjar känna att nu när det kvarvarande veckorna börjar bli allt mindre så får man ju passa på helt enkelt. Vårt stamställe Piazza har de absolut godaste pizzorna jag ätit i hela mitt liv men vi har en restaurang i närheten av vår lägenhet som hamnar god tvåa. Där intog vi igår alltså vår tisdagspizza...

För att återgå till vädret så får jag erkänna att jag inte kan låta bli att le när jag läser om allt från smältsnö som leder till översvämningar och ishalka i de svenska tidningarna. Och då ler jag inte för att jag tycker att ni förtjänar det "eländet" utan enbart för att jag är glad att jag själv slipper det...

Har dock en viss känsla av att vi inte ska vara alltför kaxiga här nere heller, bör komma en vädersvängning även här. Är trots allt kalla nätter och solen kan ju inte värma upp oss varje dag, det är ju ändå fortfarande januari vilket kan vara lätt att glömma.

Efter kvällens träning kom vi hem och blev bortskämda med ungspannkaka samt nyrullade chokladbollar. Som ni då kanske förstår så har Ingrid repat sig igen. Efter detta avrundades kvällen med en halvdassig ny Kevin Spacey-rulle innan det nu är hög tid att stämpla ut för idag.

Avrundar detta ganska trista och menlösa inlägg med att kort och gott säga godnatt...

CIAO

You'll Never Walk Alone

2011-01-16T12:54:00.000+01:00

Vinst 8-3 efter en stabil insats. Två pinnar från min egen klubba, gjorda i samma byte inom loppet av ca tio sekunder i inledningen av tredje perioden. Övriga 59.50 av matchen var jag mer eller mindre bedrövlig. Spelar mindre roll när vi har alla tre poängen med oss hem i bussen och dessutom numera, äntligen, parkerar på andra platsen i tabellen. Nu är det upp till oss att inte släppa ifrån oss detta delikata läge, vinster i de kommande tre matcherna (fyra återstår) och playoffplatsen är säkrad. Nu är detta såklart betydligt enklare att räkna ut och skriva om i en blogg än att utföra även på planen. En match i taget är såklart den klassiska klyschan vi vänder oss till, Toggenburg hemma nästa.

Kan kort säga så här om min egen insats. Aldrig mer inlinehockey mitt under säsong och i synnerhet inte dagen före en match. Känslan i handlederna var inte riktigt som man är van vid.

Elch är fortfarande mållös men bjöd på en bra insats och stod för tre riktigt läckra assist. Fyra pinnar på två matcher är en stabil inledning och jag vågar (utan att sätta extra press) lova att det kommer mera framöver. Skulle dessutom kunna sätta en ganska stor slant på att första pytsen kommer hemma i Arti & Mestieri i kommande match!

Fruktad första lina

Idag är det inte heller någon vanlig söndag. Det är nämligen derbydags och jag pratar då om DERBYT med stort D, Merseysidederbyt. För nära exakt ett år sedan fanns jag själv på plats på Anfield när detta derby avgjordes förra säsongen, i år får jag nöja mig med att streama matchen på datorn. En liten skillnad i upplevelse möjligen men förringar inte vikten av matchen för det. Och som trogen supporter så kvittar det hur uppgiven, frustrerad och förgrymmad du var efter den förra matchen, när det är ny matchdag så fylls man på nytt av hopp och förväntan. Jag förväntar mig dock varken stor fotboll eller ett högre underhållningsvärde. Men jag hoppas på en insats över 90 minuter som man kan vara stolt över samt framför allt tre blytunga poäng!

Ikväll blir det schweizisk touch här i de blågula casat, fondue al formaggio står på menyn vilket jag ser framemot enormt!

Walk on, walk on with hope in your heart...

Sole e partita!

2011-01-15T13:34:00.000+01:00

Strålande solsken, 11 grader. Fågelkvitter. Vårkänslor. Underbara Ticino!

Matchdag. Gators förlorade igår mot Zürisee som därmed i praktiken avgjorde serien. Innebär även att förutsättningarna för oss är glasklara, tre poäng ikväll och vi är ny tvåa och ny innehavare av playoffplatsen.

Gårdagen innehöll lite oväntat inlinehockey. Vi vaknade upp till solsken och perfekta förutsättningar för härlig inlinehockey som var inbokat sedan kvällen innan. På vägen till Tenero slukades vi dock upp av ett kraftigt moln/dimtäcke vilket sedan bet sig kvar under resten av dagen. Spelet fick således bli inomhus. Fortfarande kul men inte riktigt samma känsla. Dock ett uppskattat inslag i vardagen.

Kvällen blev pizza på Piazzan, sagolikt gott som vanligt. Väl hemma blev det chokladfondue och filmtitt, Cinderella Man.

Strax dags att ordna den klassiska matchdagsrätten, spaghetti och köttfärssås.

Soliga hälsningar från Schweiz!

Vilket elände...

2011-01-13T14:07:00.000+01:00

Fram till senaste blogginlägget var gårdagens onsdag en mycket bra dag. Kvällen kom och det blev dags för träning, vilket både jag och Elch såg framemot mycket. Skulle bli kul och träna. Som jag skrev igår tycker jag att stämningen i laget har varit på topp på sistone och i måndags genomfördes en riktigt bra träning i Ticino-mått mätt. Av detta såg vi absolut ingenting under gårdagens pass. Rakt igenom otroligt uselt och viljelöst! Ingen verkade särskilt intresserad av att träna och då blev resultatet också därefter. Under spelet haglade målen in från alla håll och kanter och det var framför allt inte för att anfallsspelet var så bländande...

Nu är detta inget att lägga energi på, en dålig träning lite då och då får vara ok att göra. Bara synd att det ska spridas som en epidemi igenom laget så att alla är usla på samma gång. Ny träning ikväll och förhoppningsvis en bättre sådan.

Sen kom man hem och då fullbordades denna kväll till en komplett katastrof när man kikade på de sista tio minuterna av Blackpool-Liverpool. Liverpool låg under med 1-2 och "jagade" kvittering, under dessa minuter jag kikade fick Liverpool knappt låna bollen....mot Blackpool!! Sen gick man in och kikade på startuppställningen, trodde det var fastslaget att Lucas och Poulsen tillsammans på plan inte inbringar några poäng! "Stackars" Poulsen är årets superkalkonvärvning i hela PL.

King Kenny må vara King Kenny men en sådan här katastrofsäsong städar man ju såklart inte upp på bara ett par dagar. Jag förväntar mig heller inga mirakel under våren, men jag förväntar mig att man hittar tillbaka till något som åtminstone påminner om det Liverpool vi så kärt håller. Vårens insatser inom klubben kommer att vara av mycket avgörande karaktär för vart vi ska vara på väg, framför allt kommande säsong.

Röke dänger till Palmstaden i DM med 12-3, borta. SNYGGT! Hatten av och ny semifinal mot Landskrona väntar nu...

Har jag nämnt att vi har vårväder i Ticino? Sitter just nu kisandes med solen i ögonen och funderar på att ta mig ner på torget för en liten fika på en uteservering...

CIAO

Kärt återseende

2011-01-12T18:29:00.000+01:00

Läser rapporter om smältsnö och slask som sedan fryser på med diverse ishalka som resultat. Vi däremot vaknade idag upp till en annan verklighet då solen idag bjöd på ett kärt återseende. Snön ligger vackert på behagligt avstånd högt upp på bergstopparna och när solen gör oss sällskap inser man åter snabbt att man är lite smått förälskad i detta förtrollade land och dess natur. Svensk vinter med snö, slask och is saknas inte av någon av oss Ticino-svenskar!

Men även om det var vårkänslor i luften idag så plockade Elch ner oss ganska snabbt då han hade kollat väderrapporter som pekar mot dystrare, och kallare, väder redan till helgen igen. Hur det än blir det med det så är vi iaf betydligt närmare våren här än vad ni är i Sverige!

Snart dags för träning igen. Ska bli riktigt skoj och man ser allt mer framemot träningarna numera. Stämningen i laget tycker jag gott upp rejält på sistone och för egen del bidrar det såklart massor att man behärskar språket bättre och bättre vilket leder till att man pratar och skojar med fler samt hänger med mer i tugget som sker på planen och i omklädningsrummet. Att dessutom Elch tillkommit höjer såklart detta ytterligare och det är ganska kul med bara vetskapen att vi kan säga precis vad vi vill och ingen annan kommer att begripa ett dugg av vad vi snackar om. Under måndagens träning, och troligen även i fortsättningen, lira vi dessutom i samma kedja vilket betyder att kedjan är i blågul majoritet.

Nya superviktiga och intressanta matcher och poäng på spel till helgen. Bortamatch på lördag väntar oss. Mot nästjumbon Vipers. Dock ska man inte luras av deras tabellposition. Att serien är grymt jämn är just Vipers det tydligaste exemplet på. Liggandes näst sist och med endast 13 inspelade poäng på 13 matcher har de ändå endast -9 i målskillnad vilket vittnar om att de oftast är inblandade i täta och tuffa matcher. Vi har dessutom egen erfarenhet av att dom är bättre än vad tabellen försöker skvallra om. Vi förlora nämligen i hemmamatchen. En match som dessutom i mitt tycke Vipers plockade hem fullt rättvist. Så det gäller att vi gör en toppinsats om vi ska ta med oss några poäng hem till Ticino.

Kort. Åstorp-Röke 3-23. Spontana reaktionen är pinsamt Åstorp snarare än imponerande Röke. Inget kul läge dom befinner sig i Åstorp och man får hoppas dom lyckas samla kraft och avsluta säsongen på ett bättre sätt, och åtminstone undvika förluster av den storleken.

Jacke hamnar alltså i FCH till slut. Tycker jag låter som en utmärkt lösning för samtliga parter. Kört hårt Jacke! Nu har iaf FCH en riktig joker att kasta in i kampen om slutspelsplatserna. Hoppas Karlberg i båset vågar göra detta också.

King Kenny is back! YNWA

Ciao

Efterlängtade Elliot-tankar

2011-01-10T15:16:00.000+01:00

Här kommer så lite från Elliot's första vecka i Ticino:

Då var det dags för mig att dela med mig lite av mina egna tankar om livet här nere i Schweiz. Vilka ni läsare är vet jag inte riktigt så ni får gärna skriva en liten hälsning bland kommentarerna. Jag hoppas i alla fall ge er några rader då och då ifrån min synvinkel om livet här nere i Bellinzona.
Det har varit många händelserika och lärorika dagar sedan jag anlände i tisdags. Miljöombytet med språk, en annan sorts innebandy och att numera vara inneboende hos Jimmy och Ingrid har helt klart varit en omställning som tar en liten tid att vänja sig vid.

I tordags blev det i alla fall en liten smygdebut för mig i en träningsmatch mot ett annat lokalt lag från Ticino som spelar i en division lägre än oss.

Efter endast en träning med laget samt ett gympass som jag hade lite träningsvärk efter så placerades jag i formation två med "Gian" och "Pelle". "Gian" är ganska grön när det gäller engelska, men som tur var kan "Pelle" prata lite vilket underlättar en del för både mig och "Gian".

Matchen utfördes enligt planerna, men tyvärr var laget på andra sidan inte speciellt bra, vilket speglade det rättvisa slutresultatet 16-0 ganska väl.

Jag själv stod får två kassar och är särskilt nöjd med min backhandslägga upp i nättaket. Ute i båset var gliringarna igång o de flesta flämtade "lucky, lucky". Jag försökte naturligtvis på en halvknackig italiensk-engelska framhäva att jag gör en del mål på "fel" sida bladet, men ingen förstod riktigt. Ska bli kul att se deras reaktioner nästa gång jag gör ett liknande mål.....

Fredagen blev ganska lugnt, vi tillbringade någon timme på gymmet, sedan några slötimmar hemma, vi åt och snackade skit för att sedan avsluta med en helt OK rulle med Johnny Depp i huvudrollen.

Lördagen vaknade jag relativt tidigt av "bank bank" på dörren och jag kastades omedelbart in i Jimmys matchdagsrutiner som innebär två mål mat innan match därav ett ska vara av klassikern spagetti och köttfärssås.

Matchen startade vi på två femmor, där Jimmy spelade i första o jag i andra. Vi hamnade ganska tidigt i underläge 0-2 och i slutet på första drabbades vi av två utvisningar, men tur var väl det för i vårt numerära underläge bjöds det på läge åt bägge hållen vilket resulterade i att Jimmy från vänsterkanten satte 1-2 efter en forehand-backhand-forehand- dragning och ett löst, lågt skott vid förstastolpen.

Andra perioden inledde vi ganska svagt med att släppa in två enkla, snarlika mål från deras högerback. Sedan tog vi över totalt och 1-4 blev till 2-4(Jimmy på straff) och 3-4. Att andraperioden slutade 2-2 var lite av en besvikelse från vår sida då vi ägde mittenperioden ganska klart.

Inför den tredje perioden var känslan i laget mycket bra, att ligga under med ett mål inför sista perioden behöver inte alls vara negativt i sig, speciellt nu när vi spelmässigt succesivt tagit över matchen. Tidigt i tredje får Davos lite turligt in 3-5 efter ett dåligt uppspel från vår sida (red. anm. var det jag, Jimpa, som stod för uppspelet) och därefter började de backa hem mer och mer för att försvara sin ledning. Vi svarade med att ta en Time Out och ändra om lite i femmorna. Jag flyttades upp till första med Jimmy och Raffo vilket resulterade i att Raffo gjorde 4-5 och att Jimmy satte dit 5-5 (assisterad av mig). De fem sista minuterna av matchen böljar lite fram och tillbaka och innerst inne var jag ganska säkert på att vi skulle vinna, men tyvärr blir slutresultatet 5-5 och matchen går till förlängning. Tilläggsminuterna börjar bra från vår sida och vi spenderar merparten av tiden i deras zon och trycker på för ett vinstmål. Då tar "Biffi" lite olyckligt en utvisning och det blir lite skit i maskineriet. Vi lyckas i alla fall hålla siffrorna, mycket p.g.a att deras right-skytt missar ett öppet mål med ca 1,5min kvar.

Matchen går efter detta till straffar där vinnaren blir tilldelad bonuspoängen(inte som hemma alltså där matcher kan sluta oavgjort). Max, våran tränare satte upp mig som andra straffskytt och Jimmy som tredje.

Lotten föll på Davos som började med miss, följt av miss från vår sida och "träff" från deras sida. Sedan klev jag fram, självklart lite nervös men lyckades ändå sätta dit en backhand-forehand-backhand-dragning som kändes ganska säker. Davos svarade med att sätta dit sin straff och efter det var det Jimpas tur som oturligt träffade stolpen efter en annars bra straff. 6-7 till Davos alltså och två straffar kvar vardera. Då sätter de ganska kallt dit 6-8 och det ser genast ganska mörkt ut för oss, visserligen sätter vi 7-8 varefter de missar men det gör tyvärr vi också och den viktiga bonuspoängen faller till våra tysktalande fiender.

Sammanfattningsvis borde vi nog gått hem med två eller tre pinnar från matchen, men vad jag förstått så är Davos ett ganska bra lag som förra året trillade ner från NLB och i höstas förlorade vi mot dessa med 9-5. Vi tappade ett poäng upp till andraplatsen eftersom Reintal Gators Widnau vann just på övertid.

Min egen insats var helt okej, jag borde nog gjort lite fler poäng. Jimmy blev matchens lirare med sina tre mål (tror han fick en flaska vin för det).

Söndagen spenderades på San Siro där Udinese gästade Milan. Det var en ganska tempofattig tillställning som slutade 4-4. Biljetterna gick på 34€ så vi fick minst sagt valuta för pengarna.

Nu blir det kaffe, mat och sedan träning....

Hörs! / Elliot

Game day!

2011-01-08T11:29:00.000+01:00

Först, gästinlägget är uppskjutet till efter kvällens match. I fredagens fullspäckade (?) schema föll det bort i prioriteringen och idag väljer vi att fokusera helhjärtat på kvällens drabbning. Elch har dock utlovat ett långt inlägg som ska innefatta allt från de första intrycken till kvällens riktiga debutmatch.

God mat och en trevlig film blev fredagens aktiviteter. Nu är det då alltså åter matchdag och omstart i serien. Efterlängtat och magkänslan är positiv, ska bli riktigt skoj att dra igång igen. Kommer med all säkerhet bli en riktigt tuff batalj dessutom. Davos lirade som bekant i NLB så sent som förra säsongen, inledde starkt och var bl a första lag att besegra oss i årets mästerskap. Men det verkar ha kommit en rejäl skopa med grus i maskineriet på sistone och de har gått rejäl kräftgång mot slutet och parkera först på sjätte plats med bara 15 inspelade poäng att jämföra med våra 24. Även om de har en match mindre spelad är detta egentligen deras sista chans och tre poäng är faktiskt ett måste för dom för att hoppet om NLB ska leva vidare. Deras hemsida rapporterar också om två stycken förstärkningar så det är tydligt att man inte är nöjda med säsongen och man spänner bågen för att jobba ikapp.

Men detta har vi inga planer på att bjuda på och hur och var Davos ligger till i tabellen är det sista vi behöver lägga energi på. Vi har våra egna förutsättningar och det är att vi ligger i täten av klungan som jagar andra platsen, en poäng upp för våran del. Endast sex matcher återstår och det kommer inte finnas utrymme för att spillas många poäng. Tre poäng idag vore en ypperlig start, varför inte med en debuterande Elliot i matchvinnarrollen??

CIAO

Då var vi igång

2011-01-06T23:58:00.000+01:00

Kvällens träningsmatch blev som väntat av det mycket lugna slaget, betydligt mer träning än match och ordet vänskapsmatch var väldigt passande. Några detaljer tänker jag inte gå in på utan det får debutanten stå för då han har lovat att stå för ett gästinlägg under fredagen. Så jag nöjer mig med flagga för just detta inlägg, håll utkik!

Trist väder här i Ticino, molnigt och kyligt. Men forfarande behagligare än Sverige och snön saknar jag inte det minsta.

Premier League-censuren på denna bloggen fortsätter alltjämnt på obestämd tid...

Sovdags

Som sagt, gästinlägg kommer under fredagen.

Sen är det fullt fokus mot återstarten och den riktiga debuten för herr Elliot på lördag, Davos på besök och tre värdefulla poäng på spel. Dessutom går vi in i en liten revanschperiod nu, de kommande tre matcherna är nämligen de tre förlusterna vi samlade på oss under de mörka veckorna i oktober.

CIAO

Tillbaka igen

2011-01-05T18:44:00.000+01:00

Då var vi då åter "hemma" i Bellinzona och Ticino. Resan gick som det skulle och flöt på oförskämt bra, enda vägbulan var att planet var 45 min sent men det kan man ta utan problem i dessa vintertider med stundande snökaos runt varje hörn. Med oss på resan hade vi ju då som sagt nyförvärvet och tillika förstärkningen, "Lill-Elch" Elliot. En nöjd president mottog oss på Malpensa och var såklart inte sen att ta ett foto:

Första dagen har gått till att bekanta oss en aning med staden (vilket gick ganska fort) samt visat upp gymmet för ett enkelt pass. Gäller nämligen att komma ur bekvämlighetszonen som man hamnat i under jul- och nyårsfirande, sitter ju lite trivselvikt runt midjan som behövs krigas bort direkt!

Nu ska vi strax ge oss iväg för första träningen med laget, Elch verkar vara på hugget och även jag tycker det ska bli riktigt skoj att återse grabbarna i laget men såklart även "visa upp" nyförvärvet. En mycket läglig träningsmatch är dessutom till imorgon, vilket passar alldeles utmärkt så man inte kastas rakt in i elden på lördag. Perfekt tillfälle även för Elch att känna lite extra på lagkamraterna. Viktiga poäng står på spel direkt på lördag och man brukar ha lite för lång startsträcka efter uppehåll som detta så det gäller att jobba för att hitta formen så fort som möjligt.

President Botolli möter sedan upp för att ta oss på en bit mat och lite introduktionssnack på restaurang Piazza efter träningen. Ser ruggigt mycket framemot att sätta tänderna i en Piazzapizza igen, det har jag saknat!

I dagarna här ska jag försöka få till ett gästinlägg från Höörs senaste proffsexport så han kan få dela med sig av sina första intryck.

Ciao

Ciao 2011 e ciao Svizzera

2011-01-04T11:18:00.000+01:00

Om några timmar bär det så av igen. Tillbaka till Ticino, Schweiz. Tillbaka till "vardagen". Ska bli både kul och skönt, ser verkligen framemot det. Dels för att det såklart ska bli skoj att introducera Elliot för livet och innebandyn i Ticino. Men dels för att nu känner man sig redo för nya utmaningar igen. Har såklart varit otroligt roligt, mysigt och trevligt att träffa familj och vänner. Men när julen är firad och nyåret inringt så är det minsann att kliva vidare. Just nu står tiden mer eller mindre stilla och återresan till Schweiz är mitt startskott för 2011, nu börjar det på riktigt. Därför ser jag framemot att åka tillbaka.

Sedan har vi också en fantastiskt spännande serieavslutning framför oss. Känns dock lite lustigt och rumphugget att det endast återstår sex matcher. Mitt i dessa ska vi dessutom ha ytterligare två veckors uppehåll! Fasen, i Sverige har man bara hunnit halvvägs i en serie som dessutom är fyra matcher längre än våran. 11 matcher har Röke kvar och kommer inte vara klara förrän i slutet på mars. Precis så som en serie ska se ut, halvtid kring jul och lika långt kvar efter. 27 februari spelar vi vår sista seriematch. Ännu en morot att nå playoff, för att förlänga säsongen.

Körde igår kväll ett sista pass med Röke, och ett mycket välbehövligt sådant! Jisses vad flåset har tagit stryk under denna två veckor långa "semester". Fick för fasen t o m håll under spelet! Kan inte minnas när det inträffat senast på en innebandyplan, om det ens har hänt någon gång tidigare.

Jag får ofta frågor om nivån i Schweiz och skillnaden med här i Sverige. Jag svarar allt som oftast att det är väldigt svårt att jämföra, då det är ganska olika typer av innebandy även om det inte skiljer sig riktigt så mycket som jag trodde på förhand. Men att det är nivåskillnad råder det ju inga som helst tvivel om, och det har man blivit ganska påmind under de pass jag kört med Röke nu. Tempot är såklart den största skillnaden och då inte mest tempot i benen och fötterna, man kan nämligen springa fort även i Schweiz! Men tempot i tanken och farten på bollen är den allra största skillnaden. Ruggigt läckra och hyperkvicka passningskombinationer duggade ganska tätt under gårdagens träning, de ser man sällan röken av i schweiziska division 1 kan jag säga!

Nu håller vi tummarna för en resdag utan några större bekymmer...

Sverige, vi ses om några månader igen...

Schweiz e Ticino, a presto...

CIAO

Nyårskarameller

2010-12-31T10:07:00.001+01:00

Årets sista dag är kommen. Det är väl då man ska se tillbaka på det gångna året och reflektera. Så djupt tänker jag inte gå utan nöjer mig med att med ett leende konstatera att 2010 var året då mitt liv tog en oväntad sväng. En sväng som tog mig bort från det lugna och trygga hemma i Hässleholm, som man känner till alltför väl. En sväng som alltså tog mig ända ner till Alperna och till ett äventyr och ett kapitel i mitt liv som, för ovanlighetens skull, sticker ut lite.

Nu ska man inte bli alltför nostalgisk och summerande, jag är ju faktiskt fortfarande mitt uppe i detta äventyr. Jag har ju bara lite semester. Kapitlet är inte färdigskrivet. Men det hindrar inte att slänga iväg ett litet tack. Till att börja med såklart till Ticino och alla i klubben med president Alan i spetsen. Men framför allt till min kära Ingrid, utan dig hade detta aldrig varit möjligt. Kommer alltid vara tacksam för att du gör detta med mig och för att du lät mig ta denna chans och för att du finns vid min sida.

Nu lämnar vi alltså 2010 bakom oss och blickar istället framåt. 2011 står i dörrhålet, redo att ta över. Detta innebär således även att min "semester" hemma i Sverige lider mot sitt slut. Känns det vemodigt? Trist? Rentav motvilligt att åka tillbaka och lämna trygga Sverige igen? Jag svarar ett rungande NEJ på alla dessa frågor. Självklart är det skönt att vara hemma, att få träffa vänner och få spendera massor med tid med familjen. Men jag känner mig inte färdig nere i Schweiz, vilket jag inte är heller, och kommer att åka tillbaka med glädje och spänning. Vi har en mycket intressant säsongsavslutning framför oss och det hade varit fantastiskt kul om man hade kunnat hjälpa TIUH till åtminstone play off men såklart allra helst, enda till NLB.

Nu har jag faktiskt ytterligare en anledning till varför det ska bli så kul och spännande att återvända och sätta igång jakten på en playoff plats på nytt. Jag kan nämligen presentera en riktigt nyårskaramell, eller t o m en riktigt nyårsraket. Det kommer nämligen inte bara vara jag och Ingrid på planet till Milano på tisdag och när serien drar igång igen är jag inte längre ensam utlänning i serien, jag är inte ens ensam utlänning i den rödblå dressen:

Kika in på länken och läs själva: http://www.ticinounihockey.ch/

För er som har lite bekymmer med italienskan...TIUH har alltså, med "lite" hjälp från undertecknad, gjort klart med Fredrik Elliot som förstärker truppen säsongen ut! Lill-Elch med flera säsonger bakom sig i Röke men denna säsongen hemmahörandes i Södradal hakar alltså på ner till Bellinzona och gör mig sällskap i rossoblu säsongen ut. Ska bli otroligt kul och spännande!

Rent innebandymässigt en mycket bra förstärkning för Ticino och det känns som vi nu har en riktigt bra möjlighet att knipa den där åtråvärda andra platsen.

Men först ska vi som sagt fira ut det gamla året och välkomna det nya. Så jag vill önska er alla, det är först på slutet som jag förstått att ni faktiskt verkar vara ganska många, ett riktigt GOTT NYTT ÅR och på återseende 2011!

In italiano, FELICE NUOVO ANNO e ci vediamo ancora 2011!

Borta bra men hemma...

2010-12-21T10:09:00.000+01:00

...är väl nästan känslan. Alltid skönt att komma hem och det ska bli två riktigt roliga och framför allt sköna veckor hemma i Sverige.

Gårdagen spenderades till stora delar på mitt jobb. Sista skoldagen och traditionsenlig avslutning i kyrkan på kvällen. Mycket kul att träffa kollegor och elever igen. Det kommer inte vara med ångest som jag återvänder dit i början på maj.

Senare på kvällen blev det hem till Tommy och Emelie och äntligen få träffa lilla Lexie. Hon var inte på sitt bästa humör men ändå vansinnigt söt. Kommer säkerligen bli en busig liten flicka det där!

Men vilken glädje varar för evigt? Det var inte många timmar man fick njuta av hemkomsten innan man blev brutalt attackerad och nedbrottad av en ordentlig förkylning och halsont. Dryyygt...

Idag blir det att spendera några härliga timmar tillsammans med mina underbara systerdöttrar då det kommer hit efter deras respektive skolavslutningar.

Och ikväll blir det en titt ner på Rökes träning. Får dessvärre avstå deltagandet själv men ett par ord kan man alltid byta.

Julklappar? Börjar kanske bli dags... Normalt sett brukar jag vara lugn som en filbunke, trots att jag alltid väljer att vara sent ute, men i år börjar det krypa en liten envis och otäck känsla av desperation i mig...

Men det löser sig alltid

CIAO

Grazie mille Ticino!

2010-12-19T01:40:00.001+01:00

Precis hemkommen. Vinst 5-4. Game-winning goal. Perfekt avslutning på höstsäsongen.

Gators vann, vi är fortfarande på tredje plats men läget är utmärkt inför avslutnigen som drar igång efter jul och nyårsfirande.

Har varit en fantastisk höst som jag aldrig någonsin kommer att glömma. Ser redan framemot säsongens sista månader.

Men ska bli skönt att åka hem ett tag. Träffa vänner och familj. Träna med Röke, och se om ungtupparna blivit något bättre...

Avresa från Bellinzona om åtta timmar. Kommer bli en lång resdag imorgon. Vi håller tummarna för åtminstone hyfsat flyt. Värmt upp bra idag med ca sju timmar i buss, vi känner oss redo!

Vi ses!

Redo för avfärd...nästan

2010-12-17T15:20:00.000+01:00

Sista träningen är avklarad, väskorna är packade, lägenheten är städad och snön faller utanför fönstret. Jag är nästan redo för att åka hem för att träffa vänner och familj samt fira jul. Men inte riktigt än, det ska först bärgas tre poäng borta mot Thurgau.

Sista träningspasset med TIUH 2010 igår. Jag låter bli att analysera den, var nämligen inte särskilt bra. Tyvärr är det lite för ofta så här nere. Ska bli kul att träna ett par pass med Röke under mina veckor i Sverige.

Men uttrycket "som man tränar, spelar man" verkar inte alltid stämma här nere. Vi hoppas på det även denna vecka. Otroligt viktiga poäng återigen på spel. Det är väldigt kul när serien lever på detta sättet och alla matcher och varje poäng är mer eller mindre avgörande. Givetvis varken tappar eller vinner vi någon play off plats imorgon men det kan ge oss ett utmärkt utgångsläge när 2010 blir 2011. Dessutom är det alltid skönt att vinna inför ett uppehåll, inte minst innan det lite längre juluppehållet. Och vem vet, tre poäng imorgon och styrelsen kanske bjuder på en julklapp...

1. Zürisee Unihockey ZKH 11 10 (0) 0 1 (0) 67 : 43 +24 30

---------------------------------------------------------------
2. Rheintal Gators Widnau 11   7 (0) 0 3 (1) 57 : 53   +4 22
---------------------------------------------------------------
3. Ticino Unihockey           11 7 (0) 0 4 (0) 66 : 54 +12 21
4. United Toggenburg         11 4 (2) 0 4 (1) 50 : 48 +2 17
5. UHC Laupen ZH           11 4 (2) 0 5 (0) 57 : 59 -2 16
6. I. M. Davos-Klosters     10 5 (0) 0 5 (0) 52 : 48 +4 15
7. Floorball Thurgau           11 4 (0) 0 4 (3) 53 : 54 -1 15
8. UHC Herisau                 10 4 (0) 0 5 (1) 48 : 49 -1 13
-------------------------------------------------------------
9. Vipers InnerSchwyz       11 2 (2) 0 7 (0) 49 : 56 -7 10
10. Floorball Uri                11 0 (1) 0 9 (1) 34 : 69 -35 3

Efter nästan två veckor av solsken och plusgrader så har kvicksilvret krypit under nollan även här i Ticino och nu är även snön hittat tillbaka. Massor med snö har fallit under natten och dagen och Ticino är nu helt snötäckt. Vackert och julmysigt såklart... Dock får vi hoppas att det inte ställer till vår hemresa märkvärt. Vi undviker gärna en kopia av min familjs hemresa och deras åtta timmar på Malpensa. Men för säkerhetsskull förbereder jag mig mentalt på en lång dag.

Nu är det strax iväg på det sista "dopo scuola" passet. Sen väntar en lugn, stillsam och mysig fredagskväll.

Helgen blir i resans tecken i dubbel bemärkelse. Bortamatchen imorgon är nämligen säsongens längsta, dryga 3,5h. Härligt...

Ciao e buon fine settimana

Trots allt...

2010-12-13T15:43:00.000+01:00

...kan faktiskt Bellinzona erbjuda lite julstämning ändå. Igår var det julmarknad i staden och vi kikade såklart ner en sväng:

En lite gladare Ingrid iaf...

Snart helkväll i Arti & Mestieri som vanligt på måndagar. Sen kommer resten av veckan säkerligen sin vana trogen springa iväg, vilket just denna vecka är mer än välkommet! Match på lördag och hemresa söndag är veckans höjdpunkter, resten bara en transportsträcka även om vi har en del att fixa och trixa med innan det bär av.

CIAO

Nollan spräckt i en galen match

2010-12-12T12:15:00.000+01:00

Enkelt konstaterat, en gammal hederlig galen Röke-match...vinst 12-10! Förutom att vi hamnade i underläge 0-1 var vi sedan i förarsätet hela matchen och hade hela tiden två till fyra måls överläge. Domarna inledde stabilt och bra men avslutade med att göra sitt allra yttersta för att våra motståndare skulle komma ikapp, har faktiskt aldrig varit med om liknande enögdhet tidigare. Men det har ingen betydelse, vi höll undan och plockade med oss de tre tunga poängen. Nu är vi fem poäng före Laupen, tabellen börjar sakta dela upp sig ytterligare och vi hakar alltjämnt på i det översta skiktet.

Nollan som sprack? Ja, det varade i 3,5 säsong sen kom den...utvisningen i seriesammanhang. Åkte igår alltså på min första utvisning på nästan fyra år, en tveksam sådan för ett slag. Mål blev det dessutom.

Detta är ingen välbekant plats för mig...

I övrigt var det som sagt en ganska galen match som resultatsiffrorna skvallrar om, den unika röda bollen var kanske en anledning till detta? Nä, men det var iaf första gången någonsin jag spelade med en annan boll än den vita. Största anledningen till de stora siffrorna var faktiskt rakt igenom bleka målvakter, båda motståndarnas burväktare och vår Fabio hade ingen lyckad afton och minst tre till fyra mål åt båda lagen får målvakterna ta på sig, plockar du bort dessa mål så hamnar vi direkt på mer vanliga innebandysiffror. För egen del blev det faktiskt en lite annorlunda match, 12 mål framåt så skulle man kunna tro att poängen haglade in i massor men inte denna gång. 1+2 blev skörden (i matchprotokollet missades dock t o m ena assisten) men i övrigt blev det en mer tillbakadragen roll än vanligt och jag är faktiskt tämligen nöjd med min insats. Låter såklart mycket märkligt att man är nöjd med sin defensiva insats när vi släpper in tio mål och godkänner sig själv vid tre poäng av 24 möjliga, dessutom spelandes på två femmor hela matchen, men man ska inte luras så mycket av resultat faktiskt. En av anledningarna var att Laupen genom nästan hela matchen spelade med ett högt lag och bitvis också med press, vilket gjorde att jag sjönk ner för att understödja medan en av backarna ofta begav sig uppåt för att skapa rörelse vilket gjorde att jag ofta hamnade längst bak medan vi anföll. Vad gör man inte för lagets bästa? ;-) Självklart borde jag gjort några poäng till med tanke på speltiden, och noll poäng i power play på fyra chanser är såklart inte godkänt (vi gjorde dock två mål i PP) men det var längesedan jag täckte så mycket skott och det var just i defensiven och själva kampmomenten som man märker den största skillnaden med att spela på två femmor, man är inne i matchen på ett helt annat sätt vilket gör att man agerar fortare och mer kraftfullt på planen. Får man inte upp matchpulsen ordentligt är det lätt att man blir lite passiv ibland, i synnerhet i defensiven. Tummen upp för två femmor ur en egoistisk synvinkel.

Längst bak i plan med den röda bollen vid klubban

En match åerstår innan jul, borta igen denna gång mot Thurgau.

Finland alltså världsmästare igen. Som jag flaggade för på förhand så fick Sverige det tufft, jag missade som sagt tyvärr matchen men det verkar som Finland vunnit ganska rättvist. Många i svensklägret kommenterade domarinsatsen, kan förstå deras frustration om man upplevt bedömningarna som orättvisa. Finland hade säkerligen plockat hem guldet ändå men matchen hade kanske sett lite annorlunda ut. Finland verkar dessutom haft det där välbehövliga lilla extra flytet om man enbart ser till målen, titta på båda Mika Kohonen's mål båda med god hjälp av studsar åt rätt håll.

Sverige är just nu helt klart lite efter men jag är övertygad om att Sverige snart är tillbaka på toppen. Finlands stjärnor är inte purunga direkt medan Sverige redan nu har viktiga spelare i ynglingar som Kim Nilsson, Stenberg och inte minst Sundstedt. En ny ledning behövs nog dock, lite för mycket Lagerbäck-tänk tycker jag över laguttagningar och game plan. Våga satsa mer på fart och finess framför tyngd och rutin, även mot Finland. VM 2012 avgörs i maffiga arenor här nere i Schweiz, då tror jag faktiskt att Sverige vinner tillbaka guldet!

Liverpool 2010/11, ett steg framåt två steg bakåt. Alltför återkommande scenario.

Från parkering vid raststoppet

Vy från bussen

Buona domenica!

Jobb!

2010-12-11T12:12:00.001+01:00

Ännu en vecka har sprungit iväg och nu är sitter man åter på en matchdag. Denna vecka har för ovanlighetens skull faktiskt innehållit jobb för min del, både torsdag och fredag har jag befunnit mig i Tenero och varit domare (!!!) på Rivella Games, en stor skolturnering som arrangeras över hela Schweiz.

Fullt ös i hallen, fyra planer igång samtidigt en hel dag

Hög ljudnivå en hel dag är såklart jobbigt, men det var väldigt kul att se allt engagemang och denna glädje som barnen kommer med. Alla delaktigt, framför allt under dagen med de yngre barnen där de som inte spelade istället agerade högljudda supportrar med färdiggjorda plakat osv...

Under sina pauser kunde man dessutom kliva ut från den höga volymen i hallen och ta steget ut till en drömmiljö, Ticinovädret har åter visat upp sig från sin allra bästa sida och båda dessa dagar har jag tillbringat samtliga mina raster sittandes utomhus, utan jacka, och avnjutit solen och omgivningarna. En klarblå himmel och solsken mot de snötäckta bergstopparna är en vy som får ständigt får dig att le, det kan jag lova...

Julkänsla? NEJ, men vem kan vara bitter över det i denna natur?

Ingrid hatar dock detta väder då hon för en envis kamp mot att finna den rätta julkänslan och detta väder hjälper inte till särskilt mycket. Jag kan erkänna att det är en mycket konstig känsla att sitta utomhus utan jacka, mössa, halsduk, vantar och äta sin lunch med solen i ögonen exakt två veckor innan julafton! Jag själv har dock ingen större panik över den uteblivna julkänslan. Om en vecka åker vi hem till Sverige och jag är ganska säker på att den rätta julkänslan lär hinna infinna sig på de dagarna. Jag väljer istället att njuta av att Ticino visar upp sig från sin allra bästa sida just nu, Ticino är faktiskt ett litet paradis och bedårande vackert när solen gör oss sällskap. Så får min del får gärna snön och kylan stanna i Sverige så uppsöker vi den själva senare...

Matchdag som sagt, om ett par timmar beger vi oss norröver för en viktig batalj mot Laupen. Ett Laupen som alltså parkerar endast två poäng bakom oss i tabellen så de tre poängen som finns i potten är väldigt tunga sådana för båda lagen. Vinst komfortabelt hemma med 7-2 men torsk i båda mötena förra säsongen vittnar om en ganska oviss och garanterat tät tillställning.

Förresten ganska bittert med match just idag, 15.00 brakar den efterlängtade VM-finalen igång i Hartwall Arena. Finland-Sverige i en match som lär bli ganska galen. Finland är dock i mina ögon stora favoriter. Regerande världsmästare, hemmaplan, vinst med 9-2 i senaste mötet för bara en månad sedan (Sverige dock utan Calebsson och K-J Nilsson i den matchen). Men framför allt tycker jag Sverige gjorde en ganska slätstruken insats i gårdagens semifinal mot Scweiz. Vinst med 3-2 efter ett sent segermål av Mattias Samuelsson, men faktum är att Sverige genom hela matchen hade svårt att skapa farliga målchanser. I ärlighetens namn tycker jag Schweiz hade betydligt fler möjligheter och målvakten Patrik Jansson blev helt riktigt vald till Sveriges bästa spelare. Största orosmomentet är dock helt klart "special teams", power- och boxplay. I förra VM-finalen avgjorde Finland genom att bl a göra fyra mål i PP, i två års tid har Sverige alltså förberett sig för denna final med vetskapen om hur otroligt viktigt det är med "special teams". Gårdagens semifinal var alltså general repetitionen inför dagens final, resultatet? Noll mål på två försök i power play, dessutom utan några större farligheter och två insläppta mål i boxplay. Antingen måste man skärpa till detta något enormt i dagens match, eller får man helt enkelt se till att hålla sig på planen för annars kommer Finland att slakta Sverige idag är jag rädd för. Faktiskt skrämmande att ett svenskt landslag inte kan spela ett bättre power play, enligt mig spelar man för långsamt och bitvis för omständigt och alla avsluten tycks komma bakifrån där "Bult" Larsson och Rasmus Sundstedt står och laddar. Fantastiskt bra innebandyspelare båda två men jag tycker dom drar ner tempot för mycket, vilket jag anser är vanligt när man sätter ihop ett power play med fokus på starka skyttar. För mig är det viktigare att hitta ett snabbt passningsspel och därav har jag hellre fem skickliga passningsspelare än en hög med starka skyttar. In med spelare som K-J Nilsson, Stenberg, Kim Nilsson istället för Sundstedt och Larsson. Men det lär knappast hända...

För mig personligen var dock gårdagens vinst mot schweizarna fantastiskt viktig! Hade inte varit någon rolig bussresa idag annars, tack Sverige!

Nu ska jag nog ut och känna på dagens solsken lite...

Ciao

Bilder som utlovat

2010-12-11T11:42:00.000+01:00

Som utlovades i början på veckan, ett par bilder från förra helgens match och finbesök...

Familjen på läktarplats

Födelsedagsfirande

28 (!) år

Tack för alla presenter, men denna var lite häftigare helt klart!

Inte mycket att klaga på

2010-12-07T15:33:00.000+01:00

Nej just nu finns det inte mycket att opponera sig alltför mycket över. Familjen har varit på besök, uppassad både dagen före och såklart på födelsedagen, vinst i innebandyn och snart jul med lite avkoppling hemma i Sverige tillsammans med vänner. Just nu är man i harmoni kan man säga...

Börjar kort om matchen, den förtjänar inte många ord. Motståndarna Uri är ett destruktivt spelande bottenlag, precis som i bortamatchen inleder vi ganska bra och halvvägs in i matchen visar matchtavlan en mer eller mindre rättvis 5-0 ledning för rossoblu. Därefter slår vi både medvetet men framför allt omedvetet av på takten och andra halvan av matchen kan vara en av de tråkigaste och segaste som spelats på mycket länge, rena sömnpillret för publiken. Uri reducerar två gånger men är hotar aldrig om de tre poängen och undertecknad fastställer slutresultatet till 6-2 med några minuter kvar på klockan. Som sagt ingen vidare underhållning, men än dock en hyfsat stabil och trygg insats. Vill man mer, är mer samspelta och framför allt lite kvickare i huvud och fötter så kör man över ett lag som Uri fullständigt. Vi nöjde oss med att vinna tre poäng...

Helgen i övrigt har varit mycket trevlig med familjen på besök, såklart väldigt skoj att få visa upp Bellinzona för dom och även roligt för dom att med egna ögon få se hur vi har det och vart vi håller hus. Tyvärr hade vi inte riktigt vädret med oss, men solen sken fint åtminstonde under lördagen och vi hann även med att kolla utsikten från översta slottet innan snön och dimman gjorde intåg. Dock blev deras hemresa inte av det trevligare slaget. Vi lämnade Bellinzona i god tid eftersom det var snöigt och dimmigt och ville skaffa oss lite marginal mot ev trafikproblem. Några sådana uppstod inte och vi var i god tid på Malpensa, ca 12.30 lämnade jag av dom och då var planet planerat att lyfta 15.15. Av detta blev inget och inte förrän 20.45 lyfte dom från italiensk mark! Trist slut på en trevlig helg såklart men jag tror dom är nöjda ändå!

Eftersom familjen lämnade redan igår så blev jag uppassad med presenter och trevligheter redan igår, följt av den traditionsenliga frukosten på sängen med ytterligare några presenter från Ingrid imorse. Fortfarande väldigt trevligt att fylla år, även om antalet år börjar bli väldigt många! Massor med tack för de fina presenterna där huvudattraktionen blev en weekend till Madrid i början på februari med besök på Santiago Bernabeu-stadion och matchen Real Madrid-Real Sociedad som absoluta höjdpunkt! Ska bli riktigt maffigt faktiskt...

Lite bilder från helg och match kommer under dagen alternativt imorgon...

Nu ska jag kika på den rafflande tredje perioden mellan Sverige-Tyskland i innebandy-VM, står bara 12-1...

Ciao

Besök, trevligheter och gameday

2010-12-05T16:03:00.001+01:00

Så har då ett par dagar gått. Ingrid har kommit tillbaka, skönt. Familjen har kommit på besök, trevligt. Och just nu ligger man och vilar inför kvällens match, återigen spelstart 20.00 men det ska bli skoj att lira match och man är alltid lite extra sugen att spela när det är matchen efter en förlust, i synnerhet när det är på hemmaplan. Man vill ha revansch helt enkelt och visa upp sig från en bättre sida, man är ju som bekant aldrig bättre än sin senaste match! Att läktaren dessutom har tillskott av familj från Sverige gör ju det hela bara mycket roligare!

Rökevinst igår borta mot Tvååker, bra jobbat grabbar och hatten av för Karlsson. SEX baljor och dessutom en ass och upp i delad ledning av poängligan är helt klart tummen upp. Tio mål på två matcher pekar på ett bra stim för herr Karlsson, men det måste vara mycket svaga backar och en hel jäkla massa tur inblandat...!

Ibracadabra fortsätter leverera och de italienska tidningarna fortsätter ösa beröm över honom. Om ni där hemma tycker att Aftonbladet är rena Zlatanbladet så kan jag intyga att Gazzetta dello Sport är nästan i samma klass, det är Ibra hit och Ibra dit och superlativen tycks inte räcka till. Faktiskt rätt gott att vara svensk då och vi ska vara stolta över vår landslagskapten, den störste och bästa vi har och någonsin har haft i mina ögon!

Innebandy-VM igång och jag tänkte försöka se mina första minuter idag, Finland-Kanada drar igång strax. Underhållningsvärdet säkerligen mycket tveksamt men än dock innebandy på tv. Första gången VM avgörs med så många nationer inbjuder såklart till pinsamma och aningen parodiska resultat, men det är ändå ett steg i rätt riktning och avstånden kommer att minska så småningom, men det kommer att ta tid. Men ända steget att göra sporten mer global och ge de nya mindre nationerna chansen att utvecklas är att låta dom lära av och få möta de bästa, även om resultaten blir därefter. Sverige tar sig an Australien ikväll, passeras 30 strecket?

Ticino Unihockey's bidrag till VM, bröderna Pellegrini i den italienska tröjan har haft en tuff inledning på turneringen. 0-16 mot Tjeckien igår följdes idag upp av 2-12 mot Norge. Bröderna Pellegrini återfanns dock glädjande båda två i målprotokollet i dagens match, lillebror Simone med assist till Italiens första mål och storebror Boris som målskytt vid andra. Forza TIUH!

Nu återgår jag till vilandet, familjen klarar nämligen sig själva nere i Bellinzona under eftermiddagen. Restaurangbesök och avkoppling på det fantastiskt fräscha hotell som mor och far bor på misstänker jag är deras huvudaktiviteter...

UPPDATERAD:

Vinst, 6-2 i en sömnig och trist historia men ändå ganska stabil. Mer djupare än så i dagarna efter att familjen skeppats tillbaka till Sverige...

Sista kvällen...

2010-12-01T19:26:00.000+01:00

...ensam. Imorgon åker jag söderöver till Milano för att hämta hem Ingrid. Ska bli väldigt skönt faktiskt, att vara ensam är inte särskilt spännande. Möjligen en och annan dag men över en vecka är alltför lång tid. Nu har dock tiden gått väldigt snabbt. Målet med att undvika att äta pasta varje dag lyckades jag med, men inte med någon stor marginal! Vad fasen ska man göra... ;-)

Vintern gör sig alltså påmind även i Bellinzona och idag har det snöat i stort sett hela dagen och idag åkte även vintersulorna på bilen. Dock är tempen fortfarande på plussidan så det är ingen vidare rolig snö man får bekanta sig med, det är den gamla klassiska Skånevintern med plask och slask som gäller! Inte så spännande...

Ni blir det träning...

Ciao ciao

Skratta, gråta eller vara förbannad...??

2010-11-29T00:32:00.001+01:00

Var ska man egentligen börja? Börjar med resultatet, vi förlorar med 5-3 efter en lite för försiktig första period där vi hamnar i underläge med 0-3. I andra spelar vi riktigt bra och har med oss 2-3 med mersmak efter bl a ribbskott inför sista perioden. Det är då Humle och Dumle kliver in och tar över showen fullständigt. Dessa två gulklädda herrar som kallar sig domare hade varit tämligen bedrövliga även de två första perioderna, men svaga åt båda håll genom att blåsa sönder rytmen i matchen fullständigt men i sista perioden tar dom orden "dålig insats" till en helt ny nivå. Skyller jag förlusten på domaren? På sätt och vis ja, vi fick nämligen inte chansen att spela om det sista 20. Vi spelar nästan tio minuter i boxplay, bara i sista perioden! Någon eller några av utvisningarna under matchen är dumma från vår sida men ännu fler är rena skämt från Humle och Dumle, tyvärr. Känslan man fick från Zürisee säger egentligen det mesta, reaktionerna från dom var nästan att dom skämdes lite över att vinna på detta viset. Nu är fallet så att Zürisee är ett mycket skickligt lag bestående av spelare med erfarenhet av spel i både NLB och NLA, de har vunnit serien tre år i rad men missat i kvalet samtliga gånger. De är ett mycket bra lag och fick dessutom vara i förarsätet i stort sett hela matchen, men från andra perioden och framåt spelar vi väldigt bra och blir tyvärr mer eller mindre berövade möjligheten att försöka få med oss några poäng. Tro mig, våra 20 (!!) minuter på botbänken att jämföra med Zürisees sex minuter speglar inte vad som utspelade sig på planen. Ett par av våra utvisningar var såklart mer eller mindre korrekta och mot slutet både kunde och borde vi såklart varit något kallare än vad vissa av oss var, men idag har jag faktiskt förståelse för att det brinner till i skallen på vissa. Hade denna match utspelat sig i Sverige med mig som lagkapten, eller förhuvudtaget bara på plan, för ena laget kan jag nog motvilligt erkänna troligen inte ens jag hade klarat hålla mig borta från utvisningsbåset, i synnerhet inte nu med de hårdare direktiven. I slutminuterna drog jag även av ett par mycket väl valda och inte så vackra ord till domaren, högt och tydligt...på svenska. Lyckligtvis valde domaren att se mellan fingrarna trots att han säkert kunde räkna ut att jag inte berömde honom direkt, men varken Humle eller Dumle hade en minsta susning av vad de pysslade med idag så det förvånar mig inte!

Den mest bisarra situationen utspelar sig med fem minuter från slutet och med det blivande slutresultatet på tavlan. Vi har då krigat oss igenom ett par boxplay redan och ganska nyligen överlevt två minuters spel i 3 mot 4 och äntligen kan försöka jaga reducering. Då hittar Humle, med kraftig betoning på HITTAR, ytterligare en utvisning på vår spelare som då redan i sista perioden åkt ut två gånger mer eller mindre tveksamt. Han tappar då besinningen lite och sätter högsta fart för att vinna bollen tillbaka, vilket han också gör dock aningen bryskt men på inget sätt farligt eller överdrivet fult. En domare med lite känsla nöjer sig såklart med den första tvåan de redan hade avvaktande. Men inte Humle och Dumle inte, nä de lyckas ur denna situation gräva fram (och till och med uppfinna??) 2+2+2! Med återstående fem minuter och ett underläge med två mål åker vi alltså på en SEX-minuters utvisning. Jag upprepar, 2+2+2...är det ens möjligt?!? Humle och Dumle stängde därmed tyvärr butiken helt för oss, för även om vi försökte chansa och jaga även i boxen så gör såklart Zürisee det enda rätta och spelar bara av tiden utan att riskera någonting. Pointen spelar på halva egen planhalva och kan lungt styra spelet trots att vi jagar med båda toppspelarna.

Nu låter det som att jag är väldigt förbaskad, men frågan i överskriften svarar jag nog med det förstnämnda. Man kan egentligen bara skratta åt eländet, det är bara trist att det mer eller mindre kostade oss chansen att vinna serien. Zürisee är alldeles för starka för att man ska kunna plocka in nio poäng på dom på nio matcher. Nu gäller det för oss att fokusera på de tre matchern vi har kvar innan jul och se till att skaffa oss ett bra utgångsläge i kampen om playoff-platsen.

#18 då? Hans syntes knappt till under den första perioden dessvärre. Successivt bättre under den andra perioden, men svårt att komma in i det ordentligt när matchen saknar rytm och puls. Avslutningen av andra peridoden gav mersmak men tyvärr blev det som sagt mest spel i boxplay under sista perioden. Att vi gör det bra, och bara är inne på ett av de tre baklängesmålen i box trots väldigt mycket speltid är en väldigt klen tröst. Har sannerligen aldrig spelat så mycket boxplay under en match och jag kan säga att jag helt klart föredrar att spela anfallsspel! I poängväg blev det ett sedvanligt powerplay-mål men sen inget mer, var en helt annan typ av match än matchen senast och lägena och tillfällena var betydligt färre. Överlag en ganska slätstruken insats i en knepig och besvärlig match.

Nya tag såklart nästa vecka som ska bli en riktigt trevlig och rolig sådan. På torsdag kommer Ingrid tillbaka, ska bli skönt att få sällskap igen, och sen på fredag blir det finbesök i form av mina föräldrar samt min syster plus partner. Ska bli riktigt trevligt att få ner dom hit och ser framemot det massor.

Avslutningsvis kan jag konstatera att Röke torska med 13-2 borta mot Malmö och Liverpool förlorade på stopptid borta mot Tottenham, vilket troligen gör denna 1.a advent till den sämsta någonsin! För innerligen hoppas att de övriga adventssöndagarna fram till jul har mer att erbjuda...!

Ni stänger vi butiken med en NHL-natt, blir nog svårt att somna efter en kväll som denna.

Ciao ciao

Vinter...

2010-11-28T13:00:00.000+01:00

Denna syn vaknar man upp till idag. Så det blev slutligen vinter även i Bellinzona, även om jag inte är alltför förjust i snön så får man väl erkänna att det är lite mysigt och trots allt bra tajming att den första snön faller på första advent.

I övrigt är det matchdag idag men som sagt sen spelstart, 20.00. Blir en lugn och stillsam eftermiddag såklart med en mycket ätande och ännu mer vila. Viktiga poäng (som vanligt) på spel ikväll!

Fonduedebut...

2010-11-26T18:58:00.000+01:00

Det tog ett par månader men nu har jag alltså för första gången provat denna Schweiziska specialitet, la fondue. Fondue har man ju ätit förr, men då framför allt med chocklad. Detta var alltså första gången med ost. Smält ost i fonduegrytan sedan doppar du brödbitar i detta och äter, vi hade faktiskt även potatis att doppa. För mig som är en stor ostanhängare så smakade detta alldeles utmärkt! För de som inte är lika mycket anhängare av ost kan det nog ganska snabbt bli lite för mycket ost, måltiden består ju trots allt enbart av ost och bröd. Så i mina ögon borde det kanske egentligen bara vara en förrätt, men inte här inte...här är det en specialitet! Men som sagt, jag gillade det... Nu var det inte så att jag själv stod och slängde ihop en ostfondue en torsdagskväll. Jag var hembjuden till president Botolli och så var även klubbens ungdomsansvarige Michele. Mycket trevlig kväll och det känns bra att ha bockat av fonduen från "måste göra-listan". I matväg återstår nu raclett, även det ost men då med potatis, samt fondue chinoise som är med kött som doppas i en olja istället för ost och bröd. Tiden går fort så vi får nog ta och lägga på ett kol och bocka av även de övriga snart, kan ju inte lämna Schweiz utan att ha ätit dessa "delikatesser"...

Dessa första dagar utan Ingrid har sprungit iväg och nu står alltså helgen för dörren på nytt. Den obligatoriska fredagsträningen väntar såklart om 1,5h innan vi tar helg helt. Jag har dock helt slutat kritisera denna fredagsträning då jag känner att jag saknar tyngd i mina argument. Jag har nämligen väldigt tydlig fakta och statistik att brottas med. Sedan serien drog igång har vi torskat tre matcher och samtliga dessa matcher var i oktober månad, en månad då vi på grund av avsaknad av halltid bytte träningsdag och tränade torsdag istället samt hade fredagarna ledigt! Svart på vitt har vi alltså förlorat alla matcher när vi varit lediga på fredag men vunnit varje vecka som vi tränat fredagar! Så se upp där hemma, blir kanske det första jag tar med mig härifrån...att fredagsträning är ett givet vinnarkoncept!

Imorgon kommer det att bli en enda lång frossande orgie i fotbollsmatcher från runt om i Europa. Dessa lördagar är helt fantastiska när man börjar med en Premier League-match 13.45 och inte stänger ner förrän La Liga släcker butiken närmare midnatt.

Matchen på söndag lämnar vi åt sidan ett tag till, med tanke på den härliga starttiden 20.00 gör att det är alltför många timmar kvar innan det är dags att börja fokusera ordentligt på den...

Trevlig helg!

Ciao ciao

Mys i duschen...?

2010-11-23T17:12:00.000+01:00

Här kommer en bild på duschrummet i Herisau. Mycket intressant utformning som inbjuder till en mysig (men önskar man sig det...??) stämning i duschen:

Jag valde den vanliga duschen i hörnet, kändes bäst så...

Hallen var för övrigt av yppersta klass, ett sportcentrum innehållandes precis allt du kan tänka dig. Dessutom så häftigt utformad att allt ligger ovanpå varandra. Längst ner har du simhall, nästa plan gym och wellnessavdelning, på marknivå hittar du ishall och cafeteria sen längts upp har du idrottshallen. Relativt nybyggt och fräscht det mesta. En sådan anläggning hade suttit klockrent i Hässleholm, men det är såklart bara en våt dröm...

Här har ni nuvarnade tabelläge, minst sagt intressant inför fortsättningen...

1. Zürisee Unihockey ZKH 8 7 (0) 0 1 (0) 48 : 34 +14 21

-----------------------------------------------------------
2. I. M. Davos-Klosters     8 5 (0) 0 3 (0) 44 : 32 +12 15
-----------------------------------------------------------
3. Ticino Unihockey           8 5 (0) 0 3 (0) 45 : 37 +8 15
4. United Toggenburg       8 4 (1) 0 2 (1) 42 : 35 +7 15
5. Rheintal Gators Widnau 8 5 (0) 0 3 (0) 36 : 35 +1 15
6. UHC Herisau                8 3 (0) 0 4 (1) 38 : 40 -2 10
7. UHC Laupen ZH          8 2 (2) 0 4 (0) 33 : 42 -9 10
8. Floorball Thurgau          8 2 (0) 0 3 (3) 35 : 40 -5 9
-----------------------------------------------------------
9. Vipers InnerSchwyz      8 1 (2) 0 5 (0) 36 : 41 -5 7
10. Floorball Uri               8 0 (1) 0 6 (1) 24 : 45 -21 3

Serieledarna väntar som sagt hemma på söndag. Blir intressant, spännande och otroligt viktigt!

Nu blir det strax en sväng till de yngstas träning innan det blir en lugn och sansad hemmakväll frossandes i Champions League fotboll!

Buona serata!

Gräsänkling...

2010-11-22T16:32:00.000+01:00

Vi börjar med gårdagens match. Viktig bortamatch mot Herisau, en av de längre resorna under säsongen och dessutom den tidigaste matchstarttiden under säsongen. Den svenskinspirerade matchtiden var 14.00 vilket betydde att samlingen var redan 8.30. Några få minuter för sent rullar jag och Ingrid in på parkeringen där vi samlas, normalt sett är där flertalet som är sena när det kommer till samlingar så vi var inte alltför stressade över detta. Nu visade det sig att just denna gång var det raka motsatsen, alla var i tid så när väl svenskarna kommit på plats så rullade bussen iväg. Bussresan bjöd sedan på härlig variation av landskap och väder. Vi inledde med en klättring uppför bergen med medföljande vackra sön- och vinterlandskap för att sedan avsluta med att åter ta oss nerför bergen och på nytt mötas av grönt gräs och kala träd, fascinerande.

Matchen? Vinst 7-6, en vinst som kunde och t o m borde varit ett par mål större. Vi spelade i stort ett stabilt och bra försvarsspel men är lite bleka ibland vilket motståndarna nyttjar och får göra ett par enkla mål. Vårt försvarsspel i framför allt första fasen då motståndarna har uppspel bar dock mycket frukt i form av massvis av kontringar som också var grunden till de tre bärgade poängen. Vår femma gör en strålande stabil insats, i synnerhet de första två perioderna och går 6-2 i vår matchdel. Lägg därtill ett mål i power play och vi fanns på planen vid samtliga sju mål. För egen del blev det en sådan härlig match där det mesta bara gick vägen, nästan av sig själv. Det var extremt tacksamt att spela center i vår femma under gårdagens match och ett tag tycktes poängen inte vilja sluta trilla in. Det stannade vid 3+3 vilket är den största poängskörden under en och samma match på väldigt väldigt länge, sanningen är att vår femma hade (och nästan borde) kunnat göra ytterligare fyra-fem mål! Skönt såklart men hade inte varit värt mycket om vi inte lyckats hålla tätt i slutet och fått med oss alla tre poängen hem, vi borde ha avgjort matchen tidigare.

Från och med nu i eftermiddag är jag gräsänkling de närmsta tio dagarna. Jag har varit och lämnat Ingrid på Malpensa idag då hon ska hem till Sverige en sväng, framför allt för att fira hennes brors födelsedag. Nu får jag laga min egen mat igen vilket blir en stor omställning, Ingrid har skämt bort mig ganska kraftigt med detta dessa månader här nere. Det är inte att jag inte kan laga mat, men fantasin är ofta dålig och planeringsförmågan nästintill usel men jag ska verkligen försöka anstränga mig för att undvika att äta pasta varje dag!

Nu måste jag för övrigt gå och laga mat innan det bär av för måndagskväll i Arti & Mestieri...

Ci sentiamo!

SchokoLand

2010-11-17T23:36:00.000+01:00

Imorse ställde vi faktiskt klockan så vi kom upp åtminstone lite tidigare för att ge oss ut på en liten utflykt. Bilen styrdes mot Lugano och målet var...chockladmuséet!

Själva muséet var inte mycket att skryta om och den lilla rundan man kunde gå för att kika lite i fabriken var kort och ganska intetsägande. Men vi var där, i en liten del av himmelriket och doften av chocklad var alldeles underbar. Efter den snabba rundan genom muséet blev det ett desto längre besök i den lilla butiken, innehållandes endast chocklad (med bl a fri provsmakning)...

Här skapas magin...

En butik med inget annat än chocklad

Om vi handlade något? Det förtäljer icke historien...

Kvällen har sedan som vanligt innehållit innebandy. Först en runda till Raffo där vi kikade på videosekvenser från matchen i lördags, som sedan visades för laget innan träningen. Träningen tycker jag såg bra ut, intensiteten har klart höjts de senaste veckorna och jag tycker vi känns betydligt vassare nu än för bara några veckor sedan. Nästa match söndag, borta (tidigt för en gång skull, samling 8.30 med matchstart 14.00) mot Herisau. Herisau lirade tydligen i NLB den gångna säsongen men trillade alltså ur och har inlett denna säsong halvknackigt. Tio poäng har dom samlat ihop, två mindre än oss alltså och matchen är därmed oerhört viktig ur två synvinklar...dels för att fortsätta haka på toppduon samt även för att skapa en liten lucka ner till bl a just Herisau.

Buona notte!

Ciao ciao

Skööönt...

2010-11-14T15:50:00.000+01:00

3 oktober var senaste gången men nu har vi gjort det igen, vunnit en seriematch. Vi vann inte bara matchen, vi gjorde dessutom en riktigt bra insats. 7-2 landade slutsiffrorna på efter att vi effektivt dödat Gators i inledningen av sista perioden genom stabilt boxplay och vassa kontringar. Ställningen var 4-2 inför tredje perioden efter en väldigt stark första period från vår sida (3-0) och en lite för bekväm andra period. Direkt i inledningen av tredje åker Gators på en utvisning vilket ger oss chansen till att mer eller mindre avgöra matchen. Men en olycklig situation (oturlig hands) och en tveksam domarbedömning senare spelar vi hastig och olustig tre mot fyra och en kort stund även tre mot fem. Gators powerplay var dock väldigt blekt och i samma stund som vi blir fyra på plan skickar kapten Occio en långboll som friställer Rookie som kallt kan runda målvakten och sätta 5-2. Av bara farten klipper Carletto urläckert in 6-2, fortfarande i numerärt underläge och precis när vi blir fulltaliga hugger vi på en ny kontringsmöjlighet och undertecknad kan sätta den sista spiken i kistan. Gators stora chans att komma tillbaka i matchen renderar alltså istället i att vi punkterar densamma. Dessutom direkt ur skolboken och precis enligt den gameplan vi lagt upp inför matchen, tätt försvarsspel och sedan utnyttja kontringar. Gators imponerade inte betänkligt på mig men har ett par lirare som håller bra klass. Dock spelar de ett ganska svagt man-man spel och jag har nog svårt att se att de ska orka finnas kvar i toppstriden ända in i slutet. De tre poängen vi bärgade igår var som sagt fundamentalt viktiga för vår fortsättning på serien, nu gäller det att bygga vidare på detta och inte falla in i gamla synder. Förlust nästa vecka borta mot Herisau och vi är tillbaka på ruta ett igen.

Det var en mycket efterlängtad känsla dessutom, känslan av seger. Allt känns genast mycket lättare och dagen efter vaknar man alltid med ett litet leende på läpparna.

Denna Fars-dag söndag är inte vilken söndag som helst. Ikväll 20.30 brakar det loss ordentligt på San Siro, då det är dags för Il derby della Madonnina...Inter-Milan. Och inte minst, Zlatans första Milano-derby i Milan-tröja MOT Inter. Kan bli något utöver det vanliga! Se upp dock, för de italienska tidningarna rapporterar att Marco Materazzi kommer finnas med från start för första gången denna säsongen. En slump? Knappast. Hans huvuduppgift kommer med all säkerhet bli att ta hand om herr Ibrahimovic', och han lär inte göra det med varken silkesvantar eller munkavel!

Tyvärr tyvärr inga live-biljetter för vår del...blir hem till en lagkamrat där vi blir ett gäng som ska käka lite pasta och kolla in matchen. Även om jag hade kunnat ge massor för att finnas på plats på San Siro, som kommer koka något enormt ikväll, så är jag ändå nöjd med att jag slipper se matchen på datorn via en hackande stream!

Ciao ciao!

Äntligen matchdag igen...

2010-11-13T10:25:00.000+01:00

Tre långa veckor har gått sedan den senaste matchen. Ett uppehåll som har var välkommet och på sätt och vis även nödvändigt. Vi har fått andrum och kunnat reflektera i lugn och ro vad som gått fel och vad vi behövt förbättra och sedan jobba på detta under träningarna. Och nu är det alltså äntligen dags att kliva in i elden igen. Matchförberedelserutinerna är i fullgång. Gröten, extra stor portion på matchdag, ligger redan i magen och just nu pumpar jag upp motivationen lite extra genom att kolla in Helsingborg-AIK från förra veckans SSL.

Gårdagskvällens träning var såklart av det lugnare slaget. Finslipande av viktiga detaljer som power- och boxplay samt frislag. Min magkänsla är positiv inför dagens drabbning. Känns som vi är redo att hoppa på vinnarspåret igen. Det lär dock bli en stentuff match med mycket kamp. Enligt scoutrapporter spelar dessutom motståndarna Gators man-man i sitt försvarsspel vilket kommer kräva mycket löpning och snabbt passningsspel från vår sida. Poängen är som jag nämnt ett par gånger tidigare, mycket viktiga. Uppflyttningståget kommer med all sannolikhet gå under november månad, då vi i dessa tre matcher möter tre lag vi har framför oss, och vi behöver plocka poäng i dessa matcher för att undvika att snopet bli kvar på perrongen redan innan serien vänder.

Riktigt kul att se att Röke plockade en viktig poäng i gårdagens bortamatchen mot serieledande Munka. Munka väntar fortfarande på första sergern mot Röke sedan de hamnade i samma serie. Styrkan från Rökes var att man kom från tre raka förluster och dessutom var i underläge i stort sett hela matchen, som mest med 2-6. När jag var nere på deras träning förra tisdagen analyserades förra seriematchen mot Carlshamn och då var det mer eller mindre begravninsstämning i omklädningsrummet och det klagades på avsaknad glädje och kämpaglöd. Då kändes det som att det sista som skulle kunna hända var att man skulle kriga sig till poäng borta mot Munka. Mycket start boys att studsa tillbaka på det sättet! Tror själva insatsen väger minst lika tungt inför kommande matcher som poängen man fick med sig.

Nu återgår jag till mina egna förberedelser...

Ciao ciao

Stillsamt

2010-11-10T18:41:00.000+01:00

Bloggen ligger allt mer i vila. Finns helt enkelt särskilt mycket intressant att rapportera. Vardagen har sin lugna, fina och stillsamma gång.

Eftermiddagen har jag faktiskt tillbringat nedsjunken i lite språkstudier, den italienska grammatiken är en riktig djungel och idag har jag gjort ett tappert försök att reda ut lite frågetecken som jag funderat över. Känner att jag behöver höja kraftinsatsen en aning nu för att förbättra mitt språk ytterligare.

Träning ikväll som vanligt. Är sugen på att träna, men också ganska bitter...är full omgång i både Premier League och Serie A ikväll så det hade varit en smaskig kväll i soffan om man varit hemma! Men som sagt, ganska sugen på att träna innebandy så jag kan leva med det...

Ciao

Händelserikt

2010-11-08T15:48:00.000+01:00

Då var "semestern" över. Två spellediga helger har utnyttjats till fullo med att koppla bort innebandyn genom att njuta och ha trevligt. Veckan som gått har varit mycket händelserik och innehållit allt ifrån Sverige, trevliga besök och återseenden, begravning, vänbesök i Bellinzona samt San Siro. Jag tänker inte sitta och rabbla upp allt i kronologisk ordning och beskriva ingående om min vecka. Nöjer mig helt enkelt med att säga att det varit en mycket trevlig vecka, även om huvudanledningen till mitt Sverige-besök var av det mindre trevliga slaget. Det var dock en lyckad och fin begravning. Vila i frid, farmor.

Istället för massa text så slänger jag upp lite bilder från veckan som gått, eller snarare från helgen:

Stiliga herrar vid en liten naturtripp

Vid ett av slotten i Bellinzona

Ticinovädret visade upp sig från sin allra bästa sida

Lördagen tillbringades i Milano, och såklart vid mäktiga Duomo

Lunch i centrala Milano. Utsökta pizzor och fin pasta!

San Siro. Inter svek spelmässigt men den känslosamma publiken bjöd i gengäld på en härlig upplevelse!

Tackar grabbarna för en trevlig helg och hoppas att ni själva var nöjda med besöket! Ni andra vänner där ute, tveka inte...ni är också hjärtligt välkomna!

Så efter en liten semester är man nu tillbaka i vardagen och till allvaret med innebandyn igen, känns skönt och känner mig laddad att sätta igång igen. Kroppen har redan väckts till liv igen med ett pass på gymmet idag och ikväll väntar första innebandypasset. Vi har tre otroligt viktiga matcher framför oss nu i november innan serien sedan vänder. Tre matcher mot tre lag som i dagsläget parkerar framför oss i tabellen. Mer behövs inte sägas för att förstå betydelsen av dessa drabbningar. Ser framemot goda förberedelser denna vecka innan vi äntrar planen hemma i Arti & Mestieri på lördagkväll.

Avslutningsvis önskar jag detta lilla knyte välkommen till världen:

Två ynka dagar efter att jag var hemma hos dom och ett knappt dygn efter att jag lämnade landet tyckte Tommy och Emelie's lilla Lexie att det var dags att göra oss sällskap ute i stora vida världen, knappa två veckor för tidigt. Jag är inte alls bitter att jag missade....däremot vansinnigt glad för mina kära vänner!

Vi hörs

Den eviga staden...

2010-11-01T13:16:00.001+01:00

Då var vi hemma i Bellinzona igen efter en härlig helg i Rom. Vilken fantastisk stad och vilken otrolig historia! Tiden vi spenderade där var såklart alldeles för knapp så vi får nog helt enkelt se till att återvända någon gång. Massor, massor och åter massor finns att se och beundras av och staden är allmänt vacker och mysig. Sanslöst mycket folk precis överallt, fullständigt fullsmockat av turister var du än vänder dig såklart.

Hade en liten förhoppning om att inta Stadio Olimpico för att se Roma-Lecce men alltför knappt med tid och lite knackig planering gjorde att av detta blev ingenting, tyvärr. Men vi hann med att besöka Colosseum, se Pantheon, Vatikanen, Fontana de Trevi, Spanska trappan osv osv...men bara att strosa rundor på Roms gator och torg räcker långt. Som sagt, mycket härlig stad! Har ni inte varit där så åk dit!

Idag måndag är det en lugn återhämtningsdag efter helgen. Det tvättas och ska åkas till gymmet en sväng innan det blir helkväll i idrottshallen ikväll som vanligt. Sen är det inte mer som är som vanligt denna veckan. Tidigt imorgonbitti sätter jag mig nämligen på flyget igen, men denna gången med Sverige som destination. Ska hem på en blixtvisit några dagar, tyvärr av den tråkiga anledningen begravning men än dock några dagar i Sverige med möjlighet att träffa lite vänner och familj. Redan torsdag åker jag dock tillbaka till Bellinzona, men har då sällskap av Mini Hansson, Krille Torstensson och Erik Åström som kommer ner för besök över helgen med Milano, San Siro och Inter-Brescia på lördag som huvudaktivitet.

Kan bli en mycket trevlig vecka detta!

Ci sentiamo!

Roma! Arriviamo!

2010-10-29T00:23:00.000+02:00

Veckan har rullat på i sedvanlig rask takt och helgen står på nytt vid dörren. En vecka då Ingrid har smugit in ett litet virus i hushållet med lite halsont som följd för oss båda. I onsdags ringde dessutom telefonen lite oväntat, det händer nämligen inte så ofta längre, på andra änden var det Peter Paulsson från Norra Skåne som ville kolla av läget lite för en artikel i dagens Nsk. Väldigt roligt såklart att de visar intresse och extra kul att de lånade lite bilder härifrån bloggen vilket lyfte artikeln en hel del tycker jag!

Gårdagens träning blev inte av det vanliga slaget. Spelarmöte för att ventilera lite tankar om vad som varit och vad vi behöver förbättra framöver för att åter hitta vinnarspåret efter uppehållet. Tanken var att vi skulle hinna träna också men många var pratglada och hade mycket att lyfta så vi sprang inte en meter utan blev kvar i omklädningsrummet i nästan 2h! Ny och intressant upplevelse då detta inte något man är van vid sen tidigare. I Röke är man tvärtom van vid att två-tre stycken pratar och ingen annan har något att komma med alls, även om man skulle köra laget runt och ge alla chansen att yttra sig! Så detta var klart upplyftande, sen håller det såklart inte att ha den här typen av möten stup i kvarten. Det är ju trots allt på planen de ska göras och snack vinner sällan några matcher men det är ibland bra att ventiler lite för att ta oss vidare. Attest dessutom blev en utmärkt lektion italienska för mig var så klart en ren bonus!

Helgen är helt innebandyfri så jag och Ingrid drar på en minisemester och tillbringar helgen i fantastiska Rom! Ser framemot att få uppleva denna historiska och klassiska stad för första gången...

Flyget lyfter tidigt så nu blir det till att försöka få ett par timmars sömn

Buon weekend tutti!

E Roma...ci vediamo a domani!

Några bilder

2010-10-25T13:01:00.001+02:00

Ingrid fortsätter att briljera som fotograf under matcherna. Kommer garanterat vara otroligt kul att ha dessa bilder om några år!

Jag har som sagt dock varit dålig på att lägga upp dom här på bloggen, så här kommer ett gäng (ego)bilder från helgens (bedrövliga) match:

En regelfråga

2010-10-24T23:06:00.000+02:00

Domarparet från gårdagens match var inte några av de vassaste jag stött på. Lägger på inget sätt någon skuld för resultat i matchen på dessa två herrar men de bjöd båda lagen på flertalet märkliga domslut matchen igenom.

Bland annat en utvisning som vi drabbas av i den sista perioden som jag ställer mig aningen frågande till och önskar gärna få svar från någon som kan regelboken bättre än mig (Bamse??):

En spelare i vårt lag får sin klubba avbruten i en situation och klubban hamnar en bit bort. Här vet jag att man måste plocka upp delarna av sin klubba innan man lämnar planen annars tilldöms man utvisning. Vad som ställer till det i denna situation är följande, vår spelare börjar springa ett antal meter mot båset utan sin trasiga klubba innan han kommer på sig själv och vänder för att hämta delarna av klubban. Då lyfter domaren armen och tilldömer honom två minuters utvisning. Min fråga är alltså...måste han inte lämna planen för att han ska kunna bli utvisad? När domaren blåser av spelet och tilldömer utvisning återfinns spelaren i båset, med båda delarna av klubban!? Kan tilläggas att under de meter han sprang utan klubban påverkade han inte spelet och jag är tämligen överygad om att domaren inte var så kvicktänkt att han dömde för spel utan klubba.

Röke fick stryk hemma mot Palmstaden. Tunga poäng tappade och avståndet till stabila Munka i täten börjar sakta växa. Bara att repa nytt mod och kriga vidare boys! Många poäng kvar att spela om och jag är övertygad om att ni kan dänga till både Munka och Malmö framöver så se till att ha dom inom räckhåll!

Ljuset i mörkret denna helg var trots allt en efterlängtad tre poängare i Premier League...

God kväll!

Alltför bekant känsla som återkommit...

2010-10-24T15:42:00.000+02:00

De senaste säsongerna, och i synnerhet den föregående, i Röke har varit mentalt jobbiga säsonger med betydligt fler förluster än vinster. Bra spel belönades sällan med förtjänta poäng, halvtaskiga insatser straffades alltid hårt och täta matcher tappades i slutminuterna. Flytten söderut till Ticino och ett nytt lag var tänkt skulle innebära att jag istället skulle hamna i ett lag som slogs om de ädlaste positionerna i tabellen. Inledningen gav även indikationer på just detta. Goda insatser i cupen mot starka lag, vinster i träningsturneringar och en strålande inledning av serien med tre raka vinster. Sen hände något. Vi gick på pumpen borta mot ett starkt Davos, vilket inte var mycket att säga om. Reaktionen efter denna förlust har dock tyvärr inte blivit den önskade. Förra helgen föll vi på nytt mot ett Vipers, som genomför sin gameplan exemplariskt, som vi borde ha besegrat och igår var det alltså dags igen, Toggenburg borta. Ett Toggenburg som före matchen låg på samma poäng som oss, dvs tre poäng efter ledarlaget. En väldigt viktig match med andra ord. För oss inte enbart på grund av de värdefulla pinnarna i potten utan även för att sätta stopp på förlustsviten, lagom i tid inför uppehållet.

Med tanke på tonfallet av detta inlägg så kan ni nog redan räkna ut hur matchen slutade... En alldeles för svag försvarsinsats ligger till grund för att vi för tredje veckan i rad lämnar planen poänglösa, och igår var det verkligen helt i onödan. Toggenburg imponerade inte ett dugg på mig och detta var en match som vi definitivt skulle ha vunnit! Efter att vi mer eller mindre följts åt i målprotokollet fram till 4-4 sätter vi två sena mål i slutet på andra perioden och rycker åt oss en liten lucka inför sista perioden. Fullständigt oförklarligt torskar vi den avslutande perioden med 3-0 och Toggenburg stjäl med sig samtliga tre poäng från matchen. Samtliga sju mål är mer eller mindre gåvor från vår sida genom ett alltför tafatt försvarsspel, detta tillsammans med att vi framför allt i tredje perioden har otroligt svårt att ta tillvara på våra egna lägen gör att matchen glider oss ur händerna. Denna typen av förluster är bland de absolut värsta och tar lång tid att komma över. En match som är otroligt viktig, en match mot en motståndare du absolut ska besegra, en matchbild som helt klart passar dig och ditt lag MEN ändå en prestation som inte är tillräcklig för att få med dig något från matchen. Visst, Toggenburg hade precis som vi nio poäng inför matchen och vi mötte dom på bortaplan. Men som sagt, Toggenburg imponerade inte ett dugg på mig och denna matchen ger vi bort helt och hållet.

Min egen insats påminner väldigt mycket om hela lagets. Jag är väldigt kritisk till min insats och borde verkligen ha presterat betydligt bättre. Jag är inne på för många mål bakåt, även om jag inte är ensam förövare på plan så har jag möjligt att förhindra ett par av dom. Sett till matchbilden och motståndarnas spel borde jag ha producerat betydligt mer än de 1+1 jag förmådde göra. Borde skapat ännu fler chanser och de chanser som skapades, i synnerhet i sista perioden då vi knäckte deras PP totalt och skapade massor i vår egen box, borde förvaltats på ett betydligt bättre sätt. Helt enkelt, jag borde och skulle fått ut mer i matchen vilket hade kunnat vara matchavgörande till vår fördel.

På måndagsträningen lär det ventileras och analyseras en hel del, vilket helt klart är nödvändigt. Efter detta måste vi lägga detta bakom oss, slicka såren under uppehållet och sedan förbereda oss väl inför återstarten 13 november. Läget är trots allt inte nattsvart utan möjligheterna till att nå uppflyttning, åtminstone via playoff är fortfarande tämligen goda. Vi borde skaffat oss ett bättre tabelläge men vad som varit är inget vi kan göra något åt nu utan det är bara att gilla läget och kriga vidare från det. Jag utgår från att Zürisee vinner idag och då gör dom ett litet ryck i toppen men bakom dom finns ett koppel med lag och ser vi bara till att studsa tillbaka efter uppehållet så kommer Ticino Unihockey definitivt vara ett av de lagen i fortsättningen också.

Resten av denna söndag kommer nu, helt oväntat, gå i idrottens tecken. Liverpool-Blackburn tuggar strax igång på datorn, samtidigt som innebandy.se frekvent kommer uppdateras för att hålla koll på Röke-Palmstaden, och efter denna sticker vi ut till Tenero för att kika in när Ingrids träningskamrater i Verbano lirar hemmapremiär. Ikväll blir det troligen någon film eller ytterligare någon fotbollsmatch.

Snart middag dessutom, idag väntar det svenskaste du kan tänka dig...köttbullar, sås, potatis och lingonsylt!

Ciao ciao

Lite stiltje

2010-10-21T15:34:00.000+02:00

Bloggen ligger lite på autopilot för tillfället, och det är av en enkel anledning. Just nu går vår vardag nämligen också mer eller mindre på autopilot. I veckorna händer inget jättespännande och vi har på sistone varit dåliga på att ta tag i detta. Vi ska försöka bli bättre på detta men för tillfället så njuter vi fortfarande ganska mycket av att ta dagen som den kommer, vilket inte minst funkar utmärkt när solen skiner om dagarna. Man kan inte annat än att le lite och skatta sig lycklig när väderrapporterna hemifrån Sverige säger snö! Dagens förmiddagspromenad i Bellinzona togs iklädd i shorts och under eftermiddagen har jag suttit på balkongen med Gazzettan som sällskap, utan tröja. Vindarna skvallrar såklart om att sommaren är över och hösten är här, men solen värmer härligt! Solsken i Bellinzona eller snö i Hässleholm? Valet är ganska enkelt...

Sköna tisdagskväll

2010-10-19T19:44:00.000+02:00

Tisdagskvällarna är nästan favoritkvällen på veckan. Det är den enda kvällen jag kommer hem i god tid och som inte är fylld med innebandy till sent. En kort sväng på de yngstas träning och sedan hem till en stilla lägenhet, då tisdagar även innebär träning med Verbano för Ingrid så står lägenheten tom. Missförstå mig inte nu, men då det nästan är de enda timmarna på veckan jag spenderar för mig själv så ja...det är rätt skönt! ;-)

Det blir inte mindre bra när tisdagen dessutom kan bjuda på Champions League fotboll och då inte minst i form av en riktig godbit i Real Madrid-Milan. Den nyinköpta Ibra-tröjan åker såklart på bringa ikväll och jag ser framemot en grymt underhållande show från Bernabeu.

Solen har åter gjort intåg i Ticino efter en aningen kylslagen helg, så idag passade vi på att spendera större delen av dagen utomhus och drog oss en bit upp i bergen och avnjöt den fina utsikten över Bellinzona innan vi gav oss ner till torget i centrum och återhämtade oss med lite San Pellegrino i solskenet.

Som jag nämnt tidigare så var det tunga poäng som förlorades i helgens drabbning. En vinst hade inneburit att vi kunnat kliva upp i toppen av tabellen men då vi gick poänglösa parkerar vi nu en bit längre ner i tabellen:

1. Zürisee Unihockey ZKH         5 4 (0) 0 1 (0) 31 : 28 +3 12

-------------------------------------------------------------
2. I. M. Davos-Klosters              5 3 (0) 0 2 (0) 33 : 22 +11 9
--------------------------------------------------------------
3. United Toggenburg Bazenheid 5 2 (1) 0 1 (1) 27 : 20 +7 9
4. Rheintal Gators Widnau          5 3 (0) 0 2 (0) 25 : 22 +3 9
5. Ticino Unihockey                5 3 (0) 0 2 (0) 25 : 22 +3 9
6. UHC Herisau                         5 2 (0) 0 2 (1) 23 : 25 -2 7
7. UHC Laupen ZH                   5 1 (2) 0 2 (0) 25 : 30 -5 7
8. Vipers InnerSchwyz              5 1 (1) 0 3 (0) 24 : 26 -2 5
----------------------------------------------------------------
9. Floorball Thurgau                   5 1 (0) 0 2 (2) 22 : 26 -4 5
10. Floorball Uri                        5 0 (1) 0 3 (1) 15 : 29 -14 3

Läsningen tyder också på att vi har ett tufft arbete framför oss. I våra fem matcher har vi mött de fyra som finns längst ner i tabellen samt Davos. Det kommer med all säkerhet bli en knallhård kamp mellan många lag om de två ädlaste platserna. Förstaplats innebär direkt avancemang till NLB medan andra plats betyder play off. På lördag väntar Toggenburg borta och det är bara att kika snabbt i tabellen för att förstå att matchen har ganska stor betydelse.

Jag har inte lagt upp så många matchbilder på sistone. Det innebär inte att det inte finns några, för Ingrid är nämligen fortfarande en flitig fotograf på matcherna. Ofta dyker dom upp på en annan blogg några dagar efter matchen är spelad, på http://www.innebandyplaneten.se/. Denna blogg sköts av min svenske föregångare här i Ticino, Kalle Brännberg, som numera återvänt till Pixbo där han har inlett strålande och numera bildar en fruktad kedja med Daniel Calebsson och Isaac Rosén. Kalle rapporterar innebandy från flera olika delar av världen och följer givetvis sina gamla lagkamrater i TIUH, och bilderna från dessa matcher kommer alltså från Ingrids kamera.

Men självklart ska jag lägga upp bilder även här. Hade tänkt göra det alldeles just nu t o m med datorn vill inte riktigt som jag så jag skjuter upp det helt enkelt!

Nu laddar vi för en härlig Champions League afton!

Ciao Ciao

Cazzo...

2010-10-17T21:33:00.002+02:00

Märkligt att en helg som börjat så bra men en kanonfredag och en strålande lördag kan avslutas med en riktig skitsöndag! Derbyt på Merseyside nämner vi icke. Finns mycket jag har att säga om vad som pågår hos det röda men jag nöjer mig med att spy dom orden över (stackars) Ingrid och skonar bloggen.

Vår egen match slutade med ny förlust. 4-6. Matchen säger en hel del om denna serien, den är betydligt jämnare än vad jag trott på förhand. Motståndaren Vipers låg sist i tabellen inför denna match, dock med bl a två suddenförluster i bagaget. Att jag skriver att serien är jämnare än vad jag trott innebär inte att vi släpper matchen på grund av underskattning, tvärtom jag skriver det för att Vipers gör en riktigt bra match vilket understryker med all tydlighet, i denna serien finns inga lätta matcher. Vipers gör som sagt en bra insats och följer sin gameplan till punkt och pricka. Vi gör en helt ok match men får inte med oss några poäng från denna hemmamatch. Väldigt tunga poäng tappade, då några av konkurrenterna igår förlorade och vi hade möjligheten att kliva upp i ensamt majestät i tabellen. Men marginalerna var inte på vår sida ikväll. Även om jag tycker vi gör en godkänd insats och motståndarna en bra så ger vi tyvärr bort för enkla mål, några av målen är nästan rena bjudningar som i slutändan blir helt matchavgörande. Att bollen studsade Vipers väg ikväll visade sig med all tydlighet vid flertalet tillfällen. Missat friläge i boxplay (undertecknad!!) vid 0-1 blev 0-2 sekunderna senare. Stolpträff framåt förvandlades kort efteråt till mål bakåt. Tveksamt bortdömt mål (undertecknad) vid 3-4, istället minuterna senare 3-5. Om det sedan handlar om otur eller att Vipers helt enkelt hade större vilja att vinna ikväll kan man diskutera länge... I slutändan kan vi (och borde) trots allt förhindra flertalet av deras mål och min erfarenhet från mina år som innebandyspelare är också att det alltid är väldigt svårt att vinna en innebandymatch om du bara gör fyra mål framåt.

Den egna klubban gick mållös och fick nöja sig med två assist. En i stort godkänd insats men vid förluster är man såklart aldrig nöjd, man kan alltid alltid ha gjort mer...!

Matchen får vi analysera vidare på morgondagens träning för att sedan lägga den bakom sig och blicka framåt mot nästa helgs bortamatch mot Toggenburg. Otroligt viktiga tre poäng står på spel och det hade varit otroligt skönt att kunna undvika att ha en tre matcher lång förlustsvit i ryggen inför det två veckor långa uppehållet som väntar efteråt.

Vi hörs...

Milano

2010-10-17T13:10:00.001+02:00

Centrala Milano med bland annat detta imponerande bygge - Il Duomo

Pampigt och mäktigt. Är ju inte modehuvudstaden för inte. Tjock plånbok krävs dock för att sätta tänderna i shopping här.

At San Siro med senaste tillskottet i tröjsamlingen

Tröjan är grymt snygg!

Grande Ibra värmer upp

Mäktig arena

Milanokvällen aningen kylslagen. Ingrid hade rutinerat förberett sig för detta.

Milan-Chievo

Hemmaseger 3-1. Två grymma assist och ett självmål av våran Ibra. Pato kvällens stora stjärna med två snygga mål.

Gårdagen var helt enkelt en väldigt bra dag. Tack Biffi för din insats som guide och vägvisare. Nu kan vi världsvant ta oss an Milano nästa gång, som är om redan tre veckor då vi har Krille, Mini och Erik på besök. San Siro var en häftig upplevelse och jag kan knappt föreställa mig hur magiskt elektrisk denna arena är under ett derby eller någon annan stormatch. Ljudkulissen var enorm redan igår! 1-0 till Milan-fansen men om tre veckor får Inter-fansen chansen att kvittera!

Nu blir det att ladda för match i dubbel bemärkelse. Självfallet i synnerhet till min egen match, tekning 18.00 i Arti & Mestieri. Ska bli riktigt skoj att lira match. En förlust får räcka, idag är det vinst som gäller (som om inte det är det som gäller varje gång...?!)! Men som extra uppladdning idag tar vi oss an Merseyside-derbyt på Goodison Park. Everton-Liverpool. Senast det spelades det derby var i februari, med undertecknad på Anfields läktare. Idag bevittnar man det via datorstreaming i en soffa i Bellinzona, Schweiz. Märkligt vilka vägar livet tar dig på... Avspark 14.30 innebär tyvärr att det är tveksamt om jag hinner se hela matchen, samling 16.15. Men blir det jämnt får jag väl ta en liten försening, det får det vara värt!

Nu blir är det snart dags att laga lite gameday-lunch....spaghetti och köttfärssås!

Ciao ciao e buon domenica!

Saker på gång...

2010-10-14T23:14:00.000+02:00

Återigen fredag imorgon och ännu ett veckoslut är här. Efter att övriga veckan har gått på lite autopilot så trappar vi nu upp farten lite inför den stundande helgen. Fasen, imorgon blir det t o m att ställa klockan på väckning. 10.00 ska man infinna sig på Centro Sportivo i Tenero för tennismatch. Vinst för min del förra gången, ny medspelare imorgon och misstänker återigen att jag kan vara den svaga länken av de fyra deltagarna i morgondagens dubbelmatch. Förra gången lyckades jag maskera det bra, hoppas på något liknande imorgon. Fredagskväll kommer sedan bestå av restaurangbesök och hockeymatch i Ambri. Ambris kräftgång fortsätter, tränaren har fått sparken och ännu en storförlust mot Lugano i derbyt i onsdags. Ingrid gör imorgon sin debut på Ambris läktare, kanske detta kan bidra till säsongens blott andra vinst!?

På lördag är dock den stora dagen denna vecka. Då styr vi skutan, tillsammans med lagkamrat Dario Biffi, söderöver till härliga Milano för att först spendera dagen i centrala Milano men framför allt tillbringa kvällen på San Siros läktare för att bevittna Zlatan och hans vänner i rossoneri när de ska besegra Chievo. Ska bli vansinnigt roligt att besöka San Siro och och få kolla på Milan. Faktiskt en pojkdröm som går i uppfyllelse. Att mina sympatier till absolut största majoritet ligger betydligt längre nordväst på de brittiska öarna och Merseyside är ganska välkänt men var inte helt givet från allra första början. Som ung och entusiastisk 6-åring fick jag min allra första fotbollströja av min far efter en resa han hade gjort. Det var en svart och rödrandig tröja med texten #9 VAN BASTEN på ryggtavlan. Från den dagen och en tid framöver var Milan det stora laget och van Basten den stora idolen. Intresset flöt så småningom som sagt över engelska kanalen det var framför allt en viss Robbie Fowler som vann över mina känlslor till de helröda på Merseyside men jag har alltid haft ett gott öga till Milan sen den dagen jag fick min van Basten-tröja och på lördag ska jag alltså få se dom live på San Siro för första gången!

Söndagen är sedan inte mycket sämre den heller. Matchdag inte bara för egen del utan även för Liverpool och inte vilken match som helst, derby mot Everton. Efter en katastrofal inledning och en mycket turbulent tid i föreningen så är det läge att samla ihop trupperna och starta upp på nytt och tre poäng mot Everton är egentligen värt så mycket mer än just tre poäng. Förhoppningsvis kan spelarna få extra energi och inspiration från att den långa följetongen i ägarfrågan äntligen tycks vara över och när spelarna springer in på Goodisons Park gröna matta så är det troligen med nya ägare i ryggen. Skönt! Förhoppningsvis kan hela klubben äntligen börja se framåt och sakta men säkert börja bygga upp något nytt. Har sagt det tidigare och säger det igen. Det är dags för Liverpool att börja skriva ny historia och inte bara slå sig för bröstet över gamla meriter. Förhoppningsvis kan de nya ägarna ge de rätta förutsättningarna för detta.

Vår egna match får sedan stänga igen en händelserik och förhoppningsvis lyckad helg. Ett lag från de nedre regionerna av tabellen kommer på besök, men vi har haft problem i de tidigare matcherna mot motstånd av denna kalibern och det är dessutom otroligt viktigt att studsa tillbaka på rätt sätt efter förra helgens nederlag. Tre poäng är ett måste för att haka på i toppen. Veckans träningar har sett alldeles utmärkta ut och jag tycker vi kommer väl förbereda. Fasen, idag värmde vi t o m upp!

Ciao ciao och trevlig helg!

Hoppsan...

2010-10-13T00:21:00.000+02:00

Fyra minuter tog det, sen drog Holland ner byxorna på Sverige. Toivonen brände Sveriges chans till att skapa nerv och Behrang Safari bjöd bort matchen före halvtid. Snopet? Ja, lite. Oväntat? Ja, 4-1 var kanske oväntat men förlust...nja. Större delen av svenska folket har som vanligt glömt bort våra begränsningar och tror som vanligt att Sverige är minst lika bra som övriga länder i världstoppen och att allt enbart hänger på hur vi själva presterar. Men nu fungerar idrottsvärlden på det sättet att det finns en motståndare också, och ikväll råkade denna motståndare vara världstvåan och matchen spelades dessutom på en arena där denna världstvåa aldrig förlorat. 4-1 var absolut onödigt stora siffror, men tror Sverige och förbundskapten Hamrén lärde sig massor av denna match och vi har fortfarande en glimrande bra chans att nå EM!

Gilla Zlatans tackling på van Bommel på väg ut i omklädningsrummet i halvtid, och van Bommels iskalla reaktion...respekt!

Buona notte

Forza Svezia!

2010-10-12T19:32:00.000+02:00

Ny vecka har rullat igång och gårdagen hade inte mycket intressant att rapportera om. Vardagen har minst sagt börjat sätta sig för oss här i Bellinzona och dagarna rullar på i sedvanlig rask takt. Gårdagens träning inledde vi lite tidigare än vanligt för att hinna med en liten analys av helgens match. Inte lika kul att analysera förluster men onekligen aningen viktigare. Framför allt eftersom vi hade visat upp en del brister och genomfört en insats som vi inte kunde vara helt nöjda med. Vi betade av några få positiva punkter och sedan några fler negativa. Den efterföljande träningen var sedan en ganska bra träning med bl a en spelövning där vi skulle träna på lite av det som hade brustit i förlustmatchen. Perfekt, jag gillar verkligen när man lägger upp träningen på det viset och har ett tydligt syfte kopplat till matchsituationer med övningarna. Koncentrationen höjs alltid ett snäpp och träningen blir automatiskt bättre med högre intensitet. Bonuspoäng till Max!

Idag tog vi för ovanlighetens skull (??) sovmorgon. En sväng på gymmet, en korta runda i affären, väl hemma blev det matlagning för Ingrid och städning för Jimmy innan middagen intogs. Efter mat gick Ingrid och vilade sin trötta kropp lite medan jag passade på att lira lite xbox innan jag begav mig för att träna lite talangfulla ungdomar.

Nu är jag hemma igen, Ingrid har åkt till innebandyträning och jag har dragit på mig den gula landslagströjan och laddar för fullt inför kvällens stora händelse på Amsterdam Arena...Holland-Sverige. Kommer såklart bli stentufft för Sverige, Holland har ju inte torskat en tävlingsmatch på hemmaplan på tio år och dessutom aldrig förlorat på Amsterdam Arena. Allt annat än holländsk seger är egentligen en stor skräll men jag tror och hoppas att Sverige kan stå upp bra och förhoppningsvis kan man sticka emellan med lite farligheter och utnyttja någon av dessa. Holland har ju trots allt inte imponerat massor i inledningen, troligen klassisk baksmälla av ett lyckat VM, av kvalet med knappa segrar mot både Finland och Moldavien. Förhoppningsvis kan Grande Ibracadabra förgylla vår kväll!

Dai Svezia! Dai!

Ciao ciao

Första förlusten

2010-10-10T14:18:00.000+02:00

Så kom den till slut. Den första "riktiga" förlusten i Ticino-tröjan. Ett par förluster i betydelselösa träningsturneringar och uttåg ur cupen, men med uddamålet mot ett NLA-lag, har det såklart blivit men de nederlagen har varit enkla att skaka av sig. Igår kom första förlusten i serien och det sved desto mer. Ska direkt sägas att det kom mot ett start Davos, på deras hemmaplan. Siffrorna skrevs till slut 9-5 för hemmalaget. Även om Davos var starka och gör en bra match var det tyvärr så att de bitarna som varit vår styrka under försäsongen, försvarsspelet och boxplay, blev igår vårt fall. Två enkla mål insläppta i boxen redan i första perioden, undertecknad på plan och inblandad och en av syndarna vid båda fallen dessvärre. Dessutom ger vi Davos möjligheten att göra för enkla mål, egentligen kan samtliga nio mål till viss mån förhindras. Framför allt tillåts dom göra fyra mål, enkelt, rakt framför Tessi i kassen. Men Davos är ett bra lag och dom ställde frågor till vårt försvarsspel som vi inte hade svaren på och de blottade våra svagheter, vilka är att där finns situationer i vårt system som vi inte riktigt har diskuterat och arbetat igenom vilket leder till att spelare blir osäkra när dessa dyker upp i matchsituationer, med insläppta mål som påföljd. Nu ska vi inte gräva ner oss alltför mycket för detta. Med lite flyt hade vi trots allt kunna stjäla med oss någon poäng till Ticino, vi missade en straff tidigt i matchen och powerplay kunde haft bättre utdelning. 1 mål på 3 försök denna afton, tyvärr enligt mig en del på grund av lite märklig coachning där vi väljer att ha två uppställningar och byter mitt i powerplayet. Kan vara en god tanke om du kör fast och har svårt att skapa möjligheter men i vårt fall har vi en första uppställning som fram till igår varit 100% i serien och som dessutom inledningsvis fortsatte att skapa chanser. Du kan inte alltid göra mål i powerplay, och framför allt kan du inte alltid göra mål första minuten. Ibland behövs alla 120 sekunderna för att trycka tillbaka motståndaren, skapa ett par chanser innan du till slut sätter dit en balja. Att byta mitt i ger för mig enbart en motsatt effekt och powerplayet blir sönderryckt för båda uppställningarna. Däremot, funkar det inte alls för ena kan det vara läge att ge den andra chansen...i nästa powerplay.

Dock ska inte förglömmas att Davos spelade förra säsongen i NLB och kommer garanterat finnas med i toppstriden när säsongen summeras i slutet på februari. Vi mötte dom dessutom på deras hemmaplan och vi får helt enkelt ta med oss det som var positivt, bl a jobbade vi oss tillbaka in i matchen från 2-6 till 5-6, och ta lärdom av våra missar. Vi är fortfarande med i toppen, vi är fyra lag på nio inspelade poäng efter fyra omgångar. Nu väntar två mycket viktiga matcher innan serien tar uppehåll i två veckor, dessa blir otroligt viktiga för fortsättningen. Tappade poäng kommer innebära uppförsbacke både mentalt och i tabellen medan två vinster betyder att vi är med i racet i allra högsta grad!

Min egen insats då? Ömsom vin ömsom vatten kan man väl uttrycka det som. Å ena sidan fortsätter poängen trilla in, 2+1 blev det, vilket såklart är skönt samt pris som lagets bästa spelare. Men å andra sidan var jag en av syndarna till att det släpptes för billiga mål bakåt vilket inte alls är godkänt och drar ner helhetsbetyget rejält.

Dagen och bussresan i övrigt då? Inte mycket skillnad egentligen. Lite mer trångsatt då vi var ganska många i bussen, förutom laget var där en del spelarfruar samt en och annan president med på resan. Någon gemensam måltid intogs som sagt inte, trots att vi samlades fem timmar före matchstart. Ingrid hade därför rört ihop en god pastasallad som vi åt i bussen, doften spreds sig ganska snabbt i hela bussen med en del kommentarer som följd. Fråga mig inte hur övriga laddar upp med mat och när de äter, jag är inte säker på att jag själv vill veta! Ett kortare stopp gjordes, ca tre timmar före matchen men då tar många bara en kopp kaffe och en bit kaka. Otänkbar uppladdning för mig, men det handlar såklart en hel del om inkörda vanor. Matchdagar är jag mer eller mindre som Skalman och hans ät-och-sovklocka. Ruckas det på dessa rutiner så ruckas det på hela uppladdningen och fokuseringen på matchen.

En intressant incident inträffade dock på vägen till Davos. Körandes uppe i bergen skulle vi igenom en by med väldigt smala vägar, knappt två cyklister kunde mötas utan att behöva väja lite. Här, när det är som smalast och dessutom i en kurva, får vi möte av en annan buss. Allt stannar upp och alla bara tittar på varandra i flera minuter, bilarna hopar sig bakom båda bussarna och allt står stilla. Till slut tar vår busschaufför initiav och slutligen backar den andra bussen tillbaka 20-30 meter där vägen var lite bredare och med lite snirklande kunde vi passera varandra. Mycket märklig situation.

I övrigt visades såklart film. Dubbat på italienska. Utan text. Visserligen har italienskan förbättrats på sistone men den lektionen var jag inte sugen på att ta igår. Blev lite Gazzetta dello Sport istället och sen lite FM på iphonen. På vägen hem föll dessutom filmvalet på Prince of Persia, som jag laddade ner i förrgår och som jag och Ingrid troligen ska se nu ikväll (på engelska). Blev att fokusera rejält på allt annat än tvn under hela resan, ljudet var det ju inga större problem med eftersom Jake Gyllenhall höll sig till briljant italienska...märkligt fenomen med att dubba. Varför inte bara nöja sig med att texta? Men visst, kan man inte språket alls så blir det ju inte så häftigt även om du har text.

Söndagen har bestått av ett trist familjebesked, en sväng på gymmet och strax blir det efter ett mindre mellanmål Arti & Mestieri hela eftermiddagen för att kika på innebandy och stå i kiosken på U21-matchen!

Ciao ciao

Game day

2010-10-09T12:48:00.000+02:00

Helgen har än en gång gjort intåg i våra liv och som idrottare innebär det också att det börjar närma sig ny match. Denna helg är det lördag som är Game Day. Bortamatch i Davos står på schemat. Enligt rapporterna en mycket svår match. Davos höll den föregående säsongen till i NLB och är således ett lag med kvalité. Efter en överraskande förlust i premiären har det blivit två segrar, bl a 8-1 borta mot vår premiärmotståndare Uri (vårt resultat, 6-3). Inte nog med att Davos är ett bra lag, laget är dessutom hemmahörandes på väldigt hög höjd har jag fått berättat för mig, mer än 1000 meter över havsnivå vilket såklart har en viss fysisk påverkan. Blir en helt ny erfarenhet för mig då jag aldrig har idrottat på hög höjd tidigare. Ska bli minst sagt intressant! Förhoppningsvis kan vi fortsätta spela ett stabilt grundspel med trygg defensiv och krydda detta med vassa kontringar så är jag övertygad om att vi har goda möjligheter till att plocka med oss ett antal poäng hem till Ticino. Trenden hittills under säsongen har varit att det har passat oss bättre att spela mot starkare motstånd, förhoppningen är att så blir fallet även idag. Jag ser dessutom med tillförsikt framemot min första bussresa tillsammans med detta lag. Inte för att tre timmars bussresa är något man längtat efter, men det ska bli spännande att följa hur bussrutinerna ser ut i detta lag! Dock känner jag redan till ett orosmoment i uppladdningen inför match och det är, inte särskilt överraskande, maten. Ingen planerad måltid gemensamt är inplanerad utan ett stopp görs på vägen och där väljer man själv vad man stoppar i sig. Ett upplägg som enligt mig fungerar bra vid kortare resor, som den vi gjorde vid premiären. Men vid längre resor som idag, när det är samling 14.15 och match fem timmar senare är det inte lika bra. Framför allt inte eftersom erfarenheten hittills är att matvalen ofta är tvivelaktiga här. Jag kan dock i dagsläget inte göra mer än att förbereda mig själv så bra som möjligt och idag följer det med en pastasallad som intas vid den vanliga tidpunkten, ca 3-4 timmar innan match.

På återseende imorgon med resultat och några ord om resan och matchen!

Röke-Halmstad på Tyrs Hov imorgon. Lycka till boys och fortsätt på den inslagna vägen!

Ciao ciao!

Bilder från solig höst(??)dag i Bellinzona

2010-10-07T17:33:00.001+02:00

Jag hörde något om regn och 11 grader i Hässleholm. Detta var dagens temperatur i Bellinzona. Shorts och t-shirt klädvalet!

Avnjuter lite San Pellegrino i solskenet på torget

Kraftig krock! Solsken, tempen visar 20+, shorts och t-shirt men när man kliver in i en butik ligger där julsaker på hyllorna! Och Ingrid var såklart tvungen att shoppa lite...mindre än tre månader till jul!?

Musikunderhållning på torget.

Inköp och uppätning av kastanjer. Smakade alldeles utmärkt.

Ingrid föll in i gamla synder vid tillagningen av dagens lunch och lagade lite för mycket mat. Bilden är tagen EFTER att vi båda ätit två portioner...

Nu blir det innebandy för hela slanten kvällen lång innan helgen snart än en gång knackar på porten. Ja, tiden går rasande fort även i Ticino kan vi konstatera!

Ciao!

Solsken

2010-10-06T17:32:00.000+02:00

Ingrid tillbaka och det har Ticino valt att fira med strålande solsken, i stort sett helt utan sällskap av moln ser den också till att kvicksilvret med råge tagit sig över 20-strecket. Den Ticinesiska hösten är just nu väldigt tuff att handskas med........! ;-)

Ingrid tillbaka innebär att lite gamla rutiner också återvänder, däribland morgon (eller snarare förmiddag) promenad. En lång promenad i solskenet blev det innan dagens första måltid intogs. Därefter stack Ingrid iväg till gymmet och då jag var där igår så stannade jag hemma och bekantade mig mitt nya tillskott, FIFA11. Ingrid hade det med sig från Sverige och igår kväll efter att hon gått till sängs lite tidigare än vad jag tänkt mig så stiftades den första bekantskapen. Idag blev det ytterligare ett par matcher. Inte mycket nytt från förra årgången men än dock ett bra och kul spel. Dock enligt mig betydligt mer frustrerande då jag egentligen är bättre på NHL, förlusterna överskrider tyvärr antalet vinster - än så länge iaf!

Glömde nämna att vi fick denna månads träningsschema under måndagens träning. En mycket trevlig överraskning infann sig och mina böner verkar blivit hörda (åtminstone denna månad) - träning torsdag istället för fredag! Den klassiska svenska fredagsmyset gör åter intåg i Lagerkvist/Bengtsson hushållet! Tummer upp för det!

Sista helgen i oktober är dessutom matchfri och därmed en ledig helg. Detta får man såklart passa på och utnyttja och idag bokades flyg och hotell för en snabb weekend fre-sön i Rom. Har aldrig tidigare varit i Rom och där finns massor med sevärdheter som man ser framemot att få bevittna in real life. Inte nog med detta så är även dubbla besök på San Siro inbokat. Först ut Zlatan och hans kumpaner mot Chievo 16 oktober och sedan även Inter-Brescia 7 november i sällskap med Torstensson/Hansson/Åström som denna helg tittar ner för visit!

Nu är det matdags och njuta av de sista minuterna av dagens solsken.

Ciao ciao

Uppvärmning?

2010-10-05T00:19:00.000+02:00

Måndag. Under innebandysäsongen bestäms oftast måndagshumöret till stor del av helgens resultat. Vinst eller förlust? Hur var den egna insatsen? Hur gick det för konkurrenterna? Hur ser tabellen ut? Dessa frågor är alla bidragande faktorer till hur väl man tacklar denna dag som är startskottet för en ny spännande vecka, eller om man hellre vill...brutalt påminner om att helgen är slut. För egen del är det just nu närmare det förstnämnda då vi Ticino-spelare för tredje veckan i rad vaknar upp som vinnare och nu dessutom som serieledare. Att jag numera har förmånen att slippa vakna till ljudet av en irriterande väckarklocka är såklart också en bidragande orsak men det behöver vi inte gå in närmare på...

På väg ut för att köpa tidningen slog det mig att vi eventuellt hade tvättid idag (här bokar man inga tider utan tilldelas fasta dagar enligt ett rullande schema), och mycket riktigt var fallet så. Blev genast upp och rafsa ihop tvätten och sätta igång. Bra tajming för Ingrid, hon kommer tillbaka imorgon! Denna miss i planeringen gjorde att det inte blev mycket tid över för annat idag vilket tyvärr gjorde att jag missade att kunna besöka ett svenskt pojklag från Örebro som är nere för träningsläger. Ingrid's förening Verbano har en del utbyte med föreningarna i Örebro då de haft en svensk tränare vid namn Patrik Davidsson som är från just Örebro. Bl a har Giorgio, som jag nog nämnt tidigare och som är tränare för Ingrid, varit i Sverige de två senaste säsongerna tillsammans med några schweiziska tjejer och nu denna säsongen är Lisa här och lirar med Verbano. Och så då ett pojklag från ÖSK på träningsläger. Hela laget var och kollade vår match igår så man hade lite extra stöd i ryggen! Var uppe på läktaren efteråt och snackade lite med dom och blev inbjuden till att komma och kika på deras träning idag då dom skulle lira en liten småplansturnering. Men som sagt, usel planering satte tyvärr stopp för detta.

Måndag innebär som alltid en lång kväll i Arti & Mestieri. 17.45 drar första gänget igång och idag var det tänkt att jag skulle hålla i hela träningen. Riktigt kul och jag känner det är lättare för mig att bidra genom att själv kunna hålla i övningarna då jag ännu inte riktigt känner mig bekväm med att gå in och peta i andras sätt att planera och genomföra träningar. Då föredrar jag hellre att bjuda på många goda exempel så får jag hoppas att de får någonting med sig. Dessutom lär man känna ungdomarna bättre när jag själv håller i övningarna. Och sist men inte minst, ett utomordentligt bra tillfälle att slipa på italienskan! Bilden jag fått hittills är att Ticino har duktiga och engagerade ungdomsledare. Dock är min uppfattning att träningarna saknar lite variation. Ofta är varje träning ganska lik den andra vilket till slut kan leda till minskad koncentration hos spelarna och då även i förlängningen minskad utveckling. Jag försöker därför bjuda på olika varianter av övningar och jag kan lova en sak: övningen "hörnen", "bananen", "McDonalds" eller vad ni nu vill kalla den, här heter den "karusellen"...den kommer jag inte köra en enda gång! För den kan spelarna nog i sömnen vid det här laget. Karusellen i all ära, den är en utmärkt övning för målvaktsuppvärmning. Men tuggar man den varje träning blir den lite uttjatad.

Ett intressant fenomen som jag snuddat lite vid tidigare här på bloggen är uppvärmning. ALLA lag i Ticino värmer upp innan träning...utom herrlaget. EN gång har vi haft en vettig uppvärmning sen jag kom hit...EN gång! Idag var "uppvärmningen" spel 2-2 i korta matcher med avbytarna tillgängliga som väggpassare. Småplansspel har varit en återkommande variant, fotboll är en populär aktivitet eller väljer man att köra matchuppvärmningen rakt av...utan jogging före. För på matcherna har vi individuell uppvärmning utomhus innan vi kliver in på banan då det direkt är klubba och boll för målvaktsuppvärmning som gäller, vilket iofs är ett upplägg jag tycker är alldeles utmärkt och tycker fungerar kanonbra. Nu ska dock inte allt förkastas rakt av, helt klart kan jag tycka att man ibland lägger lite väl mycket tid på att springa utan klubba och boll. Beroende på hur träningen är tänkt att se ut tycker jag man ofta kan använda sig av övningar med klubba och boll inblandat, men då bör det ske i lungt och stillsamt tempo med just syftet uppvärmning för fenomenet uppvärmning har ju faktiskt fysiologiska grunder att stå på. Inte bara minskar det skaderisken utan du förbereder dig även mentalt på uppgiften som ska utföras men framför allt så ökar det din prestationsförmåga. Dåligt uppvärmd orkar man mindre och mjölksyran blir snabbt din kompis medan en ordentlig uppvärmning är grunden för en god prestation. Därför är det enligt mig vansinnigt att använda sig av övningar med spelmoment innehållandes både snabba vändningar, korta ruscher och kampmoment som "uppvärmning". Intressant är ju då var någonstans på vägen det gick "fel" i TIUH. Alla ungdomslag värmer upp ordentligt och samtliga ledare är faktiskt väldigt noga med det (tummen upp för det), men herrlaget gör det inte. Hmm...
Nu ställer ni kanske frågan varför jag inte säger ifrån. Har försökt smyga in tankarna men nä, det verkar ju funka för dom och några skador har vi inte dragit på oss (än). En gång har vi joggat gemensamt inför en match och som sagt en gång har vi joggat inför en träning, båda gångerna har det dragit ganska djupa suckar. Det verkar helt enkelt vara ganska djupt rotat i detta lag och vem är jag att inte rätta mig i ledet? ;-) Det är ju trots allt roligare att lira småmål än att köra indianhopp och höga knän! Blir kanske läge att längre fram under säsongen, när benen börjar bli lite tröttare och känningarna fler, trycka lite hårdare för att det inte är ett tramsigt påhitt utan faktiskt har sina fördelar!

Detta är nu sista kvällen i ensamhet, imorgon hämtar jag Ingrid på flygplatsen i Milano. Ska bli skönt att få hem henne igen, har varit ganska tomt utan henne!

Ciao ciao

Ingen vacker vinst, men dom är också värda tre poäng...

2010-10-04T03:00:00.003+02:00

Slutresultat 4-3. Underläge 0-2 efter första. Ikapp till 2-2 efter andra och ett avgörande miniryck i tredje regisserat av vår stjärnback Roberto "Rookie/Puyol" Valsesi. Thurgau reducerade på slutet men deras forcering med sex man på plan bar ingen frukt och tre nya poäng till Ticino Unihockey! Beröm till Thurgau för deras insats, rapporten och förberedelserna inför match sade att det var ett lag som backade hem långt och låg stilla i sina positioner. Ny tränare eller bara nya idéer, vad vet jag men det Thurgau vi mötte idag spelade ett högt 2-2-1 där de gjorde de väldigt svårt för oss matchen igenom. Vi borde kunnat löst det hela bättre och straffat dom hårdare men misslyckades med detta och ska vara glada över segern. Dessa vinster är också värda tre poäng och är direkt nödvändiga att plocka om man tänker sig vinna en serie. Så beröm trots allt till rossoblu för att vi i slutändan ändå bärgade ännu en viktoria och allt jämnt toppar serien!

Egen insats. Solid rakt igenom tycker jag. 1+1 i matchprotokollet. Men aningen bättre skärpa i avsluten från kedjekamraterna hade det kunnat bli flertalet assist till men eftersom vi hamnade före motståndarna på resultattavlan ändå så är det av mindre betydelse! Hur målet gick till? Gissa... ;-)

Ciao ciao

PS. På grund av yttre omständigheter, vi kan kalla det upphovsrättsliga skäl, kommer denna blogg från och med idag på obestämd tid INTE innehålla något från the Barclays Premier League.

Nya rutiner...

2010-10-03T13:44:00.000+02:00

Min lördag kan beskrivas i korta drag. Sen uppstigning, frukost, gymmet, slaviskt följande av Engelholm-Röke på innebandy.se, Tottenham-Aston Villa, matlagning (ännu en lyckad pastarätt, penne m kyckling och gorgonzolasås), Entourage (äntligen blivit färdig att sätta tänderna i denna serie!) och avslutningsvis Parma-Milan och här och var en och annan NHL-match inklämd. Inte den roligaste av lördagar, i synnerhet när den genomförs utan sällskap men än dock en lugn och behaglig dag.

Dagens stora glädjeämne var såklart Rökes härliga skalp (?) borta mot Ängelholm. Resultatföljden under matchen vittnade om en fantastisk första halva, vilket också bekräftats i efterhand av coachduon. Engelholm ser sig själva som en av de starkaste kandidaterna till seriesegern, ledsen Dennis men den åsikten delar jag inte med dig, så även om Röke så sent som förra säsongen spelade en division högre så är det med nuvarande förutsättningar en mycket tuff bortamatch. Men "nya" Röke antog utmaningen på bästa vis! Kvällen före match varnade jag FBC-coachen Mårtensson via facebook att om ungtupparna i vinrött var på rätt humör skulle de få det hett om öronen och rapporterna säger att Röke ska ha kontrat Engelholm sönder och samman! OM jag skulle velat vara på plats i Ängelholms idrottshall igår! Jag avundas (och glädjs) med Rökepågarnas känsla igår. Det är en speciell känsla med en lördagsmatch. Hela helgen ligger för dina fötter att jämföras med söndagsmatcherna som avslutar helgen med måndagsmorgon som nästa anhalt. Nej, jag vet precis hur grabbarna kände sig igår, förväntansfulla inför en intressant match och en lördagskväll med allt vad den har att erbjuda. Förlust och kvällen går i mörkare toner och man analyserar matchen om och om igen över en öl som inte smakar som den borde. Vinst och kvällen öppnar upp sig som Sesamporten, skratten är högre och matchen diskuteras med glädje över en kall och välförtjänt öl. Oslagbart!

För egen del är det just idag söndagsmatch som väntar. Men inte vilken söndagsmatch som helst, detta blir något helt nytt för mig. Första tekning är nämligen...20.00...en söndag! Tack och lov har man inget jobb att kliva upp till tidig måndagsmorgon. Denna aningen bisarra starttid betyder att krävs nya rutiner för matchdag. För de som inte redan visste det så är jag väldigt noggrann med mina rutiner när det kommer till matchdag, det är viktigt, och en självklarhet, för mig att komma så väl förberedd som möjligt till match. I Röke spelade vi i stort sett alltid hemmamatcher kl. 15.00 och en sådan dag är numera schemalagd och inristad i sten för mig. Nytt lag, nytt land och nya tider kräver också nya rutiner. Sen matchtid innebär att man "slipper" ställa klockan för frukost. Frukost kan nu intas när man vaknar och sedan intas alltid middag 3-4 timmar före matchstart. Men däremellan då? Normalt är det inte många timmar som behöver "slås ihjäl" och det brukar bli någon film eller eventuellt lite tv-spel. Nu blir det lite annorlunda när i stort sett en hel dag ska passera innan det är matchdags, då funkar det inte riktigt att bli alltför inrutad och fokusera på matchen redan från uppstigning. Givetvis har jag spelat matcher vid denna tid förr, men då brukar det allt som oftast handla om vardagsmatcher och då har man haft ett jobb att sköta under dagen.

Idag föll valet på att lämna lägenheten direkt efter frukost och ta en lite promenad ner på stan en sväng. Jag satte mig på torget och tog en "fika" (jag beställde in vatten, klassas kanske inte riktigt som en fika) och lästa Gazzettan. Ja, det stämmer att jag läser Gazzetto dello Sport vilket jag faktiskt gjort hela veckan. Förstår jag något? Inte mycket, men oftast begriper man tillräckligt för att greppa om vad artiklarna vill ha sagt. För er som inte känner till Gazzettan så är det modern och den stora förbilden till vår egen rosa bilaga i Aftonbladet. Gazzetto dello Sport, som såklart också är rosa, består till 98% av fotbollsskriverier vilket faller mig utmärkt i smaken. Dagen efter match i italienska ligan är där alltid mycket smaskigt att ta sig igenom, och betygskolumnerna är ju trots allt inte så svåra att förstå! Gårdagens Ibra gick mållös av planen och kunde kvittera ut betyget 6, och var klart godkänd enligt Gazzettan. Bäst var såklart Pirlo, med all rätt efter ett sådant spektakulärt mål! Jag promenerade sedan lugnt hemåt och nu sitter jag och slutför detta blogginlägg innan de vanliga rutinerna kan ta vid. Skillnaden blir att film ersätts med fotboll. Eftersom det är eftermiddag så erbjuds ju möjligheten att titta på fotboll, i detta fall till att börja med Newcastle-Man City och till huvudrätt Liverpool-Blackpool. Vid sidan av dessa matcher spelas tydligen något Londonderby...?

20.00 blåser domaren första signalen i Arti & Mestieri och jakten på tre nya poäng inleds. Thurgau står idag för motståndet och är tydligen ett lag som brukar hålla till i de nedre regionerna, de förlorade bl a senast mot vår premiärmotståndare Uri. Men dessa matcher innehåller även de massvis med fallgropar som vi måste jobba hårt för och vara nogranna med att undvika.

Ciao ciao e buon domenica!

Full rulle...

2010-10-01T16:45:00.000+02:00

Många kanske tror att jag sitter och trycker i lägenheten och enbart spelar xbox hela dagarna nu när Ingrid är i Sverige. I så fall kan ni inte ha mer fel, åtminstone inte idag. Upp tidigt imorse, jag hade av någon anledning fått för mig att president Botolli sagt att intervjun var 9.30. När jag vaknade slog det mig att 9.30 egentligen inte alls bekant och jag blev allt mer övertygad om att han hade sagt "half past ten" och inget annat. Skickade ett sms för att få bekräftelse men inget svar. Då jag inte var helt hundra fick man ju helt enkelt sätta sig på bågen ner till Piazza där intervjun skulle ta plats, men givetvis som väntat ingen journalist. Hem en sväng igen för att sedan timmen senare göra ett nytt försök. Denna gång en journalist och intervjun tog vid. Han ställde ett par frågor och vi pratade ganska allmänt om innebandy i stort, mitt liv här i Ticino samt skillnader mellan Sverige och Schweiz. Hela intervjun lyckligtvis på engelska. Det hela gick väl i stort ganska bra tycker jag, vad mer kan man göra än att svara på frågorna? På söndag mellan 17 och 18 ska en snutt på fem minuter sändas i en av Ticino's större radiokanaler. Journalisten lovade att maila mig den färdiga audiofilen så med lite lycka kanske en länk kan poppa upp här på bloggen...

Intervjun tog inte alltför lång tid. Jag passade på att fylla på pengar på mobilen innan det bar hemåt igen. Men än en gång bara en kort sväng. Hann chatta lite med Ingrid via facebook innan det bar iväg igen. Hade stämt lunchträff med U21-tränaren. Tillbaka in till centrum och mötte upp Nicolò och hans flickvän för en bit mat på Piazza. Trevligt med lite lunchsällskap och dessutom en liten italienska lektion. Hela lunchssamtalet skedde på italienska och är tempot bara tillräckligt lågt och uttalen tillräckligt tydliga så hänger jag med riktigt bra om jag får säga det själv. Efter en god måltid och ett trevligt samtal om innebandy, hockey och xbox, en hel del hymlande ögon från flickvännen, hon verkar inte helt nöjd med Nicolò's intresse för tv-spel (borde kanske presentera henne för Ingrid) hoppade jag lite stolt upp på bågen med riktning hemåt på nytt. Som ni kanske förstår bor vi inte så långt från centrum.

Hann med en match på NHL11 xbox live (vinst 9-3) innan nästa punkt på dagordningen väntade. Klippning. Håret växer som bekant fort och gör så även om man flyttar utomlands. Har bävat en aning för detta ända sedan vi flyttade hit, hur skulle nu detta gå. Är ju van vid att Petter's morsa klipper mig. Ska man nu gå och klippa sig hos en person man knappt förstår!? Min briljanta italienska hade ju dock lyckats boka in en tid till mig så ganska lugn tog jag mig trots allt dit. Lyckligtvis var det ingen större kommunikation som krävdes för att hon skulle förstå vad jag var ute efter, att få lite kortare hår, så det hela föll väl ut.

Och nu sitter jag här. Nyintervjuad, mätt och belåten samt nyklippt och alldeles strax nybloggad. Tar nog sikte på xboxet, bör hinna ett par matcher innan fredagskvällens sedvanligt härliga sena träning!

Avslutar med att bjuda mina lagkamrater på en bild från gårdagskvällens sista match. Precis innan läggdags stack jag emellan med ett hett derby...

Ni kan ju enkelt lista ut vilket lag jag styrde... Forza Ambri!

Ciao ciao

Träning

2010-09-30T12:51:00.000+02:00

Onsdagskvällen innebar som vanligt. Först en kort sväng på U16-träning när dom körde powerplay och boxplay, dela ut lite småtips men i den åldern är det ju framför allt viktigt att alla får prova på många olika roller. Sedan iväg på egen träning. När man tränar måndag, onsdag och fredag blir just onsdagsträning veckans egentligen viktigaste träning. Måndag är dagen efter match med allt vad det ofta bär med sig och fredag är sista träningen innan match när man ofta bara finslipar detaljer. Framför allt här i TIUH blir denna sista träning av annan karaktär av flertalet anledningar: den ligger på en sen fredagskväll, vi tränar i en annan hall som har ett golv som kan liknas vid isbanan i Ambri-Piotta och därmed inte bjuder upp till några större möjligheter till någon högre intensitet på varken övningar eller spel. Därför blir vår fredagsträning likt en enkel lördagförmiddagsträning hemma i Sverige. Så eftersom måndagsträningar ofta (omedvetet?) blir lite avslagna (iaf är detta min erfarenhet genom åren) så har vi alltså endast en träning kvar. Onsdagsträningen. Inte mycket att spela på och såklart inte optimalt på något vis. Nu när det går bra för oss och spelet flyter på fint så är det såklart inga problem, men skulle läget varit annorlunda och man vore i stort behov av att gnugga på saker och göra vissa förändringar så hade det blivit knappt med kvalitativ tid om ni frågar mig.

Så hur utnyttjas denna viktiga träning då? Vi spelar! Kort snack, målvaktsuppvärmning (och utespelare, för här joggas minsann inget före!) som på match, indelning av femmor och lag sedan spel resten av träningen! Inte riktigt min smak av upplägg och på inget sätt hur jag hade lagt upp det om jag vore tränare. Jag är inte för att nöta en massa övningar, absolut inte för då kan man lika gärna spela mycket. Men för mig behövs mer variation än att bara spela 5 mot 5. Spelar man för mycket på träning är min uppfattning och erfarenhet att intensiteten sjunker successivt och då försvinner också en del av vinsten i träningen. Det finns massor av övningar där man kan bryta ut olika matchsituationer och på så vis träna mer kvalitativt på dessa situationer. Sedan ska ju allt såklart mynna ut i en helhet och självklart ska man spela 5 mot 5 på träningarna, men för mig räcker det med 30-40 minuter. Gårdagens träning var dock ganska bra och spelet var långa stunder ganska lovande. Vi var kvällen till ära "förstärkta" av president Botolli och sportchef Tomatis som utgjorde en tungt backpar för att fylla ut till fyra fulla femmor. Positivt från igår var även att jag känner att konkurrensen tätnar rejält i laget vilket enligt mig enbart är bra. Vi är lite tunna på backsidan, inte kvalitémässigt utan saknad av kvantitet, men på forwardssidan är vi 12 man som slåss om platserna i de tre första kedjorna. De som för tillfället är utanför slåss hårt för att ta sig in och sådan konkurrens är i mina ögon sund för ett lag, i synnerhet för ett lag som vill slåss i toppen. På så vis måste alla vara på tå hela tiden och kan inte slappna av.

I eftermiddag ska jag först bort en sväng till bilfirman som står för bilen vi kör runt i och ta en bild till klubbens årliga tidning. Därefter blir det en runda på gymmet, lite tv-spel (skulle jag tippa på iaf) och ikväll en ungdomsträning. Avstår dock troligen U21-träning och stannar nog hemma för att kika på Utrecht-Liverpool i prestigefyllda Europa League! Dags för Liverpool att börja prestera, och då pratar jag inte bara om poängväg utan snarare framför allt spelmässigt!

Och imorgon har jag ett tidigt, 9.30, möte som president Botolli bokat in. Radiointervju med den lokala Ticion-kanalen! Tack och lov ska intervjun ske på engelska. Visserligen tar min italienska små steg varje dag, men en radiointervju fixar den knappast...

Ciao ciao

Händelserika dagar...

2010-09-29T13:45:00.000+02:00

Bloggen har nu legat på lite halvfart de senaste dagarna eftersom det som bekant varit Sverigebesök i casa di Lagerkvist/Bengtsson. Men igår morse körde jag familjen Bengtsson till flygplatsen i Milano och är nu alldeles ensam en vecka framåt. Bestämde mig för att jag inte skulle köra direkt hem igår utan svängde inom Lugano Sud för att shoppa lite. Det blev ett par tröjor men framför allt blev det en sväng på MediaMarkt med inköp av nya NHL11 som resultat. Ingrid förstod inte varför jag inte kunde vänta en vecka så hon kunde köpa det i Sverige så jag fick svenskt språk på spelet. Jag ser det snarare som att jag får en extra istid då hon inte är hemma, vilket i detta fall trumfade språkfrågan. Numera är man ju ändå så pass internationell så det vållar inga större problem direkt!

Efter en sväng på gymmet under eftermiddagen och en stunds invigande av det nyinköpta spelet begav jag mig iväg en kort sväng på ungdomsträning. Sedan var det hockeydags igen, men inte framför tv-spelet, utan live i Ambri-Piotta. Denna gång åkte jag med president Botolli som är, som jag nämnt tidigare, en mycket inbiten supporter med säsongskort. Ambri har inlett denna säsong katastrofalt och Alan lägger mycket av detta ansvar på tränaren, han har inte mycket till övers för denne huvudansvariga kan jag lova! Att inledningen varit usel visade sig dock även på annat vis också. Derbypublik siffran från i fredags på 6500 hade minskat till klena 2300 och spelet på isen var det klassiskt krampaktiga och självförtroendefattiga spel som kännetecknar ett lag i kris. Att man dessutom i dagsläget har åtta man på skadelistan och fick kasta in två purfärska juniorer ökar såklart inte förutsättningarna. Ambri krigade dock på förtjänstfullt och ställningen var efter två perioder alltjämnt 0-0. I andra periodpausen diskuterade jag och Alan just fenomenet av att ligga i botten och hur svårt det är att ta sig ur det och att man ofta förlorar denna typen av matcher på målsnöret (vilket man tyvärr har egen smärtsam erfarenhet av från de senaste säsongerna i Röke). Och mycket riktigt gick det emot de blåa krigarna under de avslutande 20. Halvvägs in i perioden tilldömdes motståndarna Zug en mycket mycket mycket tveksam straff. Min erfarenhet av straffar och hockey är att det är väldigt sällsynt att det döms straff i hockey, jag har aldrig riktigt förstått mig på bedömningen då jag massor med gånger sett till synes solklara straffar rendera i endast utvisning. Men i detta fall valde domaren, kontroversiellt nog, att döma straff. Ambri publiken visade omgående sitt enorma missnöje med detta domslut och började vissla hejdlöst och kasta in saker på isen. Passion för sitt lag i allra högsta grad, underbart!

Imponerande nog la straffskytten en kanonstraff och kunde ge sitt lag ledningen med 1-0.

Domaren insåg troligen sitt misstag eller påverkades bara av publiken och gav snabbt, och löjligt billigt, Ambri möjligheten i powerplay. Ambri's powerplay är dock helt signifikativt med laget och tabellposition, alltså helt uddlöst och ofarligt. 2-0 föll givetvis enkelt kort därefter och efter sen reducering tilläts Zug sätta 3-1 i tom kasse och förlust nummer åtta var inkasserad. Måste säga att jag lider en aning med Ambri-spelarna, jag har själv varit med om att torska åtta raka matcher och det var i en lugn och stillsam innebandyserie i Sverige utan några större påfrestningar från media eller publik. Här har man ett par tusen passionerade fans i ryggen att stå till svars inför samt media som trycker på och ställer jobbiga frågor. Jag skulle inte vilja byta kläder med någon i Ambri kan jag lova!

Kvällens behållning var dock inte hockeymatchen i sig. Det var att bevittna och lyssna till det engagemang som publiken har. I periodpausen förde Alan hetsiga diskussioner med en barndomsvän om lagets situation, de var inte riktigt överens och det var underbart att se deras kroppsspråk. Vilda diskussioner som alltid slutar med ett leende och en klapp på axeln. Och bredvid mig och Alan på läktaren satt en äldre herre som troligen inte missat en Ambri-match sedan dagen han tog sina första staplande steg. Alan "varnade" redan före matchen att denna herre skulle vara underhållande och han hade inte fel. Högljudda protester och yvigt kroppspråk matchen igenom och om jag känner sympati för spelarna så lider jag med denna man, hans blåa Ambri-hjärta måste lida tuffa kval för tillfället! President Botolli var såklart även han en behållning att beskåda, inte sen att vifta och gasta på både spelare och domare och framför allt duktig på att vissla högt och mycket!

Jag får avsluta med ett par ord om söndagens match. Vinst som sagt med 6-1 och vi genomförde en genomgående stabil insats. Vi släppte igenom lite för mycket skott, men Tessitore i kassen var stabil som vanligt så det vållade inga problem. Det stabila försvarsspelet håller i sig och motståndarna har svårt att skapa farliga målchanser på oss. Motståndarna, Laupen, körde men en hög press (eller snarare, de låg högt utan att pressa särskilt hårt) matchen igenom och detta löste vi exemplariskt denna gång. Vi agerade lugnt och stillsamt och högg kompromisslöst när tillfälle gavs. 2-0 i första perioden grundlade segern för i period 2 och 3 kontrade vi dom sönder och samman. Min egen insats då? Jodå, till slut riktigt bra. Kände mig väldigt avslappnad och fokuserad inför matchen. Första perioden blev för min kedja smärtsamt lik förra matchen och vi hade svårt att komma till målchanser, en ribbträff från mig var allt vi vaskade fram. Inför andra perioden gjordes ett byte i vår lina, Biffi kom in med oss och vi fick bättre fart. Hur mycket det var själva bytet som gjorde det vet jag inte, Laupen hade blivit lite mer desperata och bjöd på lite mer framför allt i kontringsväg vilket passade vår kedja väldigt bra. Vi skapade flertalet målchanser utan att få utdelning och egentligen hade detta kunnat leda till en väldigt frustration, men inte denna gången. Jag vet inte om det har med ökad rutin att göra men jag kände mig väldigt lugn, troligen för att vi nu åtminstone hade börjat skapa målchanser och då är det alltid bara en tidsfråga innan målen börjar trilla in. Men jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt skönt när Ludo prickade in 3-0 på min passning och kvällens första poäng äntligen var antecknad. Första målet i tävlingssammanhang, i powerplay såklart, innebar 4-0.

Ingrid blev löjligt nöjd över denna bild på mitt första "riktiga" mål i TIUH-tröjan. Från favoritpositionen i PP såklart!

Innebandy är en sport med snabba vändningar, kan senast Pixbo bitter intyga, och 4-0 är egentligen ingen säker ledning men Laupen var i praktiken här ett slaget lag. Vår trygga defensiv gör oss svårforcerade och när vi kontrar så vasst så är vi svårslagna. Dock kommer matchbilden såklart vara annorlunda mot många av de svagare lagen i serien, men även mot dessa är det viktigt att inte tumma på försvarsspelet. Magkänslan är väldigt bra och jag tror att detta laget kan räcka riktigt långt i årets serie. Men än återstår det många poäng att spela om!

Nu blir det nog strax ett par matcher NHL11!

Ciao ciao

Kort...

2010-09-26T23:53:00.000+02:00

Vinst 6-1. 1+3 av #18. Vinst i kvällens kortspel mot familjen Bengtsson. Röke vann med 9-2. Extra kul att Jacke Eliasson levererade ordentligt! (dessutom Bolton-United 2-2) BRA SÖNDAG!!!

Mer om dessa händelser snart...

Buona notte