Första förmiddagen utan skola avnjuts i detta nu. Efter en liten morgonpromenad har vi intagit frukost och nu sitter vi båda och bloggar ute på balkongen i solsken och behaglig temperatur. Efter en lång och händelserik helg så kommer dagen garanterat inte innebära några alltför stora kraftansträngningar. Idag har vi helt enkelt bestämt oss för att njuta av att vara lediga!
Helgen ja, ska försöka sammanfatta den så bra som möjligt. Vi börjar innebandymässigt. Ny turnering väntade och denna gång än mer norrut ut, i Konolfingen. Som bekant så besvärar en förkylning och även om den är bättre så var kroppen inte riktigt redo för innebandyspel under lördagen. En lång och fascinerande bilfärd (mer om detta på hemvägen) anlände min bil knappa timmen innan matchstart, en uppladdning som lämnade mycket övrigt att önska såklart. Kroppen kändes inte alls bra och framför allt kände jag mig seg och långsam i huvudet. Och som bekant så är jag seg och långsam i skallen är jag ingen bra innebandyspelare. Mycket riktigt blev insatsen därefter. Dessvärre var jag inte ensam om att inte vara på topp och vi gjorde en riktig plattmatch mot hemmalaget Konolfingen. Vi var faktiskt stundtals riktigt dåliga. Slutresultatet skrevs till 4-6 och Lagerkvist lämnade planen poänglös trots att lägen inte saknades. Hittills sämsta insatsen i rödblått.
Till andra matchen tyckte jag att det vara bättre att stå över och ladda kroppen inför söndagens match istället. För tredje veckan i rad väntade nu Eggiwil och denna gång fick dom sin revansch. Efter två raka straffsegrar för vår del var nu Eggiwil det klart bättre laget. Vi höjde oss en aning jämfört med första matchen men Eggiwil var både ett och två nummer för stort denna gång, 2-8 var ett fullt rättvist slutresultat. Lördagens resultat är inte mycket att analysera för mycket. Vi var inte redo helt enkelt. Fler än jag känner av förkylning och vi var helt enkelt för trötta för att kunna prestera tillräckligt bra.
Förlusterna glömdes snabbt och lördagskvällen var mycket trevlig med god mat och mycket skratt. Dock kan det konstateras att sås är inget man anser vara viktigt här nere. Hemma i Sverige äter vi sås till det mesta och alltid till kött. Men icke här! Boendet denna gång var en militär "bunker" men alldeles utmärkt för en övernattning. Dock är jag ganska nöjd med att inte vara schweizisk medborgare, här är miltärtjänst obligatorisk och man har miltärtjänst tre veckor, varje år. De flesta spelade kort när vi kom till boendet, ett parti med något lokalt spel (som jag glömt vad det hette) och ett parti Texas Holdem. Jag nöjde mig med att vara åskådare ett par rundor innan jag valde att krypa till kojs för välbehövlig sömn.
Under söndagen samlade vi ihop oss och genomförde en mycket bättre insats rakt igenom. Belöningen blev vinst med 5-3 efter sent segermål. För egen del kändes kroppen mycket bättre, förkylningen påverkar såklart uthålligheten en del men i övrig kändes det piggare och utdelningen blev två assist. Bör tilläggas att denna helgs frukost var ett klart framåt. Betydligt fler valmöjligheter även om det klassiska vita brödet och nutellan fortfarande var framdukad!
Hemresan sedan skulle egentligen kunna få ett helt eget inlägg. Jag nöjer mig med att säga såhär, ett tips och råd från mig: Någon gång i ert liv så MÅSTE ni åtminstone passera genom Schweiz och köra över något av alppassen. Det vi såg och imponerades av förra veckan var inget av vad jag upplevde igår. Jag satt mer eller mindre med öppen mun halvt förstummad hela färden genom passen. Makalöst vacker natur som inte går att beskriva i ord mer än att det är otroligt spektakulärt! Förhoppningen är att jag och Ingrid tar en dagstur upp i bergen i de kommande veckorna, och då ta en del foton. Men foton säger inte så mycket, detta måste ses och upplevas på riktigt. Stundtals nästan så vacker att man blev tårögd... Ni sitter säkert nu och tänker att "jäklar vad han överdriver". Det gör jag inte, snarare tvärtom...
Nog om Schweiz och innebandy ett tag. Vi bortser från att 1-0 hemma mot WBA inte är särskilt imponerande och bygger vidare på de faktum Liverpool inkasserade första tre poängaren för säsongen och Torres noterade första målet.
Zlatan klar för Milan! Som jag nämnt tidigare är det egentligen med lite blandade känslor. Hur resonerade Pep Guardiola när han la upp 400 mille plus Eto'o för ett år sedan? Vad trodde han att han värvade? Trodde han verkligen att Zlatan skulle ställa sig snyggt och prydligt i ledet bakom svärmorsdrömmarna Xavi, Iniesta och de andra? Man trodde att han hade en lite tydligare bild av vad han värvade och en lite tydligare plan för varför han ville ha Zlatan. Ett år senare kan Milan glatt skörda frukten från en märklig affär. Milan har gjort en sanslöst bra deal! 24 miljoner EUR för spelaren som för ett år sedan vann skytteligan och mer eller mindre dominerade hela Serie A! Bara att gratulera.
Och givetvis slickar jag mig själv lite om munnen. Med 1,5h till Milano är förhoppningen stor att kunna se ett par matcher med Ibra i rödsvart under hösten och vintern. Planen är att försöka se Zlatans hemmadebut, mot Catania 19 september. Kan bli en höjdare! Inte minst med tanke på Milans premiärmatch igår. Grymt imponerande och Ronaldinho såg precis lika lekande glad ut som under sina bästa dagar i Barca-tröja och var sanslöst bra. Dinho/Ibra/Pato är en tremanna kedja som onekligen ser intressant ut att följa under säsongen.
Eftermiddagen är ett oskrivet kapitel och vi får helt enkelt se vad den bjuder på. Ikväll starta mitt andra uppdrag i klubben. Utöver spelandet ska jag agera konsult åt ungdomslagen och ikväll är de första innebandyträningarna för dessa lag. Ska bli spännande och intressant.
Ci vediamo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar