Al Pacino parla italiano

Först ett par bilder...















Ett soligt men dock ganska blåsigt Bellinzona...



Min vy vid varje måltid på balkongen...

Solen skiner och temperaturen är betydligt behagligare än förra veckans tropiska värme. Dock blåser det förbaskat mycket.

Igår var jag på de första ungdomsträningarna. Först U14+U16 och sen U18+U21. Ska bli skoj att följa och hjälpa dessa lag under säsongen. Tekniskt finns såklart mycket att jobba med, men så är det för alla ungdomar i denna åldern. Teknik måste gnuggas stenhårt hela tiden. Och med teknik menar jag inte att behärska zorrofinten och andra snygga dragningar, utan med teknik menar jag bollbehandling, skotteknik men framför allt passningar. Passningskvalitén är för låg, men den erfarenheten har jag hemifrån Sverige också! Det viktigaste är att få ungdomarna att förstå vikten av att träna just passningar, det är ofta inte de roligaste övningarna men i mina ögon de överlägset viktigaste! Inte bara för ungdomslag utan även seniorlag på alla nivåer...

Vår egen träning var igår av ett lite annorlunda slag. Träningen inleddes med att vi skulle utvärdera helgen, framför allt med syftet att diskutera varför vi hade presterat så dåligt under lördagen. Alla fick säga sitt genom att vi gick laget runt, ett bra sätt att få alla att uttryck någon form av åsikt. Och verkligen alla hade något att säga, tyvärr förstår jag inte så mycket av vad de andra säger men verkligen alla uttryckte åsikter och gav sin bild av helgen. Säkerligen var det många som höll med föregående talare, så mycket kunde jag förstå. Men det var ingen som bara ryckte på axlarna och sa "jag håller med honom"...vilket är vad man varit van vid de senaste säsongerna hemma. Baksidan av detta är såklart att denna utvärdering tog 45 av träningen, men det var kul och upplyftande att se att alla deltog i diskussionen. Så där hör ni junisar hemma i Röke...Rask, Jocke, Jacke och ni andra...order från er gamla kapten. Börja tyck till och ha en åsikt!! ;-)

Detta lilla spelarmöte avslutades på ett underbart sätt. På order från Max plockade Ludo fram sin iPad, alla samlades framför Ludo som satte igång ett filmklipp. Ett klassiskt filmklipp med en italienskspråkig Al Pacino från filmen Any Given Sunday. Även om jag inte förstår mycket av vad den italienska Al Pacino säger så känner jag till klippet mycket väl och jag gillar verkligen gårdagens initiativ. Jag älskar amerikanska idrottsfilmer! Hämtar ofta inspiration från dessa och tittar ofta på sådana filmer innan en match.

En kort lista över favoriterna:

1. Remember the Titans
1. We are Marshall
3. Coach Carter
4. Any Given Sunday

Jag kan faktiskt inte skilja de två först nämnda åt. Dessa två filmer har rullat många gånger inför en hemmamatch de senaste säsongerna kan jag lova. Faktum är att inför min debut här nere låg jag timmarna före samlingen på YouTube och kikade de bästa klippen från dessa filmerna. Rysningar varje gång. I grunden enbart amerikansk propaganda, men jag köper det rakt av och älskar det! Titans och Marshall är dessutom verklighets baserade vilket alltid höjer känslan. Utgår från att de flesta läsare av denna blogg sett dessa filmer, men rekommenderar dom ändå. De är värda mer än en visning!

Under eftermiddagen blir det att studera lite italienska sen ska vi bege oss en sväng till gymmet. Ikväll är det nya ungdomsträningar för min del och Ingrid ska till Tenero för innebandyträning.

Ci sentiamo presto!

Ciao

Förluster, Alperna och Zlatan...

Första förmiddagen utan skola avnjuts i detta nu. Efter en liten morgonpromenad har vi intagit frukost och nu sitter vi båda och bloggar ute på balkongen i solsken och behaglig temperatur. Efter en lång och händelserik helg så kommer dagen garanterat inte innebära några alltför stora kraftansträngningar. Idag har vi helt enkelt bestämt oss för att njuta av att vara lediga!

Helgen ja, ska försöka sammanfatta den så bra som möjligt. Vi börjar innebandymässigt. Ny turnering väntade och denna gång än mer norrut ut, i Konolfingen. Som bekant så besvärar en förkylning och även om den är bättre så var kroppen inte riktigt redo för innebandyspel under lördagen. En lång och fascinerande bilfärd (mer om detta på hemvägen) anlände min bil knappa timmen innan matchstart, en uppladdning som lämnade mycket övrigt att önska såklart. Kroppen kändes inte alls bra och framför allt kände jag mig seg och långsam i huvudet. Och som bekant så är jag seg och långsam i skallen är jag ingen bra innebandyspelare. Mycket riktigt blev insatsen därefter. Dessvärre var jag inte ensam om att inte vara på topp och vi gjorde en riktig plattmatch mot hemmalaget Konolfingen. Vi var faktiskt stundtals riktigt dåliga. Slutresultatet skrevs till 4-6 och Lagerkvist lämnade planen poänglös trots att lägen inte saknades. Hittills sämsta insatsen i rödblått.

Till andra matchen tyckte jag att det vara bättre att stå över och ladda kroppen inför söndagens match istället. För tredje veckan i rad väntade nu Eggiwil och denna gång fick dom sin revansch. Efter två raka straffsegrar för vår del var nu Eggiwil det klart bättre laget. Vi höjde oss en aning jämfört med första matchen men Eggiwil var både ett och två nummer för stort denna gång, 2-8 var ett fullt rättvist slutresultat. Lördagens resultat är inte mycket att analysera för mycket. Vi var inte redo helt enkelt. Fler än jag känner av förkylning och vi var helt enkelt för trötta för att kunna prestera tillräckligt bra.

Förlusterna glömdes snabbt och lördagskvällen var mycket trevlig med god mat och mycket skratt. Dock kan det konstateras att sås är inget man anser vara viktigt här nere. Hemma i Sverige äter vi sås till det mesta och alltid till kött. Men icke här! Boendet denna gång var en militär "bunker" men alldeles utmärkt för en övernattning. Dock är jag ganska nöjd med att inte vara schweizisk medborgare, här är miltärtjänst obligatorisk och man har miltärtjänst tre veckor, varje år. De flesta spelade kort när vi kom till boendet, ett parti med något lokalt spel (som jag glömt vad det hette) och ett parti Texas Holdem. Jag nöjde mig med att vara åskådare ett par rundor innan jag valde att krypa till kojs för välbehövlig sömn.

Under söndagen samlade vi ihop oss och genomförde en mycket bättre insats rakt igenom. Belöningen blev vinst med 5-3 efter sent segermål. För egen del kändes kroppen mycket bättre, förkylningen påverkar såklart uthålligheten en del men i övrig kändes det piggare och utdelningen blev två assist. Bör tilläggas att denna helgs frukost var ett klart framåt. Betydligt fler valmöjligheter även om det klassiska vita brödet och nutellan fortfarande var framdukad!

Hemresan sedan skulle egentligen kunna få ett helt eget inlägg. Jag nöjer mig med att säga såhär, ett tips och råd från mig: Någon gång i ert liv så MÅSTE ni åtminstone passera genom Schweiz och köra över något av alppassen. Det vi såg och imponerades av förra veckan var inget av vad jag upplevde igår. Jag satt mer eller mindre med öppen mun halvt förstummad hela färden genom passen. Makalöst vacker natur som inte går att beskriva i ord mer än att det är otroligt spektakulärt! Förhoppningen är att jag och Ingrid tar en dagstur upp i bergen i de kommande veckorna, och då ta en del foton. Men foton säger inte så mycket, detta måste ses och upplevas på riktigt. Stundtals nästan så vacker att man blev tårögd... Ni sitter säkert nu och tänker att "jäklar vad han överdriver". Det gör jag inte, snarare tvärtom...

Nog om Schweiz och innebandy ett tag. Vi bortser från att 1-0 hemma mot WBA inte är särskilt imponerande och bygger vidare på de faktum Liverpool inkasserade första tre poängaren för säsongen och Torres noterade första målet.

Zlatan klar för Milan! Som jag nämnt tidigare är det egentligen med lite blandade känslor. Hur resonerade Pep Guardiola när han la upp 400 mille plus Eto'o för ett år sedan? Vad trodde han att han värvade? Trodde han verkligen att Zlatan skulle ställa sig snyggt och prydligt i ledet bakom svärmorsdrömmarna Xavi, Iniesta och de andra? Man trodde att han hade en lite tydligare bild av vad han värvade och en lite tydligare plan för varför han ville ha Zlatan. Ett år senare kan Milan glatt skörda frukten från en märklig affär. Milan har gjort en sanslöst bra deal! 24 miljoner EUR för spelaren som för ett år sedan vann skytteligan och mer eller mindre dominerade hela Serie A! Bara att gratulera.

Och givetvis slickar jag mig själv lite om munnen. Med 1,5h till Milano är förhoppningen stor att kunna se ett par matcher med Ibra i rödsvart under hösten och vintern. Planen är att försöka se Zlatans hemmadebut, mot Catania 19 september. Kan bli en höjdare! Inte minst med tanke på Milans premiärmatch igår. Grymt imponerande och Ronaldinho såg precis lika lekande glad ut som under sina bästa dagar i Barca-tröja och var sanslöst bra. Dinho/Ibra/Pato är en tremanna kedja som onekligen ser intressant ut att följa under säsongen.

Eftermiddagen är ett oskrivet kapitel och vi får helt enkelt se vad den bjuder på. Ikväll starta mitt andra uppdrag i klubben. Utöver spelandet ska jag agera konsult åt ungdomslagen och ikväll är de första innebandyträningarna för dessa lag. Ska bli spännande och intressant.

Ci vediamo!

Skolavslutning

Fredagen vecka nr 4 är kommen. Den fjärde fredagen innebar skolavslutning, precis som Ingrid nämnt i sin blogg, en dag vi inte trodde skulle komma när vi genomled de första dagarna i skolbänken. Men nu har vi klarat av fyra veckors italienska studier och vi känner oss faktiskt ganska stolta. Utvecklingen har varit tydlig och nu börjar italienskan arta sig en aning, även om det är lång väg kvar! Även om det mest är skönt att skolan är avklarad så känns det även lite synd, det har varit otroligt lärorikt och man har lärt sig massor i en trevlig liten grupp. Men nu blir det att fortsätta studera hemifrån. Direkt efter skolans slut följde jag ett råd från vår lärare och inhandlade en barnbok. En lättläst bok från åtta år som handlar om något fotbollslag, typ lite Buster-serie karaktär. Får se när man börjar hugga in på den!

I onsdags fick man ett mail från president Botolli: "Ringde en journalist idag, han vill ha en intervju med dig. Jag bokade in fredag 14.30". Så idag blev det intervju med någon tidning som kommer ut varje vecka, om jag förstod det hela rätt. Tanken är att artikeln ska publiceras samma vecka som vi spelar hemmapremiär i serien. Fotografering ska ske på träning nästa vecka. Intervjun i sig gick inte särskilt bra. Journalistens engelska var inte direkt vass och min italienska är alltjämnt aningen bräcklig, så svaren blev lite därefter. Blev mina svar lite för långa kunde jag inte ta dom på italienska och tog jag det på engelska så hängde han inte med...

Kvällen har inneburit ett besök på restaurang Piazza och nu slötittas det på Europeiska Super cup-finalen mellan Inter och Atletico Madrid. Ska strax gå och packa väskan inför helgens turnering i Könolfingen.

Ett par ord om Zlatan-soppan får avsluta. Personligen hoppas jag egentligen att han stannar i Barcelona, får en chans av Guardiola att bevisa sitt värde, tar den chansen och gör en grym säsong. Dock ska jag inte sticka under stol med att tanken med Zlatan i Milan kittlar en del nu när man bor 1,5 h från Milano...grym tajming på en sådan övergång i så fall! Och långt långt inne klappar ju trots allt hjärtat en aning för Milan. Första fotbollströjan man fick som liten pojk var en rödsvart randig med # 9 VAN BASTEN på ryggen. Sånt sätter sina spår. Så även om allt fokus idag läggs på de röda från Merseyside så har jag alltid haft ett gott öga till Milan.

Buona notte

Blågul touch...

Efter att tillbringat hela eftermiddagen i soffan spelandes Football Manager och brottandes med en jobbig förkylning så hängde jag med Ingrid på kvällen, då hon skulle göra sitt livs första innebandypass. I Tenero mötte vi upp en av tränarna, Giorgio. Giorgio har tillbringat de två senaste säsongerna i Örebro som tränare i IFK Kumla, och pratar därmed utmärkt svenska. Dagen till ära hade han dessutom med sig Lisa från just Kumla som hade anlänt under tisdagen och ska tillbringa denna säsong här nere i Ticino precis som vi. Så Ingrid var i tryggt sällskap.

Ingrid var såklart nervös och aningen ängslig inför träningen men jag kan kort och gott sammanfatta det hela med att hon gjorde ALLDELES UTMÄRKT ifrån sig! Jag var ganska imponerad, men inte ett dugg förvånad. Självklart lämnar tekniken mer att önska men detta kommer hon att träna upp med tiden. När väl spelet satte igång visade hon dock upp sina kvalitéer och imponerade inte bara på mig utan även på tränarna. Bra blick för spelet, pondus och stark fysik är anledningar till att Ingrid klarade sig galant träningen igenom som vänsterback. Riktigt skoj att se och framför allt kul för Ingrid. Tränarna var snabbt framme efter träningen och påpekade noggrant att hon var mer än välkommen att fortsätta träna osv. Redan till helgen väntar träningsläger, på hemmaplan. Ingrid berättar säkert mer om detta i sin egen blogg under kvällen!





Kul även att få lite svenska "vänner" här nere. Även om italienskan är det viktigaste att lära sig så är det alltid kul och lite skönt att kunna tjata lite på svenska ibland också.

Näst sista skoldagen har idag avverkats och efteråt begav vi oss till Lugano och IKEA en sväng. Denna gång intogs köttbullar med lingonsylt till lunch, smakade alldeles utmärkt! Den svenska nostalgitrippen slutade dock inte där utan i den lilla förbutiken med svenska livsmedel inhandlades knäckebröd, lingonsylt, Kalles kaviar men framför allt KRÄFTOR! Jag som inte ska hem till Sverige förrän till jul och därmed missar hela kräftsäsongen är nu överlycklig. Två kilo inhandlades så nu väntar två små kräftskivor närmsta veckorna!



Nu ska inte detta tolkas som tecken på hemlängtan! Vi trivs utmärkt såklart och matkulturen med pizza och pasta älskar vi. Men lite Kalles kaviar skadar inte att ha i kylskåpet!

Förkylningen sitter i men är aningen bättre än igår. Blir dock ingen träning ikväll. Jag hatar att missa träningar. Brukar inte vara så förnuftig vid sådana här tillfällen, men nu har jag dock tagit mitt förnuft till fånga och helt enkelt tänkt på helgen. Ny tuff turnering väntar i helgen och jag tjänar troligen mer på att försöka kurera mig så gott det går inför den än att åka ner och träna lätt.

Sista skoldagen imorgon. Ska bli fantastiskt skönt att få förfoga helt över sin egen tid från och med nästa vecka. Inte för att vi har haft det alltför betungande nu, 9-12 varje dag. Men ska bli skönt med ett par sovmorgnar framöver!

Ciao

Vaffanculo!!

Den där förkylning skrämdes inte bort under natten utan har utvecklat sig och nu är nässprayet, panodil och näsdukar mina närmsta kumpaner! Bittert som f-n. Ute är det strålande väder och Ingrid ska ge sig iväg på en promenad upp mot något av slotten, jag stannar hemma. Träning imorgon och framför allt turnering i helgen gör att jag vill försöka göra mig kvitt detta virus så fort som bara är möjligt. Dock ska jag fortfarande hänga med och kolla in Ingrids första innebandypass.

Silly season är hetare än någonsin när den nu kliver in i sista veckan i fotbollsvärlden. Det surras massor kring Liverpool. Mascherano inte minst men även Toivonen, Carlton Cole och diverse vänsterbackar. Just en vänsterback och en anfallare står högst på min önskelista och det hade dessutom varit förbaskat skoj med en blågul i Pooltröjan!

Imorgon väntar Trabzonspor i EL-returen. Utan Gerrard, Torres, Agger och Maxi. Kan bli en svettig historia. Missa EL vore ju värre än en katastrof. Dock ganska säker på att man grejar det!

Ska nog kurera mig med lite Football Manager-lir i eftermiddag...

Ciao

Avdelningen svaga träningar...

...där placeras kvällens. En träning i lågt tempo och överlag ganska andfattig. Två matcher i lördags, en i söndags och fotboll igår är såklart en anledning, en hel del trötta ben och huvud. För egen del är tyvärr dessutom en anledning att en liten förkylning har börjat smyga sig på, det varma vädret till trots. Inte mycket att göra åt mer än att proppa sig full med c-vitamin, men alltid lika irriterande och alltid lika olägligt. Ny turnering väntar ju i helgen och lira tre matcher på två dagar med en förkylning i kroppen känns ju inget vidare. Så jag och min kropp får helt enkelt se till att jaga bort bacillerna...!

Imorgon är det träningsfritt för egen del men ni som följer Ingrids blogg vet vad som väntar. Ingrid ska göra sitt livs första innebandyträning och jag ska givetvis finnas där för support och för att föreviga denna händelse. Ingrid kommer garanterar vara väldigt nervös om jag känner henne rätt, men jag är övertygad om att det kommer att gå galant. Och det viktigaste är ju faktiskt att det blir kul och att hon får ut något av det rent socialt!

Ciao

Jag och Pepe Reina...

Gårdagens träning var som sagt av ett annorlunda slag. Samling ute vid sportcentrat i Tenero för fotbollsmatch mot grannlaget, Verbano. Minuterna före 19 hopade sig molnen och det började ösregna, bra tajming. Lyckligtvis slutade det regna men underlaget var nu blött och således väldigt halt. Direkt när man anlände till samlingen slängde dom ett par handskar i mina händer, de tyckte att jag skulle stå i mål. Efter en spontan tvekan tänkte jag att med tanke på framför allt skaderisken men även mina aningen bristande fotbollskunskaper att det blir alldeles perfekt och jag accepterade utan protester.

Matchen var ingen välspelad historia. Inte så konstigt med tanke på underlaget och att samtliga hade vanliga löparskor. Verbano tryckte på en del i början och jag tänkte att det här blir jobbigt. Första skottet parerades snyggt och sedan lättade trycket betänkligt och första halvlek blev en lugn historia. Tack vare ordentligt målsumpande av framför allt Ale Barbaro så var ställningen 0-0 i paus. 0-0 stod sig nästan tiden ut innan mina utespelare tröttnade på försvarsspel och lät motståndarna rinna igenom på friläge, 2 vs 0 och t o m 3 vs 0. Inte ens jag kunde stå emot detta och slutresultatet skrevs till 3-0. Matchen var i stora drag en trevlig historia men självklart inte utan incidenter. Vilket såklart är oundvikligt när du släpper ut 22 tävlingsinriktade män och pojkar på samma gräsplätt. Alltid någon som har en vinnarskalle som inte kan kontrolleras trots att det är en vänskaplig tillställning och ett par onödiga kapningar till följd. Men handgemäng undveks och det får väl ses som lyckat. Slutresultatet var nog helt enkelt en följd av att Verbano var betydligt mer intresserade av att vinna matchen än vi. Troligen mycket på grund av att dom är ett lag från en lägre division och kan dom inte vinna i innebandy så vill dom ju såklart ta chansen att trycka till Ticino i åtminstone fotboll!

Efter matchen blev det grillning vid sjön och allmän samkväm. God mat och ett trevligt initiativ. Dock började tröttheten krypa sig på och med City-Liverpool i bakhuvudet så var det svårt att koppla av helt. Jag lämnade först för att åtminstone hinna hem till andra halvlek.

Väl hemma var det inte lika muntert. Visste att City hade 1-0 i paus och samma sekund som jag kliver in genom dörren faller även 2-0. En missad trippelchans (stolpe av Gerrard och sjuk dubbelräddning av Hart på Ngog och Torres) senare drar Skrtel klumpigt på sig en straff och Tevez drar ner rullgardinen helt.

Arsenal och City är en tuff inledning, men en poäng på två matcher är fortfarande ingen bra inledning. Efter igår så svider Reinas miss mot Arsenal än mer, de tre poängen hade varit viktiga nu. Dock återstår det alltjämnt 36 omgångar och mycket fotboll ska spelas.

Ikväll är det innebandyträning som vanligt och förberedelserna fortsätter.

Kan bli en eftermiddagstupplur idag...

Ci sentiamo - Vi hörs

Ciao ciao

PS. Kan meddela er hemma i Sverige att de senaste dagarna har det varit vansinnigt varm här nere. Kvavt, klibbigt och nästan jobbigt! Men värme ska man inte klaga på...

Svenskhelg...

Den gångna helgen var det även ganska svenskinfluerad. I förra veckan var Linus Berglund, som lirade här i Ticino för två år sen nere på semester. Han var och kikade på torsdagsträningen samt hängde med och kollade på lördagens spel i turneringen. Var skoj att få snacka lite svenska med någon annan än Ingrid eller via Skype och Linus kunde även berätta lite om området och ge lite tips på vad vi kan hitta på.

Värdlaget för turneringen Sarganserland har i år en ny svensk tränare, Patrik Davidsson, som faktiskt hållt till nere i mina regioner tidigare och varit tränare i Verbano som ligger precis utanför Bellinzona. Blev såklart även lite prat med honom. Bytte även några ord under helgen med Eggiwil's Fagerhult-förvärv Erik Wilderoth. Kul med lite svenskt och som sagt skönt att få snacka lite svenska med folk. Lagkamraterna i Ticino fråga nyfiket om man kände de andra svenskarna, eftersom man pratade med dom. Jag känner ju ingen av dessa herrarna sen tidigare men givetvis blir det så att stöter man på svenskar här nere så pratar man såklart lite med varandra.

Vi har precis kommit tillbaka från gymmet, där jag själv körde en ganska lätt pass. Hoppade bl a över alla benövningar, helgens matcher sitter i en del. Ikväll har vi intressanta aktiviteter med laget. Innebandyträning är ersatt med fotbollsmatch mot grannlaget Verbano, som lirar någon division lägre än Ticino, 11-manna är det som gäller. Därefter lite grillning som det verkar. Är aningen skeptisk till denna fotbollsmatch och det återstår och se hur mycket speltid man tar sig. Jag hoppas dock att jag kan komma ifrån i hyfsad tid så man hinner hem City-Liverpool!

Walk on

Ciao ciao

Kulturresan är inledd...

Helgen är strax till ända och det har varit en helg med en hel del innebandy men framför allt massor av härliga upplevelser. Innebandyn ska jag inte nämna så mycket av. Ni som följer Ingrids blogg vet redan hur det gick i lördagens matcher och dagens match mot förra helgens cupmotståndare Eggiwil slutade även den med seger, på straffar såklart.

Kort summerat så kan det snabbt konstateras. Vi är fortfarande obesegrade, efter fyra matcher mot NLB-motstånd. Vi är grymt bra på straffar, samtliga straffläggningar har vunnits klart! Och jag själv har fått en godkänd start. Helgens facit blev 3+0. Tre poäng på tre matcher är inte riktigt godkänt, tre mål däremot är bra medan noll assist underkänt. Dock, 3+3 efter fyra inledande matcher är en skön inledning i ny omgivning. Dessutom klart plus att man lagt in två straffar av två möjliga i straffläggningar. Ny regel i Schweizisk innabandy denna säsong är ju just att vid oavgjort resultat väntar fem minuter sudden death och därefter straffar. Så det kan bli en och annan straff under säsongen. Spelmässigt har vi spelat väldigt bra defensivt, vilket varit helt grundläggande för de fina resultaten. Däremot har vi en hel del att jobba med i det offensiva spelet, men det finns det ännu gott om tid för tills serien drar igång.

I övrigt har det varit en kul och intressant helg. Till att börja är det bara att konstatera fakta, SCHWEIZ ÄR ETT FANTASTISKT VACKERT LAND! Bilresan till och från Sargans var en ren fröjd för ögat. Om någon vecka ska vi definitivt pricka in en solig dag och bege oss upp i alppassen med bilen och bara njuta av naturen, och då även bjuda på en del fina bilder.

En stor del i vårt äventyr är att få lära känna en annan kultur. Mycket är nytt här nere, på både gott och ont. En sak är att sömn tycks vara något man tycker är ganska överskattat. 07.00 samlades vi på lördagsmorgonen. Under denna långa dag spelades två tuffa matcher och emellan dessa intogs lunch och efter en middag. Under denna tid kan jag inte säga att jag såg några tydliga trötthetstecken hos mina lagkamrater. Efter att vi kikat på kvällsmatchen begav vi oss så äntligen till vårt boende och landade där strax efter 21. Eftersom ny match väntade under söndagen och väckning o7.30 såg jag framemot en avkopplande stund till sängs för att sedan stämma tidigt möte med John Blund. Men icke! Fem minuter efter ankomst var det ut igen, på order av tränare Max. I samlad trupp, och utan några som helst kommentarer eller protester, begav vi oss ner mot centrum. Ett misslyckat försök att hitta ett ställe som sände Supercupfinalen mellan Inter och Roma slutade på en trevlig liten bar där dagen skulle avrundas över en öl. Och fortfarande inga tendenser av trötthet hos några lagkamrater. Jag ska dock understryka att även om man kanske hade föredragit lite extra sömn så var kvällen var lugn. sansad, avslappnad och mycket trevlig. När klockan närmade sig 23 började jag få sällskap i trötthet och vi återvände till boendet för att äntligen inta lite välbehövlig sömn.

07.30 var det uppstigning på söndagen. Mina erfarenheter hemifrån är att är det väckning 07.30 så är det standard att det sker någon form av kollektiv snoozning där ingen visar några större livstecken före 07.45. Men icke här! Mitt alarm hann inte ens ringa förrän man var väckt av lagkamrater och jag var troligen sist upp ur säng när jag klev upp ca 07.40. Vi begav oss sedan ner till hallen för att där inta frukost. Och detta leder oss till nästa intressanta kulturkrock. Här är det innebandyturnering, idrottare som ska inta dagens första måltid och som framför allt ska spela match två timmar senare. Havregrynsgröt? Grovt bröd? Ägg? Bananer? Nope, inget av det ovan nämnda. Här dukas det fram två olika sorter av vitt bröd, smör, ett par olika sorter marmelad och nutella. Att dricka, kaffe eller varm chocklad. Mama mia! Och detta är en helt vanlig och normal frukost för folk här nere. En bit baguette med nutella och en kopp kaffe, och det står dom sig på fram till lunch. Själv hade man avlidit framåt klockan tio om man ätiti en sån frukost varje morgon. Nu fick man göra ett tappert försök att fylla magen så mycket som möjligt genom att trycka i sig så många mackor man förmådde. Matchen genomfördes till trots på ett godkänt vis även om man kände mot slutet att bensinen började ta slut i tanken. Men återigen, inga som helst trötthetstecken hos mina lagkamrater. Jag är både fascinerad och imponerad. Men man kan inte låta bli att fundera på vad de hade kunnat prestera med en korrekt kosthållning! Men det hade säkert inte gjort någon skillnad då deras kroppar är så invanda i detta.

Bilfärden hem var som sagt en stor behållning och en ren njutning. Återigen, Schweiz är fantastiskt vackert. Väl hemma bjöd Ingrid på välbehövlig mat och resten av dagen har sedan tillbringats i lågt tempo. Fulham-Man U har avverkats, med belåten utgång. 2-2 efter händelserik avslutning. Sista tio - Hangeland självmål, Nani straffmiss och Hangeland kvitterar! Ska ju inte sticka under stol med att det jublades lite när Hangeland knoppade in kvitteringen i 89.e. Men faktum är att jag tycker det var ett rättvist resultat, Fulham imponerade!

Imorgon är det en mycket viktig match på City of Manchester Stadium. City vs Liverpool.

Buona notte

Walk on

Turneringsdags

Helgen är kommen och fredagseftermiddagen/kvällen har tillbringats först på gymmet sedan en sväng på restaurang Piazza där det intogs ännu en utsökt pizza för att sedan avslutas i hemmet och en film innan vi nu strax ska avrunda kvällen.

Lördag imorgon men sovmorgon? Icke! 07.00 är det samling för avfärd norrut. Turnering i Sarganserland väntar. En fyrlagsturnerning där alla möter alla. Två matcher imorgon och en på söndag, 3x20 minuter effektiv tid. En alldeles utmärkt försäsongsturnering. Övriga lag är dessutom hemmahörande i NLB så det blir troligen en svettig men bra värdemätare för oss. Bl a väntar våra cupmotståndare från förra helgen Eggiwil på nytt och denna gången säger ryktet att deras Fagerhult-värvning Erik Wilderoth ska finnas med.

Nu blir det välbehövlig sömn inför en lång och slitsam morgondag.

Buona notte

Helgen allt närmre...

Fredag imorgon. Sista skoldagen på tredje veckan. Nästa vecka är sista veckan på italienska kursen! Är vi fullärda och flytande italienska talande då? Knappast....! Även om min käre lagkamrat Tocchi tycks vilja tro detta så har vi en lång väg kvar. Men för att ha startat på noll så har vi kommit en bit på vägen. Förhoppningsvis kan man snart göra sig hyfsat förstådd i ett samtal. Men att hänga med när "italienarna" drar igång sitt snack kommer att dröja ett bra tag känns det som i nuläget, de snackar så förbaskat snabbt! Men en sak i taget...

Under eftermiddagen var vi en sväng på banken för att få ett konto öppnat. Då solen äntligen hittat tillbaka till Bellinzona tog vi en sväng på stan efter bankbesöket och avnjöt en glass i solen.

För ovanlighetens skull träning på en torsdag, detta då vi spelar turnering i helgen. Dagens träning var klart bättre än i måndags och spelet såg vassare ut för alla linor. Lite mer fokus på de offensiva spelet nu och jag har gjort ett tappert försök att förklara lite offensiva idéer à la Röke IBK.

Hann även se sista 20 på Europa League-matchen mellan Liverpool-Trabzonspor. Inte mycket som hände under dessa minuter mer än att debuterande Christian Poulsen fick ett mål felaktigt bortdömt. Ruff på målvakten. Repriserna visade tydligt att det inte var någon kontakt för huvudtaget och bara en fumlande målvakt och ännu en billig frispark för en målvakt. De är lite väl fridlysta. Joe Cole's Anfield start har varit allt annat än glänsande. Kan inte säga så mycket om hans insats i stort idag, men tyvärr en missad straff på kontot. Avstängd tre matcher nu i PL men kommer med största sannolikhet spela en stor roll i returmötet i Turkiet om en vecka. Jag är som sagt helt övertygad om att Cole kommer bli en succé på Merseyside, så småningom. 1-0 slutade för övrigt matchen, inget jättebra resultat men trots allt en ledning. Ett tidigt bortamål i nästa och avancemanget är så gott som klart.

Liverpool's "mjukstart" i Premier League fortsätter på måndag med Manchester City borta.

YNWA!

Ciao ciao

Träningskvällar blir sena kvällar

Något bland de första vi sorgset konstaterade när vi anlände hit var att kött är väldigt dyrt här nere. För oss som älskar kött var detta något tungt och första veckan levde vi nästan enbart på pasta och diverse enkla såser. Dock har vi med tiden börjat anpassa oss en aning och dessutom hållt utkik när det erbjuds kött till lite billigare pris. Denna vecka var en sådan vecka och i måndags inhandlades både köttbitar och kyckling. Och idag stod det kött och klyftpotatis på menyn, se bild nedan!



Som ett litet barn på julafton glufsade man i sig denna härliga köttbit och jag kan lova att det smakade utsökt! Man får ta vara på tillfällena som ges...

Onsdagskväll innebär träningskväll och så även denna onsdag såklart. Ikväll var det lite introduktion och information från en utsänd från Unihoc kring årets klubbor och lite test av olika modeller. Player+ Feather Light blir det för övrigt för egen del, alltid kul att testa något nytt. Viktigast av allt, Player+ finns i rött blad och alla som spelat med mig genom åren vet att jag alltid levererar som bäst med rött blad!

En ny sak man inte är van vid sedan tidigare är längden på träningarna. Här har man minst sagt ingen brådska. Två timmar är det utsatt på schemat, redan där betydligt längre än hemma i Sverige. Men det är inget som säger att det stannar vid dessa 120 minuter. Idag inleddes träningspasset ca 19.40 och sista bytet avslutades ca 21.57! Knappa 2 timmar och 20 minuter innebandyträning! Lite för länge för min smak och det hade varit intressant att klocka hur mycket av tiden som egentligen går till effektiv innebandy, väldigt mycket tid spills. Idag gick bl a 25 minuter till taktikprat, vilket iofs är väldigt viktigt då det såklart är viktigt att alla vet hur vi ska agera på plan. Men även detta kan såklart göras mer effektivt. I stora drag så har jag egentligen inget emot det, och i grunden är det en ganska skön mentalitet som jag gillar. Att skynda långsamt, och helt enkelt inte ha bråttom. Men som ren kvalitativ innebandyträning
kan det såklart förbättras en del.

Torsdag imorgon och helgen kryper närmre. I helgen väntar träningsturnering någonstans norrut. Två matcher på lördag och minst en på söndag ska avverkas. Härligt att komma igång med matchandet ordentligt.

Avslutningsvis ett litet bloggvis. Är inte bara jag som bloggar här nere utan även min kära följeslagare och sambo ger sin bild av livet i Schweiz. Kan ju kanske vara kul att läsa saker och ting och hennes perspektiv också... Vid intresse finner ni hennes blogg på:

http://ingridischweiz.blogspot.com

Buona notte

Ciao ciao

Pizza, Nsk och är ACB bättre än Spurs...?

Gårdagens träning var av det mer avslappnade slaget. Var en trevlig stämning och man kände för egen del att ha fått debuten avklarad har släppt en del spänningar och man känner sig mer avslappnad i lagets närvaro, man har ju mycket att bevisa som utländsk spelare och en lyckad debut har lättat lite tyngd från axlarna känner jag. Att det var avslappnat visade sig dock vid 2-mål spelet också. Det är ofta svårt att koppla på helt plötsligt när man inte riktigt varit igång tidigare, och därmed inget lyckat spel heller. Bättring imorgon onsdag.

Tisdagen har annars tillbringats i skolan som vanligt. På eftermiddagen var vi på vår FitnessClub för introduktion och lite tester. Invägning och olika tester för att kolla vilken nivå man ligger på för att utifrån detta lägga upp färdiga träningsprogram. Inget man är van vid direkt och känslan är nästan lite lyxig. En nyckel tilldelas man som jag kort nämnt tidigare som man bär med sig och som är matad med massor av information. Denna nyckel stoppar jag i den maskin jag ska träna på och så visas det på en liten bildskärm exakt vad jag ska göra, vilken belastning och hur många repetitioner och serier. Efter att den välkomnat mig vid namn såklart... Vi ska tillbaka på fredag för genomgång av våra träningsprogram.

Väl hemma visade Ingrid upp ännu en imponerande skicklighet i köket, denna gång som pizzabagare! Hemmagjord pizza stod på menyn men känslan var närmare en riktig pizzeria än hemmagjort. Frasig botten och god smak, som sagt imponerande! Lyckligt lottad man är... ;-)

Något överraskad när man kikar igenom Norra Skåne idag (kan genom min kära mors prenumeration läsa hela pappersversionen av Nsk via nätet) och får se en notis om Ticino's cupmatch i helgen, citerat direkt från denna blogg! Kul ni har hittat hit Nsk och hoppas ni fortsätter följa mig!

Sex and the City 2 har under kvällen avverkats och nu blir det andra halvlek av Young Boys (Schweiz)-Tottenham i CL-kvalet. 3-1 är ställning, efter 3-0 till YB efter 30 minuter! Den där fjärde platsen är inte värd ett skit kära Spurs-fans om man inte ser till att kvalificera sig! Kul kuriosa är att AC Bellinzona besegrade just detta Young Boys för tre veckor sedan, på bortaplan...

Ciao Ciao

Pepe är bäst ändå och Cole kommer glänsa så småningom...

Premiären avklarad för Grande Liverpool! 1-1 mot Arsenal, ett resultat som man på förhand tyckt varit helt ok och i halvtid varit mer än nöjd med! Men såklart med så nära slutsignalen och ett sådant mål...en gnutta bittert!

Men Pepe Reina är fortfarande my man in the net, varje dag i veckan! Han kommer att resa sig direkt och vara en klippa resten av säsongen, som alla de andra åren i Pooltröjan, var så säkra!

Joe Cole's PL-debut i rött blev ju inte heller direkt som förhoppningarna. Blek första halvlek avrundades med rött kort. Dock ett fullständigt horribelt domslut av domaren och Ingrid kan intyga att jag för en kort sekund gjorde så gott jag kunde för att riva hela lägenheten... Sen att satsningen är onödig av Cole, men jag tror inte heller avsikten var att kapa spelaren. Oavsett var det absolut inget rött kort. Cole kommer bli grymt nyttig för Liverpool, sådan kreativitet har saknats på Anfield i många år och är väldigt välkommet.

Ngog visade att målformen håller i sig. Denne Ngog har tagit små steg framåt sen han kom till Liverpool. Imponerar sällan och kommer knappast bli någon världsforward. Varit i fin form och gjort många mål under försäsongen, bl a tre i Europa League-kvalet. Små förhoppningar om att han kanske växt ut till en ok stand in för Torres. 20 minuter in i premiären hade han sprungit offside tre gånger och tappat bollen billigt fyra...så mycket för de förhoppningarna således! MEN minuten in i andra kommer läget och bollen borras upp i första krysset urläckert. Forwards bedöms utifrån målskytte och därmed lämnar David Ngog premiären med beröm godkänt. Kanon!

Ikväll blir det möte med president Botolli och ungdomsansvarige i klubben för diskussion kring min roll som konsult åt ungdomslagen, med start nästa vecka tror jag. Därefter väntar träning såklart.

Ciao!

Lite bilder från matchen

Foto: Ingrid Bengtsson

Different team, same story....

Rubriken var en tanke som for genom huvudet med 2.20 kvar på gårdagens debutmatch. Cupmatch mot Eggiwil, ett lag som förra säsongen delade serie med Ticino men som till skillnad från mitt TIUH lyckades ta steget upp och numera kan titulera sig NLB-lag.


Om fredagskvällen inte kändes bra så var känslan bättre och bättre ju närmre match det led under lördagen. Skönt att få ha matchdagsrutiner igen, härligt. Uppladdning och uppvärmning avverkades. Aningen lite annorlunda upplägg en hemma, inte alls mycket, men i mina ögon en ganska bra uppvärmning. Måste säga att det var lite speciellt att dra på sig den blåröda tröjan, första gången i mitt innebandyliv man drar på sig en klubbtröja med annan text än Röke IBK. Med åttan upptagen har man fått lägga till en etta och istället hedra en slitvarg som Dirk Kuyt! #18 visar numera ryggtavlan för J Lagerkvist.


Matchinledningen var helt ok, Eggiwil massor med bollinnehav men bra jobb i försvaret och en och annan uppstickare framåt. Dock förvandlades detta snabbt till något annat. På knappa tre mörka minuter visade helt plötsligt tavlan 0-4. Ajaj, var ska detta sluta tänkte man? 0-4 trots flertalet fina räddningar av "Tex" i kassen. Men vi repade nytt mod och fick chansen i powerplay mot slutet av perioden. Från min gamla Röke-position nere i höger hörn hittade man patentarpassen rakt genom boxen över till vänsterkanten där "Pelle" kunde raka in reduceringen i tom kasse. Skönt som f-n att hamna i matchprotokollet direkt kan jag säga! Och viktig reducering för fortsättningen av matchen.

Små justeringar i försvaret gjordes. Eggiwil hade fortsatt mycket boll men målchanserna blev klart färre. Fler anfallsmöjligheter bjöds till oss och innan andra perioden var över hade även 2-4 hamnat på måltavlan, genom en kontring av "min" lina. En s k hockeyass av Lagerkvist på detta mål.

Sista perioden inleds på bästa sätt. Ny ass från svensken, luftpastej över hela banan till rutinerade räven Gian som läckert plockar ner på bröstet och rakar in 3-4 via en halvvolley. Eggiwil aningen skakat. "Tessi" i holken fortsätter storspela. Halvvägs in i perioden åker Gian på en märklig utvisning. En situation från ett tidigare byte, där det från båset såg ut som klart misstänkt straff till vår fördel. Gian vill diskutera detta med domaren, vår nyutnämnda kapten plockar bort Gian därifrån vilket en temperamentsfull Gian inte gillar och han börjar gaffla lite med kapten. Förvisso förstår jag ju inte riktigt vad han säger, men uppfattar ju tydligt att det är kapten Oggio han tjafsar med och inte domaren. Trots detta plockar domaren honom på en tvåa för osportsligt uppträdande, intressant måste jag säga. Boxplay utförs dock prickfritt och mannen med det sköna efternamnet, Dario Biffi, kan t o m sticka upp och pricka in kvitteringen.

Slutminuterna förklarar dock rubriken. 17.40 klipper Eggiwil in ett frislag till 5-4. Jaha, tänkte jag då. Då var det dags igen. Ett scenario som var alltför bekant förra säsongen. Underläge, upphämtning och insläppt mål till uddamålsunderläge i slutminuterna. Nytt lag men samma story...eller? Målvakten plockas ut, chanser skapas och 19.31 prickar rutinerade "Raffo" in kvitteringen. 5 minuter sudden blev resultatlös och matchen avgörs på straffar. Förresten ett upplägg som dom fr o m denna säsong även tillämpar vid oavgjort i seriespelet, kul! Lagerkvist tilldelas straff nummer fyra. Då Eggiwil prickar in sin första så börjar man förbereda sig ordentligt vad man ska göra på sin straff. Men då vi är 100 % på våra straffar och "Tex" inte släpper fler förbi sig så räcker det med tre straffar för TIUH att stå som segrare.


Härligt att starta med seger, om än något tursam vilket dock känns helt obetydligt idag. Två ass till en i övrigt ganska stabil insats för man vara nöjd med som debutresultat. Att man fick pris som lagets bästa spelare var ju såklart också kul men kändes som lite spel för gallerian, att prisa den nya svensken i första matchen. En vinflaska och en Mcdonalds-meny var priset. Menyn gav jag dock vidare till lagets riktiga "Man of the Match", Tex i kassen. Han var grym igår och knep dessutom tre straffar och förtjänade verkligen att prisas för det!


Kvällen avrundades hemma hos Raffo med lite pizza, några öl och Xbox-lir där man fick visa Raffo och Tocchi hur man lirar NHL2010. En onödig, svidande och fullständigt orättvis torsk mot Tocchi förstörde dock en förlustfri svit.

Premier League drog igång igår, dock utan mig, tio minuter Chelsea-W Brom var allt man intog igår. The Big Game är dock idag! 17.00 Anfield Road. Liverpool-Arsenal! Grande start! Är vansinnigt taggad för detta!

Imorgon går vi in i andra halvlek av italienskakursen. Och kommande helg ska det spelas turnering någonstans uppe i norr.


Buona domenica! Ha en trevlig söndag!

Ciao

Helg # 2

Så var andra skolveckan och träningsveckan avslutad. Halvvägs in språkkursen. Matchdebut imorgon. Känns spännande.

Sen kväll trots matchdag imorgon, detta pga träning under kvällen. Sena träningstider är inget man är van vid från tidigare, och när dessutom träningarna är väldigt långa så hinner klockan ticka iväg. Något man får vänja sig vid såklart då sena kvällar känns som naturligt här nere.

Kvällens träning var lugn och med fokus på morgondagens match såklart. Lite power/boxplay-träning, taktikprat och lite spel. Från egen del en dålig träning, skyller inte på något men en sen fredagskväll och dagen innan match är inte direkt upplagt för att göra en drömträning. Bättre fokus och förhoppningsvis bättre prestation imorgon dock!

Ska bli skoj att dra på sig den blåröda tröjan!

Återkommer såklart med resultat osv imorgon.

Förresten kan nämnas att Fagerhults ex-kapten Erik Wilderoth är spelklar för Eggiwil, återstår att se om han finns med i deras laguppställning imorgon.

Buona notte

Snart match...

Det börjar närma sig debuten i den rödblå tröjan. Ska bli riktigt kul och framför allt skönt att få första matchen avklarad. Cupen har inte särskilt högprioritet här utan det handlar mer om förberedelser inför seriestarten i september. Eggiwil står för motståndet och spelade i samma serie som Ticino förra säsongen men tog klivet upp och håller denna säsong till i NLB. Blir en bra värdemätare direkt. Första matchen och bara tre innebandyträningar bakom oss så är såklart förväntningarna inte högt ställda. Vi är dock inställda på att göra en bra match så får vi se hur långt det räcker. Enligt IFF's officiella sida syns nu att just Eggiwil har värvat en svensk spelare, från en gammal seriekonkurrent till mig, Erik Wilderoth från Fagerhult. Dock står det Not Completed så det återstår väl att se om Erik finns med på lördag. Skoj med svenskt motstånd i alla fall!

Kvällens träning bestod av innebandy och gick helt ok. Det är fortfarande tidigt på säsongen och lång väg till formen men det känns som att vi är på rätt väg, både för egen del och för laget. Men mycket hårt arbete återstår innan vi är helt redo för säsongen. Uppenbarligen så lägger man inte alltför mycket krut på uppvärmning här nere, pang på direkt även idag. "Uppvärmningen" idag bestod av småplanspel, två mot två. Kul såklart men åtminstone fem minuter jogging hade inte skadat före... ;-) Blir spännande hur det uppladdas inför match på lördag. Det är såklart en stor del av hela äventyret, att få se och känna på ny kultur och tradition både på och utanför innebandyplanen.

En träning till ska avverkas, på fredag, innan lördagens cupmatch mot Eggiwil.

Tyvärr missade jag hela Sveriges landskamp mot Skottland och pga någon märklig rättighetsregel kan jag inte se höjdpunkterna från Viasat eftersom jag har ett utländskt IP-nummer. Men det låter som Sverige bjudit på en härlig föreställning och det känns minst sagt förbannat spännande inför EM-kvalet!

Ciao ciao e ci sentiamo!

Lite bilder

Bellinzona so far...

Locarnosjön

Närmre Österås IP än Anfield, men hjärtligt!

På fotboll. Bellinzona-Basel

Vår grymma Volksvagen FOX

Lägenheten

Sovrum (Ingrid provligger sängen)

Balkong

Vardagsrum

Toaletten

Köket

Berättelsen om hur vi hamnade nere i Alperna

Många har ställt denna fråga sedan det blev klart att vi skulle flytta hit, så jag tänkte berätta hur det egentligen gick till.

Det hela startade redan förra året, någon gång i början på april 2009 rättare sagt. Det damp då ner ett mail i min mailbox med ämnesraden: "Do you want to move and play floorball in Switzerland". Mailet var en ren intresseförfrågan och innehöll en kort beskrivning av föreningen, att det var lokaliserat i de italienska delarna av landet samt att laget höll till i division 1. Det hela lät såklart ganska intressant och jag svarade att jag visst var intresserad av något sådant. Klubben hade troligen skickat ut en del liknande mail till ett antal spelare i Sverige och Finland.

I den vidare kontakten så fick jag information om hur ett ev erbjudande skulle kunna se ut och så vidare. Ett konkret erbjudande att ta ställning till var det aldrig frågan om. För egen del var det vid denna tidpunkt ett intressant alternativ men inte mitt första val. Jag gick i väntans tider på om jag skulle få ett nytt jobb eller inte och dessutom stod Röke inför en spännande säsong där det skulle slåss om Allsvenska platser. Jobbeskedet drog ut på tiden och till slut meddelade Ticino att de hade gjort klart med en annan svensk, Kalle Brännberg från Pixbo. En strålande värvning för en klubb i schweiziska tredje ligan, minst sagt. I den konkurrensen hade man nog stått sig ganska slätt.

Tiden gick och innebandysäsongen avverkades som vanligt. Mot slutet av förra säsongen, ännu en säsong i Röke som var mentalt väldigt ansträngande började tankarna på en nytändning att gro. Efter att Allsvenskan missats så kändes det som att det var ett bra läge att kolla bakom lite andra dörrar än den vinröda som man så väl redan känner till. Alternativen var dock inte så många och den enda dörr där fanns att knacka på var den schweiziska. Jag grävde fram de gamla mailen och skickade iväg ett kort mail om hur den gångna säsongen varit och hur framtidsplanerna inför kommande säsong såg ut. Svar lät dock vänta på sig innan det damp ner ett mail från president Bottoli där han tackade för kontakten men bad att få återkomma då den avslutade säsongen ännu inte utvärderats. Ytterligare några veckor gick, och ju längre tiden gick desto mer lämnade man det bakom sig. Slutligen kom ett mail som frågade om jag fortfarande var intresserad och vad det var klubben sökte efter i en ev utländsk spelare. De sökte en duktig spelare med erfarenhet, som kunde agera som ledare i laget, stötta ledarstaben med taktiska tips samt kunna hjälpa ungdomslagen med dess träningar. En beskrivning jag själv ansåg passa hyfsat in på mig. Kontakten intensifierades, kontraktsförslag skickades. En träff i Bellinzona innan överenskommelse bokades in och tajmades in i samband med en semester i Frankrike för vår del. Bilfärd från Nice till Bellinzona avverkades, träning med laget genomfördes, middag bjöds det på och såklart även massor med information om klubben och regionen. Alla intryck var enbart positiva. Kontraktet undertecknades, flyttdatum spikades och språkkurs bokades.

Och här är vi nu. Andra veckan i Bellinzona, Ticino, Schweiz. Solen skiner och vi mår bra. Vi har blivit mottagna på en fantastiskt sätt av alla, inte bara president Bottoli som vi haft mest att göra med hittills utan verkligen alla. Det har underlättat för oss mycket nu i början.

Det var storyn om hur vi hamnat i Schweiz.

Ciao

Tennisvinst och sista utomhusträningen...

I gårdagens tennismatch visade det sig att man höll ungefär samma mått som de övriga. Slutade t o m med att jag och Raffo avgick med segern i raka set. Svezia uno, Svizzera zero!

Ikväll var sista träningen utomhus. Skönt att ha det avklarat och kunna lägga energin på det vi trots allt tycker är roligast, innebandyn. Har inte nämnt det tidigare men utomhusträningen bedrivs en bit utanför Bellinzona, ca 20 minuters bilfärd, på en helt fantastisk idrottsanläggning. Centro Sportivo Tenero. Här finns precis allt du kan tänka dig. Inomhushall, klättervägg, tennisbanor, X antal gräsplaner med perfekt matta, friidrottsbanor, inlineshockeyplan, basketplaner, beachvolleyplaner. You name it. Ligger precis nere vid sjön så det ligger såklart även helt perfekt. Tyskland uppladdade tydligen här innan EM 2008. Sådana här anläggningar ser vi inte röken av i Sverige, synd för det ger enorma möjligheter för massvis av aktiviteter och organisationer.

Träningen avklarades med hedern i behåll. Benen kändes aningen bättre, men fortfarande ganska energilösa. Träningen avslutades med gräsbandy och fotboll. Klasskillnad ikväll tyvärr med mig i det förlorande laget. På onsdag kliver vi in i hallen för att stanna, med cupmatchen på lördag som första mål.

Till helgen drar även världens bästa och mest underhållande fotbollsliga igång. Premier League! Bellissimo! Första omgången blir ingen mjukstart heller direkt. Tottenham-Man C brakar igång säsongen och på söndagen kliver de röda hjältarna från Anfield in i racet, mot Arsenal. Hade kanske hoppats på en behagligare start då det känns väldigt osäkert vart Pool står för tillfället. Ny tränare, ett par nya spelare och framför allt ett VM som ställt till förberedelserna ordentligt. Egentligen i min mening helt galet att dra igång ligorna nu. Spelarna som gick längst i VM har bara varit med lagen i dryga två veckor. Och i veckan är det dessutom nya landskamper. Långt ifrån optimalt. Dock inte lika illa som här i Schweiz. Här drog man igång ligan 18 juli igen, en vecka efter VM-finalen! Va fasen hade dom gjort om Schweiz gått långt i VM? Kan ju vara en anledning till Basels bleka match i lördags mot ACB. Förra ligaguldet har ju knappt firats klart förrän en ny säsong drar igång. Galet.

I dagarna siktar jag på att få upp lite bilder här på bloggen och även berätta historien om hur vi egentligen hamnade här.

Buona notte

YNWA

Helg

Fredagskvällen innebar säsongens första innebandyträning. Uppvärmning visade sig dock inte vara något som man lägger ner alltför mycket kraft på utan här var det pang på direkt. Passningar 2 och 2 i rörelse vilket snabbt gick över till 1 mot 1. Min kropp var inte direkt redo för en sådan rivstart så det blev en tung inledning på passet. Träningen i övrigt var väl ungefär vad man kan förvänta sig av en första träning. Inge vidare helt enkelt och gott om plats för förbättring!

Efter träningen blev det en sväng till festivalen i Locarno tillsammans med några i laget. Var en trevlig kväll och en snabb observation visade att alkoholvanor och framför allt alkoholhantering skiljer sig ganska kraftigt från Sverige. Kort sagt, betydligt mer städat kl 02.00 på en festival än vad man hade förväntat sig av en svensk version...

Under lördagseftermiddagen knallade vi bort till fotbollsstadion för att beskåda hemmalaget AC Bellinzona, ACB håller till i högsta ligan här i Schweiz och dagen till ära stod regerande mästarna och Behrang Safaris Basel för motståndet. Arenan är inte direkt någon Nou Camp milt uttryckt utan snarare mer likt Österås IP. Soligt väder och gott om folk var det dock och stämningen god då hemmalaget stod för en strålande insats medan mästarna från Basel var ytterst bleka. 1-0 skrevs slutresultatet till hemmalaget, i klar underkant. 4500 hade hittat till arenan denna fina eftermiddag men kan inte säga att det bjöds på någon större supporterkultur från hemmahåll. Däremot imponerade den tillresta Basel-klacken med i stort sett 90 minuter ihållande sång trots sitt lags magra insats på plan. St Jakobsberg Park lär gunga rätt bra när Basel lirar stora matcher! Behrang Safaris insats? Signifikativ för hela Basel denna dag, varnad och utbytt tidigt i andra.

Söndagen har inte bjudit på några större insatser från vår sida, ännu. En tripp till Locarnosjön för lite sol och bad har hunnits med. Strax middag och sedan blir det faktist lite tennis ikväll med ett några lagkamrater. Blir intressant, misstänker starkt att jag är betydligt sämre än de övriga...

Pizza at Piazza

Torsdags kvällen har tillbringats tillsammans med president Bottoli, grymt trevlig herre som är alltmänt kanonbra. Han tog ut oss på middag på den restaurang som kommer att bli vårt stamställe framöver. I mitt kontrakt har jag en middag i veckan för två på restaurang, och det är på Restaurang Piazza som gäller. Mysigt litet ställe med bra mat. Såklart blev det pizza kvällen till ära. Pizza på italienskt vis slår den "svenska" pizzan alla dagar i veckan. Saknar inte kebabpizzan ett dugg...

Veckans sista skoldag imorgon. Framsteg tas som sagt sakta men säkert. Idag har vi försökt börja prata lite italienska med varandra här hemma. Sådan träning lär bli nödvändig framöver då vår lärarinna påpekade att från och med måndag är det enbart italienska som gäller i klassrummet. Ingen engelska. Ingen svenska. Bara italienska. Blir en prövning, men troligen bra i slutändan. Känns lite tidigt dock, vokabuläret är fortfarande väldigt knappt.

Imorgon är det även dags för första innebandyträningen. Äntligen. En vecka till cupmatch så det är på tiden. Ska bli gott att plocka fram stickan igen och komma igång ordentligt med lagkamraterna. Gäller väl att leverera direkt för att övertyga laget om att jag är något att ha.

Senare på kvällen blir det troligen en visit till grannbyn, Locarno, där det i veckan är filmfestival. Tydligen en ganska stor filmfestival.

Buona notte

De första dagarna

Nu har vi varit på plats ett par dagar och man börjar sakta komma in i något av en vardag här nere. Första dagen i skolan var en pärs och både jag och Ingrid var riktigt trötta och nästintill knäckta efteråt. Lärarinnan talar enbart italienska, kan ingen engelska för huvudtaget. Kursmaterialet är helt på italienska. Liten grupp på fem personer, övriga tre förutom vi kan redan en del italienska så det är bara vi som är helt gröna. Det kändes nästan hopplöst. Tack och lov pratar två av de andra lite engelska och kan översätta när man absolut inte förstår.

Men redan dag två var känslan annorlunda och nu känns det som vi ska kunna klara dessa fyra veckor med hedern i behåll. Men att lära sig italienska är ingen dans på rosor kan vi lova.

Två träningar har avverkats med laget. Trots att det är cupmatch nästa lördag så har det hittills handlat om utomhusträning i form av framför allt löpning. Någon mjukstart var det inte tal om utan för min del drog det igång direkt efter uppvärmningen. Löptest, min specialitet!! Sju minuter, spring så långt du kan...mama mia! I fullständigt ösregn dessutom. Man sprängde sig direkt...resultatet håller jag dock för mig själv då som sagt inte löpning är en av mina starkaste kort. Efter testet var det bara att kliva in med de övriga som var igång med intervaller. Fotboll avrundade träningen och till smeknamnet "Ibrahimovic" blev man matchen första målskytt. Dock stod sig detta ledningsmål inte distansen ut, och slutligen blev det förlust i sudden death.

Intrycket av laget är enbart positivt. Ett riktigt glatt gäng med go stämning och bra grabbar. 4 stycken engelsktalande som man såklart håller sig till nu i början men känslan är att det är en härlig harmoni i laget. Träningsnärvaron imponerar helt klart och även att träningen genomförs utan gnäll och stön. Visst fuskas det en del även här. Men även fast himlen öppnar sig och det ösregnar så ifrågasätter ingen att träningen ska fortsätta, vilket bådar gott tycker jag!

Tisdagseftermiddagen tillbringade vi på vårt kära IKEA, där nödvändiga inköp till lägenheten gjordes. Möblerna vi fått är funktionella men långt ifrån nya och stilrena...så Ingrid har haft att göra för att göra det så hemtrevligt som möjligt! Då våra lådor vi skickat hemifrån anlända under tisdagen så har vi haft att göra efter skoldagens slut.

Sakta men säkert börjar vi landa och snart så bör allt lugna sig en aning så vi kan börja koppla av och njuta lite mer av tillvaron.

Omgivningen här är underbar och vädret har dessutom varit mestadels strålande så på vis har vår första tid i Bellinzona varit kanon! Bilder kommer snart...

Buona notte
Ciao ciao

På plats

Då var vi på plats i nya hemstaden Bellinzona och i vår lägenhet.

Imorgon återvänder vi till skolbänken. Intensivkurs i italienska, 9-12 måndag-fredag fyra veckor framöver.

Imorgon är även första träningen, fysträning utomhus. Inte riktigt det området där jag brukar dominera så risken finns väl att det finns lite skeptiska lagkamrater innan vi kliver in i hallen...