Skratta, gråta eller vara förbannad...??

Var ska man egentligen börja? Börjar med resultatet, vi förlorar med 5-3 efter en lite för försiktig första period där vi hamnar i underläge med 0-3. I andra spelar vi riktigt bra och har med oss 2-3 med mersmak efter bl a ribbskott inför sista perioden. Det är då Humle och Dumle kliver in och tar över showen fullständigt. Dessa två gulklädda herrar som kallar sig domare hade varit tämligen bedrövliga även de två första perioderna, men svaga åt båda håll genom att blåsa sönder rytmen i matchen fullständigt men i sista perioden tar dom orden "dålig insats" till en helt ny nivå. Skyller jag förlusten på domaren? På sätt och vis ja, vi fick nämligen inte chansen att spela om det sista 20. Vi spelar nästan tio minuter i boxplay, bara i sista perioden! Någon eller några av utvisningarna under matchen är dumma från vår sida men ännu fler är rena skämt från Humle och Dumle, tyvärr. Känslan man fick från Zürisee säger egentligen det mesta, reaktionerna från dom var nästan att dom skämdes lite över att vinna på detta viset. Nu är fallet så att Zürisee är ett mycket skickligt lag bestående av spelare med erfarenhet av spel i både NLB och NLA, de har vunnit serien tre år i rad men missat i kvalet samtliga gånger. De är ett mycket bra lag och fick dessutom vara i förarsätet i stort sett hela matchen, men från andra perioden och framåt spelar vi väldigt bra och blir tyvärr mer eller mindre berövade möjligheten att försöka få med oss några poäng. Tro mig, våra 20 (!!) minuter på botbänken att jämföra med Zürisees sex minuter speglar inte vad som utspelade sig på planen. Ett par av våra utvisningar var såklart mer eller mindre korrekta och mot slutet både kunde och borde vi såklart varit något kallare än vad vissa av oss var, men idag har jag faktiskt förståelse för att det brinner till i skallen på vissa. Hade denna match utspelat sig i Sverige med mig som lagkapten, eller förhuvudtaget bara på plan, för ena laget kan jag nog motvilligt erkänna troligen inte ens jag hade klarat hålla mig borta från utvisningsbåset, i synnerhet inte nu med de hårdare direktiven. I slutminuterna drog jag även av ett par mycket väl valda och inte så vackra ord till domaren, högt och tydligt...på svenska. Lyckligtvis valde domaren att se mellan fingrarna trots att han säkert kunde räkna ut att jag inte berömde honom direkt, men varken Humle eller Dumle hade en minsta susning av vad de pysslade med idag så det förvånar mig inte!

Den mest bisarra situationen utspelar sig med fem minuter från slutet och med det blivande slutresultatet på tavlan. Vi har då krigat oss igenom ett par boxplay redan och ganska nyligen överlevt två minuters spel i 3 mot 4 och äntligen kan försöka jaga reducering. Då hittar Humle, med kraftig betoning på HITTAR, ytterligare en utvisning på vår spelare som då redan i sista perioden åkt ut två gånger mer eller mindre tveksamt. Han tappar då besinningen lite och sätter högsta fart för att vinna bollen tillbaka, vilket han också gör dock aningen bryskt men på inget sätt farligt eller överdrivet fult. En domare med lite känsla nöjer sig såklart med den första tvåan de redan hade avvaktande. Men inte Humle och Dumle inte, nä de lyckas ur denna situation gräva fram (och till och med uppfinna??) 2+2+2! Med återstående fem minuter och ett underläge med två mål åker vi alltså på en SEX-minuters utvisning. Jag upprepar, 2+2+2...är det ens möjligt?!? Humle och Dumle stängde därmed tyvärr butiken helt för oss, för även om vi försökte chansa och jaga även i boxen så gör såklart Zürisee det enda rätta och spelar bara av tiden utan att riskera någonting. Pointen spelar på halva egen planhalva och kan lungt styra spelet trots att vi jagar med båda toppspelarna.

Nu låter det som att jag är väldigt förbaskad, men frågan i överskriften svarar jag nog med det förstnämnda. Man kan egentligen bara skratta åt eländet, det är bara trist att det mer eller mindre kostade oss chansen att vinna serien. Zürisee är alldeles för starka för att man ska kunna plocka in nio poäng på dom på nio matcher. Nu gäller det för oss att fokusera på de tre matchern vi har kvar innan jul och se till att skaffa oss ett bra utgångsläge i kampen om playoff-platsen.

#18 då? Hans syntes knappt till under den första perioden dessvärre. Successivt bättre under den andra perioden, men svårt att komma in i det ordentligt när matchen saknar rytm och puls. Avslutningen av andra peridoden gav mersmak men tyvärr blev det som sagt mest spel i boxplay under sista perioden. Att vi gör det bra, och bara är inne på ett av de tre baklängesmålen i box trots väldigt mycket speltid är en väldigt klen tröst. Har sannerligen aldrig spelat så mycket boxplay under en match och jag kan säga att jag helt klart föredrar att spela anfallsspel! I poängväg blev det ett sedvanligt powerplay-mål men sen inget mer, var en helt annan typ av match än matchen senast och lägena och tillfällena var betydligt färre. Överlag en ganska slätstruken insats i en knepig och besvärlig match.

Nya tag såklart nästa vecka som ska bli en riktigt trevlig och rolig sådan. På torsdag kommer Ingrid tillbaka, ska bli skönt att få sällskap igen, och sen på fredag blir det finbesök i form av mina föräldrar samt min syster plus partner. Ska bli riktigt trevligt att få ner dom hit och ser framemot det massor.

Avslutningsvis kan jag konstatera att Röke torska med 13-2 borta mot Malmö och Liverpool förlorade på stopptid borta mot Tottenham, vilket troligen gör denna 1.a advent till den sämsta någonsin! För innerligen hoppas att de övriga adventssöndagarna fram till jul har mer att erbjuda...!

Ni stänger vi butiken med en NHL-natt, blir nog svårt att somna efter en kväll som denna.

Ciao ciao

Vinter...

Denna syn vaknar man upp till idag. Så det blev slutligen vinter även i Bellinzona, även om jag inte är alltför förjust i snön så får man väl erkänna att det är lite mysigt och trots allt bra tajming att den första snön faller på första advent.

I övrigt är det matchdag idag men som sagt sen spelstart, 20.00. Blir en lugn och stillsam eftermiddag såklart med en mycket ätande och ännu mer vila. Viktiga poäng (som vanligt) på spel ikväll!

Fonduedebut...

Det tog ett par månader men nu har jag alltså för första gången provat denna Schweiziska specialitet, la fondue. Fondue har man ju ätit förr, men då framför allt med chocklad. Detta var alltså första gången med ost. Smält ost i fonduegrytan sedan doppar du brödbitar i detta och äter, vi hade faktiskt även potatis att doppa. För mig som är en stor ostanhängare så smakade detta alldeles utmärkt! För de som inte är lika mycket anhängare av ost kan det nog ganska snabbt bli lite för mycket ost, måltiden består ju trots allt enbart av ost och bröd. Så i mina ögon borde det kanske egentligen bara vara en förrätt, men inte här inte...här är det en specialitet! Men som sagt, jag gillade det... Nu var det inte så att jag själv stod och slängde ihop en ostfondue en torsdagskväll. Jag var hembjuden till president Botolli och så var även klubbens ungdomsansvarige Michele. Mycket trevlig kväll och det känns bra att ha bockat av fonduen från "måste göra-listan". I matväg återstår nu raclett, även det ost men då med potatis, samt fondue chinoise som är med kött som doppas i en olja istället för ost och bröd. Tiden går fort så vi får nog ta och lägga på ett kol och bocka av även de övriga snart, kan ju inte lämna Schweiz utan att ha ätit dessa "delikatesser"...

Dessa första dagar utan Ingrid har sprungit iväg och nu står alltså helgen för dörren på nytt. Den obligatoriska fredagsträningen väntar såklart om 1,5h innan vi tar helg helt. Jag har dock helt slutat kritisera denna fredagsträning då jag känner att jag saknar tyngd i mina argument. Jag har nämligen väldigt tydlig fakta och statistik att brottas med. Sedan serien drog igång har vi torskat tre matcher och samtliga dessa matcher var i oktober månad, en månad då vi på grund av avsaknad av halltid bytte träningsdag och tränade torsdag istället samt hade fredagarna ledigt! Svart på vitt har vi alltså förlorat alla matcher när vi varit lediga på fredag men vunnit varje vecka som vi tränat fredagar! Så se upp där hemma, blir kanske det första jag tar med mig härifrån...att fredagsträning är ett givet vinnarkoncept!

Imorgon kommer det att bli en enda lång frossande orgie i fotbollsmatcher från runt om i Europa. Dessa lördagar är helt fantastiska när man börjar med en Premier League-match 13.45 och inte stänger ner förrän La Liga släcker butiken närmare midnatt.

Matchen på söndag lämnar vi åt sidan ett tag till, med tanke på den härliga starttiden 20.00 gör att det är alltför många timmar kvar innan det är dags att börja fokusera ordentligt på den...

Trevlig helg!

Ciao ciao

Mys i duschen...?

Här kommer en bild på duschrummet i Herisau. Mycket intressant utformning som inbjuder till en mysig (men önskar man sig det...??) stämning i duschen:

Jag valde den vanliga duschen i hörnet, kändes bäst så...

Hallen var för övrigt av yppersta klass, ett sportcentrum innehållandes precis allt du kan tänka dig. Dessutom så häftigt utformad att allt ligger ovanpå varandra. Längst ner har du simhall, nästa plan gym och wellnessavdelning, på marknivå hittar du ishall och cafeteria sen längts upp har du idrottshallen. Relativt nybyggt och fräscht det mesta. En sådan anläggning hade suttit klockrent i Hässleholm, men det är såklart bara en våt dröm...

Här har ni nuvarnade tabelläge, minst sagt intressant inför fortsättningen...

1. Zürisee Unihockey ZKH 8 7 (0) 0 1 (0) 48 : 34 +14 21

-----------------------------------------------------------
2. I. M. Davos-Klosters     8 5 (0) 0 3 (0) 44 : 32 +12 15
-----------------------------------------------------------
3. Ticino Unihockey           8 5 (0) 0 3 (0) 45 : 37 +8 15
4. United Toggenburg        8 4 (1) 0 2 (1) 42 : 35 +7 15
5. Rheintal Gators Widnau 8 5 (0) 0 3 (0) 36 : 35 +1 15
6. UHC Herisau                8 3 (0) 0 4 (1) 38 : 40 -2 10
7. UHC Laupen ZH          8 2 (2) 0 4 (0) 33 : 42 -9 10
8. Floorball Thurgau          8 2 (0) 0 3 (3) 35 : 40 -5 9
-----------------------------------------------------------
9. Vipers InnerSchwyz      8 1 (2) 0 5 (0) 36 : 41 -5 7
10. Floorball Uri               8 0 (1) 0 6 (1) 24 : 45 -21 3

Serieledarna väntar som sagt hemma på söndag. Blir intressant, spännande och otroligt viktigt!
 
Nu blir det strax en sväng till de yngstas träning innan det blir en lugn och sansad hemmakväll frossandes i Champions League fotboll!
 
Buona serata!

Gräsänkling...

Vi börjar med gårdagens match. Viktig bortamatch mot Herisau, en av de längre resorna under säsongen och dessutom den tidigaste matchstarttiden under säsongen. Den svenskinspirerade matchtiden var 14.00 vilket betydde att samlingen var redan 8.30. Några få minuter för sent rullar jag och Ingrid in på parkeringen där vi samlas, normalt sett är där flertalet som är sena när det kommer till samlingar så vi var inte alltför stressade över detta. Nu visade det sig att just denna gång var det raka motsatsen, alla var i tid så när väl svenskarna kommit på plats så rullade bussen iväg. Bussresan bjöd sedan på härlig variation av landskap och väder. Vi inledde med en klättring uppför bergen med medföljande vackra sön- och vinterlandskap för att sedan avsluta med att åter ta oss nerför bergen och på nytt mötas av grönt gräs och kala träd, fascinerande.

Matchen? Vinst 7-6, en vinst som kunde och t o m borde varit ett par mål större. Vi spelade i stort ett stabilt och bra försvarsspel men är lite bleka ibland vilket motståndarna nyttjar och får göra ett par enkla mål. Vårt försvarsspel i framför allt första fasen då motståndarna har uppspel bar dock mycket frukt i form av massvis av kontringar som också var grunden till de tre bärgade poängen. Vår femma gör en strålande stabil insats, i synnerhet de första två perioderna och går 6-2 i vår matchdel. Lägg därtill ett mål i power play och vi fanns på planen vid samtliga sju mål. För egen del blev det en sådan härlig match där det mesta bara gick vägen, nästan av sig själv. Det var extremt tacksamt att spela center i vår femma under gårdagens match och ett tag tycktes poängen inte vilja sluta trilla in. Det stannade vid 3+3 vilket är den största poängskörden under en och samma match på väldigt väldigt länge, sanningen är att vår femma hade (och nästan borde) kunnat göra ytterligare fyra-fem mål! Skönt såklart men hade inte varit värt mycket om vi inte lyckats hålla tätt i slutet och fått med oss alla tre poängen hem, vi borde ha avgjort matchen tidigare.

Från och med nu i eftermiddag är jag gräsänkling de närmsta tio dagarna. Jag har varit och lämnat Ingrid på Malpensa idag då hon ska hem till Sverige en sväng, framför allt för att fira hennes brors födelsedag. Nu får jag laga min egen mat igen vilket blir en stor omställning, Ingrid har skämt bort mig ganska kraftigt med detta dessa månader här nere. Det är inte att jag inte kan laga mat, men fantasin är ofta dålig och planeringsförmågan nästintill usel men jag ska verkligen försöka anstränga mig för att undvika att äta pasta varje dag!

Nu måste jag för övrigt gå och laga mat innan det bär av för måndagskväll i Arti & Mestieri...

Ci sentiamo!

SchokoLand

Imorse ställde vi faktiskt klockan så vi kom upp åtminstone lite tidigare för att ge oss ut på en liten utflykt. Bilen styrdes mot Lugano och målet var...chockladmuséet!

Själva muséet var inte mycket att skryta om och den lilla rundan man kunde gå för att kika lite i fabriken var kort och ganska intetsägande. Men vi var där, i en liten del av himmelriket och doften av chocklad var alldeles underbar. Efter den snabba rundan genom muséet blev det ett desto längre besök i den lilla butiken, innehållandes endast chocklad (med bl a fri provsmakning)...

Här skapas magin...

En butik med inget annat än chocklad

Om vi handlade något? Det förtäljer icke historien...

Kvällen har sedan som vanligt innehållit innebandy. Först en runda till Raffo där vi kikade på videosekvenser från matchen i lördags, som sedan visades för laget innan träningen. Träningen tycker jag såg bra ut, intensiteten har klart höjts de senaste veckorna och jag tycker vi känns betydligt vassare nu än för bara några veckor sedan. Nästa match söndag, borta (tidigt för en gång skull, samling 8.30 med matchstart 14.00) mot Herisau. Herisau lirade tydligen i NLB den gångna säsongen men trillade alltså ur och har inlett denna säsong halvknackigt. Tio poäng har dom samlat ihop, två mindre än oss alltså och matchen är därmed oerhört viktig ur två synvinklar...dels för att fortsätta haka på toppduon samt även för att skapa en liten lucka ner till bl a just Herisau.

Buona notte!

Ciao ciao

Skööönt...

3 oktober var senaste gången men nu har vi gjort det igen, vunnit en seriematch. Vi vann inte bara matchen, vi gjorde dessutom en riktigt bra insats. 7-2 landade slutsiffrorna på efter att vi effektivt dödat Gators i inledningen av sista perioden genom stabilt boxplay och vassa kontringar. Ställningen var 4-2 inför tredje perioden efter en väldigt stark första period från vår sida (3-0) och en lite för bekväm andra period. Direkt i inledningen av tredje åker Gators på en utvisning vilket ger oss chansen till att mer eller mindre avgöra matchen. Men en olycklig situation (oturlig hands) och en tveksam domarbedömning senare spelar vi hastig och olustig tre mot fyra och en kort stund även tre mot fem. Gators powerplay var dock väldigt blekt och i samma stund som vi blir fyra på plan skickar kapten Occio en långboll som friställer Rookie som kallt kan runda målvakten och sätta 5-2. Av bara farten klipper Carletto urläckert in 6-2, fortfarande i numerärt underläge och precis när vi blir fulltaliga hugger vi på en ny kontringsmöjlighet och undertecknad kan sätta den sista spiken i kistan. Gators stora chans att komma tillbaka i matchen renderar alltså istället i att vi punkterar densamma. Dessutom direkt ur skolboken och precis enligt den gameplan vi lagt upp inför matchen, tätt försvarsspel och sedan utnyttja kontringar. Gators imponerade inte betänkligt på mig men har ett par lirare som håller bra klass. Dock spelar de ett ganska svagt man-man spel och jag har nog svårt att se att de ska orka finnas kvar i toppstriden ända in i slutet. De tre poängen vi bärgade igår var som sagt fundamentalt viktiga för vår fortsättning på serien, nu gäller det att bygga vidare på detta och inte falla in i gamla synder. Förlust nästa vecka borta mot Herisau och vi är tillbaka på ruta ett igen.

Det var en mycket efterlängtad känsla dessutom, känslan av seger. Allt känns genast mycket lättare och dagen efter vaknar man alltid med ett litet leende på läpparna.

Denna Fars-dag söndag är inte vilken söndag som helst. Ikväll 20.30 brakar det loss ordentligt på San Siro, då det är dags för Il derby della Madonnina...Inter-Milan. Och inte minst, Zlatans första Milano-derby i Milan-tröja MOT Inter. Kan bli något utöver det vanliga! Se upp dock, för de italienska tidningarna rapporterar att Marco Materazzi kommer finnas med från start för första gången denna säsongen. En slump? Knappast. Hans huvuduppgift kommer med all säkerhet bli att ta hand om herr Ibrahimovic', och han lär inte göra det med varken silkesvantar eller munkavel!

Tyvärr tyvärr inga live-biljetter för vår del...blir hem till en lagkamrat där vi blir ett gäng som ska käka lite pasta och kolla in matchen. Även om jag hade kunnat ge massor för att finnas på plats på San Siro, som kommer koka något enormt ikväll, så är jag ändå nöjd med att jag slipper se matchen på datorn via en hackande stream!

Ciao ciao!

Äntligen matchdag igen...

Tre långa veckor har gått sedan den senaste matchen. Ett uppehåll som har var välkommet och på sätt och vis även nödvändigt. Vi har fått andrum och kunnat reflektera i lugn och ro vad som gått fel och vad vi behövt förbättra och sedan jobba på detta under träningarna. Och nu är det alltså äntligen dags att kliva in i elden igen. Matchförberedelserutinerna är i fullgång. Gröten, extra stor portion på matchdag, ligger redan i magen och just nu pumpar jag upp motivationen lite extra genom att kolla in Helsingborg-AIK från förra veckans SSL.

Gårdagskvällens träning var såklart av det lugnare slaget. Finslipande av viktiga detaljer som power- och boxplay samt frislag. Min magkänsla är positiv inför dagens drabbning. Känns som vi är redo att hoppa på vinnarspåret igen. Det lär dock bli en stentuff match med mycket kamp. Enligt scoutrapporter spelar dessutom motståndarna Gators man-man i sitt försvarsspel vilket kommer kräva mycket löpning och snabbt passningsspel från vår sida. Poängen är som jag nämnt ett par gånger tidigare, mycket viktiga. Uppflyttningståget kommer med all sannolikhet gå under november månad, då vi i dessa tre matcher möter tre lag vi har framför oss, och vi behöver plocka poäng i dessa matcher för att undvika att snopet bli kvar på perrongen redan innan serien vänder.

Riktigt kul att se att Röke plockade en viktig poäng i gårdagens bortamatchen mot serieledande Munka. Munka väntar fortfarande på första sergern mot Röke sedan de hamnade i samma serie. Styrkan från Rökes var att man kom från tre raka förluster och dessutom var i underläge i stort sett hela matchen, som mest med 2-6. När jag var nere på deras träning förra tisdagen analyserades förra seriematchen mot Carlshamn och då var det mer eller mindre begravninsstämning i omklädningsrummet och det klagades på avsaknad glädje och kämpaglöd. Då kändes det som att det sista som skulle kunna hända var att man skulle kriga sig till poäng borta mot Munka. Mycket start boys att studsa tillbaka på det sättet! Tror själva insatsen väger minst lika tungt inför kommande matcher som poängen man fick med sig.

Nu återgår jag till mina egna förberedelser...

Ciao ciao

Stillsamt

Bloggen ligger allt mer i vila. Finns helt enkelt särskilt mycket intressant att rapportera. Vardagen har sin lugna, fina och stillsamma gång.

Eftermiddagen har jag faktiskt tillbringat nedsjunken i lite språkstudier, den italienska grammatiken är en riktig djungel och idag har jag gjort ett tappert försök att reda ut lite frågetecken som jag funderat över. Känner att jag behöver höja kraftinsatsen en aning nu för att förbättra mitt språk ytterligare.

Träning ikväll som vanligt. Är sugen på att träna, men också ganska bitter...är full omgång i både Premier League och Serie A ikväll så det hade varit en smaskig kväll i soffan om man varit hemma! Men som sagt, ganska sugen på att träna innebandy så jag kan leva med det...

Ciao

Händelserikt

Då var "semestern" över. Två spellediga helger har utnyttjats till fullo med att koppla bort innebandyn genom att njuta och ha trevligt. Veckan som gått har varit mycket händelserik och innehållit allt ifrån Sverige, trevliga besök och återseenden, begravning, vänbesök i Bellinzona samt San Siro. Jag tänker inte sitta och rabbla upp allt i kronologisk ordning och beskriva ingående om min vecka. Nöjer mig helt enkelt med att säga att det varit en mycket trevlig vecka, även om huvudanledningen till mitt Sverige-besök var av det mindre trevliga slaget. Det var dock en lyckad och fin begravning. Vila i frid, farmor.

Istället för massa text så slänger jag upp lite bilder från veckan som gått, eller snarare från helgen:

Stiliga herrar vid en liten naturtripp

Vid ett av slotten i Bellinzona

Ticinovädret visade upp sig från sin allra bästa sida

Lördagen tillbringades i Milano, och såklart vid mäktiga Duomo

Lunch i centrala Milano. Utsökta pizzor och fin pasta!

San Siro. Inter svek spelmässigt men den känslosamma publiken bjöd i gengäld på en härlig upplevelse!

Tackar grabbarna för en trevlig helg och hoppas att ni själva var nöjda med besöket! Ni andra vänner där ute, tveka inte...ni är också hjärtligt välkomna!

Så efter en liten semester är man nu tillbaka i vardagen och till allvaret med innebandyn igen, känns skönt och känner mig laddad att sätta igång igen. Kroppen har redan väckts till liv igen med ett pass på gymmet idag och ikväll väntar första innebandypasset. Vi har tre otroligt viktiga matcher framför oss nu i november innan serien sedan vänder. Tre matcher mot tre lag som i dagsläget parkerar framför oss i tabellen. Mer behövs inte sägas för att förstå betydelsen av dessa drabbningar. Ser framemot goda förberedelser denna vecka innan vi äntrar planen hemma i Arti & Mestieri på lördagkväll.

Avslutningsvis önskar jag detta lilla knyte välkommen till världen:

Två ynka dagar efter att jag var hemma hos dom och ett knappt dygn efter att jag lämnade landet tyckte Tommy och Emelie's lilla Lexie att det var dags att göra oss sällskap ute i stora vida världen, knappa två veckor för tidigt. Jag är inte alls bitter att jag missade....däremot vansinnigt glad för mina kära vänner!

Vi hörs

Den eviga staden...

Då var vi hemma i Bellinzona igen efter en härlig helg i Rom. Vilken fantastisk stad och vilken otrolig historia! Tiden vi spenderade där var såklart alldeles för knapp så vi får nog helt enkelt se till att återvända någon gång. Massor, massor och åter massor finns att se och beundras av och staden är allmänt vacker och mysig. Sanslöst mycket folk precis överallt, fullständigt fullsmockat av turister var du än vänder dig såklart.

Hade en liten förhoppning om att inta Stadio Olimpico för att se Roma-Lecce men alltför knappt med tid och lite knackig planering gjorde att av detta blev ingenting, tyvärr. Men vi hann med att besöka Colosseum, se Pantheon, Vatikanen, Fontana de Trevi, Spanska trappan osv osv...men bara att strosa rundor på Roms gator och torg räcker långt. Som sagt, mycket härlig stad! Har ni inte varit där så åk dit!

Idag måndag är det en lugn återhämtningsdag efter helgen. Det tvättas och ska åkas till gymmet en sväng innan det blir helkväll i idrottshallen ikväll som vanligt. Sen är det inte mer som är som vanligt denna veckan. Tidigt imorgonbitti sätter jag mig nämligen på flyget igen, men denna gången med Sverige som destination. Ska hem på en blixtvisit några dagar, tyvärr av den tråkiga anledningen begravning men än dock några dagar i Sverige med möjlighet att träffa lite vänner och familj. Redan torsdag åker jag dock tillbaka till Bellinzona, men har då sällskap av Mini Hansson, Krille Torstensson och Erik Åström som kommer ner för besök över helgen med Milano, San Siro och Inter-Brescia på lördag som huvudaktivitet.

Kan bli en mycket trevlig vecka detta!

Ci sentiamo!