måndag 21 mars 2011

Äventyret är som sagt inte slut än och målsättningen NLB lever vidare. Matchen i lördags gick exakt enligt planerna för oss och genomfördes på ett utomordentligt bra sätt. Vi fick precis som önskat en snabb ledning, perfekt då Fribourg sakta men säkert fick känna desperationen och frustationen smyga sig allt närmare i takt med att sekunderna tickade på medan vi allt jämnt var i ledningen. När vi lyfte in 7-1 i tom kasse med 8-9 minuter kvar så var segern givetvis säkrad och begraven. Men det kan som bekant gå fort i innebandy, och med lite hjälp från domarna (som matchen igenom var hopplöst bedrövliga) kunde Fribourg pricka in två mål i powerplay samt kort därefter få se ytterligare en boll slinka in till 7-4, med ett matchur som då visade 17.01 var det såklart aningen darrigt och lite oroligt i det rödblå lägret. Faktum är att Fribourg hade ytterligare en reducering i nät men här bjöd domarna tillbaka till oss genom att, helt felaktigt, döma bort det vilket tog död på den sista återvunna energin som våra motståndare hade kvar. Vi redde ut "stormen" och kunde helt förtjänt fira segern och avancemanget till nästa playoff steg när slutsignalen ljöd.

Blågul touch på segerna som vanligt. Elch höll sin goda hemmamatchstradiotion vid liv och prickade för tredje hemmamatchen i rad in ett hattrick. Samtliga framspelad av undertecknad som också hittade fram till vår tredje länk, Raffo, 1-0 mål. Sju svenskpoäng men stor eloge till hela laget, och i synnerhet Renato i kassen och hela backuppsättningen som stod för en otroligt stabil och solid insats hela matchen igenom.

Att vi har ett ruggigt bra läge att nu nå NLB är inget att sticka under stol med. Det lag vi kommer att möta kommer att ha spelat väldigt mycket matcher på slutet, då upplägget i NLB är aningen ovanligt och minst sagt tveksamt, och dom har framför allt förlorat en hel drös med matcher och kommer till detta avgörande play off med helt andra känslor än oss. Dom kommer att ha krigat, slitit och svettats de senaste två månaderna för att UNDVIKA att behöva spela dessa avgörande matcher, medan detta har varit vårt stora mål med hela säsongen -  att nå dit vi nu nått. Enorm psykologisk skillnad som helt enkelt skulle kunna fälla avgörandet.

Då vi besegrade Fribourg i två raka så väntar nu, återigen, en ledig helg innan den avgörande bäst av 3 serien drar igång första helgen i april. Denna gång har vi hemmafavör och inleder således hemma med då även en eventuell avgörande match i vår egen borg.

Ett bilder från fighten, de sista med Ingrid som fotograf:









Söndagen tillbringade sedan jag och Ingrid ett par timmar uppe i bergen. I höstas vann Ingrid under en hemmamatch en middag på två på en s k Grotto, klassisk liten schweizisk restaurang med hemlagad mat och som finns lite här och var men framför allt uppe i bergen. Då vi vaknade upp till strålande solsken så utnyttjade vi denna lottovinst. Som vanligt sagolikt vacker natur och maten var fantastiskt god.




Idag har jag, tyvärr, åter varit en sväng på Malpensa. Nu för att lämna Ingrid en sista gång som nu alltså åkt tillbaka till Sverige en sista gång. Trist såklart men man får fokusera än mer på det positiva och roliga som vi har kvar här nere. Att våren tycks ha kommit för att stanna är en god hjälp för att hålla humöret uppe trots att Ingrid inte är här längre. Fyra veckor kan tyckas vara en lång tid men ser man till hela detta äventyret så är det snarare så att det endast återstår fyra ynka veckor på en fantastiskt härlig tid.

Nu blir det en bit mat och sen har vi som vanligt träningar hela kvällen...

CIAO

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar