Jag och Pepe Reina...

Gårdagens träning var som sagt av ett annorlunda slag. Samling ute vid sportcentrat i Tenero för fotbollsmatch mot grannlaget, Verbano. Minuterna före 19 hopade sig molnen och det började ösregna, bra tajming. Lyckligtvis slutade det regna men underlaget var nu blött och således väldigt halt. Direkt när man anlände till samlingen slängde dom ett par handskar i mina händer, de tyckte att jag skulle stå i mål. Efter en spontan tvekan tänkte jag att med tanke på framför allt skaderisken men även mina aningen bristande fotbollskunskaper att det blir alldeles perfekt och jag accepterade utan protester.

Matchen var ingen välspelad historia. Inte så konstigt med tanke på underlaget och att samtliga hade vanliga löparskor. Verbano tryckte på en del i början och jag tänkte att det här blir jobbigt. Första skottet parerades snyggt och sedan lättade trycket betänkligt och första halvlek blev en lugn historia. Tack vare ordentligt målsumpande av framför allt Ale Barbaro så var ställningen 0-0 i paus. 0-0 stod sig nästan tiden ut innan mina utespelare tröttnade på försvarsspel och lät motståndarna rinna igenom på friläge, 2 vs 0 och t o m 3 vs 0. Inte ens jag kunde stå emot detta och slutresultatet skrevs till 3-0. Matchen var i stora drag en trevlig historia men självklart inte utan incidenter. Vilket såklart är oundvikligt när du släpper ut 22 tävlingsinriktade män och pojkar på samma gräsplätt. Alltid någon som har en vinnarskalle som inte kan kontrolleras trots att det är en vänskaplig tillställning och ett par onödiga kapningar till följd. Men handgemäng undveks och det får väl ses som lyckat. Slutresultatet var nog helt enkelt en följd av att Verbano var betydligt mer intresserade av att vinna matchen än vi. Troligen mycket på grund av att dom är ett lag från en lägre division och kan dom inte vinna i innebandy så vill dom ju såklart ta chansen att trycka till Ticino i åtminstone fotboll!

Efter matchen blev det grillning vid sjön och allmän samkväm. God mat och ett trevligt initiativ. Dock började tröttheten krypa sig på och med City-Liverpool i bakhuvudet så var det svårt att koppla av helt. Jag lämnade först för att åtminstone hinna hem till andra halvlek.

Väl hemma var det inte lika muntert. Visste att City hade 1-0 i paus och samma sekund som jag kliver in genom dörren faller även 2-0. En missad trippelchans (stolpe av Gerrard och sjuk dubbelräddning av Hart på Ngog och Torres) senare drar Skrtel klumpigt på sig en straff och Tevez drar ner rullgardinen helt.

Arsenal och City är en tuff inledning, men en poäng på två matcher är fortfarande ingen bra inledning. Efter igår så svider Reinas miss mot Arsenal än mer, de tre poängen hade varit viktiga nu. Dock återstår det alltjämnt 36 omgångar och mycket fotboll ska spelas.

Ikväll är det innebandyträning som vanligt och förberedelserna fortsätter.

Kan bli en eftermiddagstupplur idag...

Ci sentiamo - Vi hörs

Ciao ciao

PS. Kan meddela er hemma i Sverige att de senaste dagarna har det varit vansinnigt varm här nere. Kvavt, klibbigt och nästan jobbigt! Men värme ska man inte klaga på...