Jobb!

Ännu en vecka har sprungit iväg och nu är sitter man åter på en matchdag. Denna vecka har för ovanlighetens skull faktiskt innehållit jobb för min del, både torsdag och fredag har jag befunnit mig i Tenero och varit domare (!!!) på Rivella Games, en stor skolturnering som arrangeras över hela Schweiz.

Fullt ös i hallen, fyra planer igång samtidigt en hel dag

Hög ljudnivå en hel dag är såklart jobbigt, men det var väldigt kul att se allt engagemang och denna glädje som barnen kommer med. Alla delaktigt, framför allt under dagen med de yngre barnen där de som inte spelade istället agerade högljudda supportrar med färdiggjorda plakat osv...

Under sina pauser kunde man dessutom kliva ut från den höga volymen i hallen och ta steget ut till en drömmiljö, Ticinovädret har åter visat upp sig från sin allra bästa sida och båda dessa dagar har jag tillbringat samtliga mina raster sittandes utomhus, utan jacka, och avnjutit solen och omgivningarna. En klarblå himmel och solsken mot de snötäckta bergstopparna är en vy som får ständigt får dig att le, det kan jag lova...

Julkänsla? NEJ, men vem kan vara bitter över det i denna natur?

Ingrid hatar dock detta väder då hon för en envis kamp mot att finna den rätta julkänslan och detta väder hjälper inte till särskilt mycket. Jag kan erkänna att det är en mycket konstig känsla att sitta utomhus utan jacka, mössa, halsduk, vantar och äta sin lunch med solen i ögonen exakt två veckor innan julafton! Jag själv har dock ingen större panik över den uteblivna julkänslan. Om en vecka åker vi hem till Sverige och jag är ganska säker på att den rätta julkänslan lär hinna infinna sig på de dagarna. Jag väljer istället att njuta av att Ticino visar upp sig från sin allra bästa sida just nu, Ticino är faktiskt ett litet paradis och bedårande vackert när solen gör oss sällskap. Så får min del får gärna snön och kylan stanna i Sverige så uppsöker vi den själva senare...

Matchdag som sagt, om ett par timmar beger vi oss norröver för en viktig batalj mot Laupen. Ett Laupen som alltså parkerar endast två poäng bakom oss i tabellen så de tre poängen som finns i potten är väldigt tunga sådana för båda lagen. Vinst komfortabelt hemma med 7-2 men torsk i båda mötena förra säsongen vittnar om en ganska oviss och garanterat tät tillställning.

Förresten ganska bittert med match just idag, 15.00 brakar den efterlängtade VM-finalen igång i Hartwall Arena. Finland-Sverige i en match som lär bli ganska galen. Finland är dock i mina ögon stora favoriter. Regerande världsmästare, hemmaplan, vinst med 9-2 i senaste mötet för bara en månad sedan (Sverige dock utan Calebsson och K-J Nilsson i den matchen). Men framför allt tycker jag Sverige gjorde en ganska slätstruken insats i gårdagens semifinal mot Scweiz. Vinst med 3-2 efter ett sent segermål av Mattias Samuelsson, men faktum är att Sverige genom hela matchen hade svårt att skapa farliga målchanser. I ärlighetens namn tycker jag Schweiz hade betydligt fler möjligheter och målvakten Patrik Jansson blev helt riktigt vald till Sveriges bästa spelare. Största orosmomentet är dock helt klart "special teams", power- och boxplay. I förra VM-finalen avgjorde Finland genom att bl a göra fyra mål i PP, i två års tid har Sverige alltså förberett sig för denna final med vetskapen om hur otroligt viktigt det är med "special teams". Gårdagens semifinal var alltså general repetitionen inför dagens final, resultatet? Noll mål på två försök i power play, dessutom utan några större farligheter och två insläppta mål i boxplay. Antingen måste man skärpa till detta något enormt i dagens match, eller får man helt enkelt se till att hålla sig på planen för annars kommer Finland att slakta Sverige idag är jag rädd för. Faktiskt skrämmande att ett svenskt landslag inte kan spela ett bättre power play, enligt mig spelar man för långsamt och bitvis för omständigt och alla avsluten tycks komma bakifrån där "Bult" Larsson och Rasmus Sundstedt står och laddar. Fantastiskt bra innebandyspelare båda två men jag tycker dom drar ner tempot för mycket, vilket jag anser är vanligt när man sätter ihop ett power play med fokus på starka skyttar. För mig är det viktigare att hitta ett snabbt passningsspel och därav har jag hellre fem skickliga passningsspelare än en hög med starka skyttar. In med spelare som K-J Nilsson, Stenberg, Kim Nilsson istället för Sundstedt och Larsson. Men det lär knappast hända...

För mig personligen var dock gårdagens vinst mot schweizarna fantastiskt viktig! Hade inte varit någon rolig bussresa idag annars, tack Sverige!

Nu ska jag nog ut och känna på dagens solsken lite...

Ciao