Om några timmar bär det så av igen. Tillbaka till Ticino, Schweiz. Tillbaka till "vardagen". Ska bli både kul och skönt, ser verkligen framemot det. Dels för att det såklart ska bli skoj att introducera Elliot för livet och innebandyn i Ticino. Men dels för att nu känner man sig redo för nya utmaningar igen. Har såklart varit otroligt roligt, mysigt och trevligt att träffa familj och vänner. Men när julen är firad och nyåret inringt så är det minsann att kliva vidare. Just nu står tiden mer eller mindre stilla och återresan till Schweiz är mitt startskott för 2011, nu börjar det på riktigt. Därför ser jag framemot att åka tillbaka.
Sedan har vi också en fantastiskt spännande serieavslutning framför oss. Känns dock lite lustigt och rumphugget att det endast återstår sex matcher. Mitt i dessa ska vi dessutom ha ytterligare två veckors uppehåll! Fasen, i Sverige har man bara hunnit halvvägs i en serie som dessutom är fyra matcher längre än våran. 11 matcher har Röke kvar och kommer inte vara klara förrän i slutet på mars. Precis så som en serie ska se ut, halvtid kring jul och lika långt kvar efter. 27 februari spelar vi vår sista seriematch. Ännu en morot att nå playoff, för att förlänga säsongen.
Körde igår kväll ett sista pass med Röke, och ett mycket välbehövligt sådant! Jisses vad flåset har tagit stryk under denna två veckor långa "semester". Fick för fasen t o m håll under spelet! Kan inte minnas när det inträffat senast på en innebandyplan, om det ens har hänt någon gång tidigare.
Jag får ofta frågor om nivån i Schweiz och skillnaden med här i Sverige. Jag svarar allt som oftast att det är väldigt svårt att jämföra, då det är ganska olika typer av innebandy även om det inte skiljer sig riktigt så mycket som jag trodde på förhand. Men att det är nivåskillnad råder det ju inga som helst tvivel om, och det har man blivit ganska påmind under de pass jag kört med Röke nu. Tempot är såklart den största skillnaden och då inte mest tempot i benen och fötterna, man kan nämligen springa fort även i Schweiz! Men tempot i tanken och farten på bollen är den allra största skillnaden. Ruggigt läckra och hyperkvicka passningskombinationer duggade ganska tätt under gårdagens träning, de ser man sällan röken av i schweiziska division 1 kan jag säga!
Nu håller vi tummarna för en resdag utan några större bekymmer...
Sverige, vi ses om några månader igen...
Schweiz e Ticino, a presto...
CIAO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar